Östersjön

Från fyrwiki
Version från den 26 februari 2016 kl. 15.32 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strömmar i Östersjön. Svensk Lots Del A 1968

Barents havBarents havNorska havetNorska havetBottenvikenBottenvikenNorra KvarkenNorra KvarkenBottenhavetBottenhavetBottenhavetFinska vikenFinska vikenFinska vikenLadogaMälarenMälarenNorra ÖstersjönNorra ÖstersjönGotlandGotlandKalmarsundKalmarsundVänernVänernVätternVätternNordsjönNordsjönSkagerackSkagerackKattegattKattegattÖresundÖresundBornholmMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönMellersta ÖstersjönSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSvenskt fyrväsendeSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönSödra ÖstersjönÅlands havÅlands havFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeFinskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeNorskt fyrväsendeDanskt fyrväsendeDanskt fyrväsende


Östersjön

(sidan skapas. Ha tålamod)

Östersjön

Östersjön är världens största innanhav med bräckt vatten. Vattnet är på en glidande skala mellan sött och saltare.

  • Vattenytan är 377 400 km2
  • Vattenmängden är 21 200 km3
  • I Östersjöns tillrinningsområde bor cirka 85 miljoner människor

Östersjön består av det "egentliga Östersjön" och några större vikar.

I detta Fyrlexikon delas "egentliga Östersjön" i delarna

Topografi

Östersjön är ett förhållandevis grunt hav med ett medeldjup på 56 meter.

  • Att jämföra med Vänern som har medeldjupet 21 m i Dalbosjön (västra Vänern) och 30 m i Värmlandsjön (östra Vänern)

Det finns sprickor med betydligt större djup, varav Landsortsdjupet med sina 459 meter är det allra djupaste.

Söt- och saltvatten

Nederbörd har 0 % salthalt medan världshaven har 3,6 %.

  • Sötvatten kommer direkt från nederbörd och indirekt via sjöar och floder.
  • Saltvattnet finns i världshaven.
  • Sötvatten har lägre densitet (täthet) än saltvatten. Sötvatten flyter ovanpå saltvattnet.

Varje vattenskikt har sin salthalt och sin temperatur.

  • Ytlagret har lägre salthalt och en temperatur som beror på årstidens lufttemperatur.
  • Bottenlagret har högre salthalt och en temperatur som inte varierar lika mycket.

Gränsen mellan söt- och saltvatten kallas språngskikt. I Östersjön kan det samtidigt existera flera språngskikt

Vattenbalans

Sötvatten tillförs Östersjön dels från nederbörd och dels från floder.

  • Från nederbörd kommer cirka 170 km3 per år
Cirka hälften faller under augusti-december. Min i mars. Max i augusti
  • Från floderna kommer cirka 470 km3 per år
Cirka hälften under mars-juli. Min i februari. Max i maj (snösmältning)

Saltvatten tillförs via Kattegatt med cirka 470 km3 per år. Bestäms av rådande vindar.

Avdunstningen varierar med vindhastigheten och är minst i maj och störst i november då samtidigt vattentemperaturen är gynnsamt hög.

Utbytet av vatten mellan Östersjön och Kattegatt beror dels på inpumpning av salthaltigt bottenvatten från Kattegatt, orsakat av vandrande lågtryck som genom vindarnas verkan och ändring i vattenstånd trycker in vatten i Östersjön, dels på utrinning av ytvatten från Östersjön genom den så kallade baltiska strömmen

Vattenutbytet med Kattegatt och Skagerack sker till cirka 70 % genom Stora Bält och till cirka 30 % genom tröskeln Öresund. Där är djupvattenrännan mellan Malmö och Köpenhamn bara cirka 7 m djup, vilket försvårar vattenutbytet med västerhavet.

Utrinning till Kattegatt och Västerhavet är cirka 940 km3 per år

På engelska kallas Östersjön The Baltic Sea. Sålunda, den baltiska strömmen startar längs Sveriges ostkust med utrinning av Östersjöns ytvatten via Öresund och Sveriges västkust där den förenar sig med den västerifrån kommande Jutska strömmen

Salthalt i Skagerack/Östersjön

Öresund bildar en tröskel mellan Östersjön och Kattegatt-Skagerack-Nordsjön. Salthalt i bottenvatten mätt vid 40 m djup.

Var ___________Ytvatten __ Bottenvatten __ Språngskikt

Nordsjön _______ 3,5 % _______ 3,6 %

Vinga __________ 2,30 % ______ 3,48 % _______ 10-20 m

Fladen _________ 3,35 %

Svinbådan ______ 1,35 %

Oskarsgrundet __ 1,00 %

Bornholm _______ 0,8 % _______ 1,6 %

Ölandsrev ______ 0,7 %

Gotland ________ 0,6 % _______ 1,25 % _______ 60-70 m

Svenska Björn __ 0,60 %

Grundkallen ____ 0,53 %

Sydostbrotten __ 0,48%

Bottenviken ____ 0,03%

Syre

Ytvattnet är normalt mättat på syre. Det tillförs genom algernas fotosyntes och utbytet med atmosfären.

I djupvattnet, där det är för mörkt för att fotosyntes skall ske, förbrukas syre när organiskt material bryts ned.

Östersjöns bottnar får syre till viss del genom omblandning från ytvattnet. Största bidraget kommer dock från det saltvatten som strömmar in från Skagerack och Kattegatt.


Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,