Skagerack
Skagerack, farvattnen mellan Nordsjön och Kattegatt.
Skagerack är en del av Atlanten, avgränsad i väster av en tänkt linje mellan Lindesnes (på norska Sörlandet) till Hanstholm (på danska Jylland) och i söder av en tänkt linje mellan Skagen och Marstrand I norr avgränsar Norge, i väster Sverige och i syd Danmark
Kartan visar f.d. bemannade fyrplatser, fyrskepp, kassunfyrar och ett urval obemannade ledfyrar och ensfyrar i området
Några f.d. bemannade fyrplatser i Skagerack
Svenska sidan från norr till söder
Nordkoster, Ursholmen, Svangen, Väderöbod, Klövskär, Hållö, Islandsberg, Kråksundsgap, Måseskär, Pater Noster, Marstrands hamnfyr, Carlsten, Erholmen gasstation
De norska fyrarna från norr till söder (fetstil markerar angöringsfyr , annars ledfyr):
Lindesnes , Hatholmen , Ryvingen , Songvår, Odderöy , Grönningen , Oksöy , Saltholmen, Homborsund , Rivingen , Torungen , Sandvikodden , Ytre Mökkalasset , Lyngör , Stangholmen , Stavseng , Strömtangen , Jomfruland , Langöytangen , Stavernsodden , Tvistein , Svenner , Ferder , Fulehuk , Bastöy , Rödtangen , Filtvet , Heggholmen , Kavringen , Dyna , Steilene , Digerudgrunnen , Gullholmen , Struten , Homlungen , Torbjörnskär
Danska sidan från norr till söder
Skagen, Hirtshals, Rubjerg Knude, Hanstholm
Några bilder på f.d. bemannade fyrplatser i Skagerack
-
-
-
-
Gasstationen Erholmen -
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Marstrands hamnfyr -
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Skagen Den Grå Fyr -
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Store Torungen -
-
-
-
Fyrskepp
Svenska sidan: Grisbådarna
Danska sidan: Skagens Rev
Norska sidan: Ildjernsflu
Några bilder på fyrskepp i Skagerack
-
-
-
Fyrskeppet Skagens Rev. Målning av Carl Locher -
Ildjernsflu fyrskepp
Kassunfyrar
Svenska sidan: Hätteberget, Dynabrott, Brandskärsflak, Persgrunden lysboj
Danska sidan:
Norska sidan:
Radiofyrar
Svenska sidan: Hållö, Grebbestad, Klövningarna
Danska sidan: Skagens Rev, Skagens hamn, Hirtshals, Hanstholm
Norska sidan: Dyna, Filtvet, Fulehuk, Ferder, Stavernsodden, Langöytangen, Arendal, Oksöy, Odderöy, Lista
Området
Skagerack, även stavat Skagerak, del av Nordsjön. Ordet Skagerack härleds från "Skagen" och från det holländska ordet "rak", i betydelse rak farled.
Skagerack och Kattegatt bildar tillsammans Västerhavet.
Skagerack begränsas
- i norr av det norska Sörlandet,
- i väster av en tänkt linje från Lindesnes (på Sörlandet) till Hanstholm (på nordvästra Jylland, Danmark),
- i syd av norra Jylland med fortsättning över en tänkt linje från Skagen till Pater Noster (vid Marstrand), och
- norrut längs Bohuslän med fortsättning till det norska Sörlandet.
Yta cirka 45 000 km2.
Tidvatten och ström
Trots att Skagerack står i förbindelse med Nordsjön och Atlanten är tidvattnet inte särskilt markant.
- Skillnaden mellan högvatten och lågvatten är som störst i Oslofjorden.
- Vid spring är den här cirka 0,5 m och inträffar cirka 10 dygn efter månens kulmination.
- Skillnaden minskar ju längre söderut man kommer och är vid Smögen cirka 0,4 m och i Varberg cirka 0,2 m.
- Tidvattenström av betydelse förekommer endast i några smalare sund, t ex Svinesund och mellan öarna Tjörn och Orust respektive fastlandet.
- I Svinesund kan tidvattnet ge en höjdskillnad av 0,6 m.
Ytvattenströmmarna bestäms av den från Nordsjön inkommande jutska strömmen och som sätter åt öster, samt den från Östersjön kommande nordgående baltiska strömmen och den härigenom uppkomna virveln som sätter norrut längs bohuskusten och vidare västerut längs den norska sydkusten.
Den jutska strömmen från Nordsjön går längs den danska nordkusten från Jylland åt öster och träffar den svenska bohuskusten.
- Beroende på vindens styrka och riktning kan den jutska strömmen sätta mot Väderöarna (Väderöbod), mot Hållö, mot Pater Noster eller ibland ännu mer sydligt.
- Strömmens hastighet är som regel minst 2 knop längs Jylland men något lägre längre österut. Vid hårda vindar kan den dock vara betydligt högre.
Den baltiska strömmen kan beroende på vindarna gå nära kusten, stoppas upp eller fördelas brett över större delen av Kattegatt.
I vissa sund och passager kan ström förekomma pga vind och i viss mån av tidvatten.
Vind
Sydvästliga vindar är under stora delar av året vanliga över Sverige. Vindarna orsakas av de vandrande låg- och högtrycken.
- Över Skagerack dominerar under vinter och senvinter ostliga och sydostliga vindar.
- Sommartid är vindar mellan sydväst och nordväst vanligast, vilket hänger ihop med sjöbrisen.
- Under höst och tidig vinter är vinden i regel sydvästlig.
- Hård vind och storm förekommer huvudsakligen under november, december och januari men är mindre vanlig under maj och juni.
Vattenstånd
Lufttryck, vind och tidvatten påverkar vattenståndet.
- Vi upplever luften som viktlös men 1 m3 luft väger vid havsytan cirka 1 kg.
- Vid högt lufttryck, om vattnet kan strömma fritt, pressar luftens ökade tryck undan vattnet mera än vid normalt lufttryck.
- Om barometern visar högtryck över ett havsområde blir därför vattenståndet lägre, vid lågtryck blir vattenståndet högre.
I realiteten är det mer invecklat, bland annat för att lågtryckens ibland snabba vandringar förhindrar att vattenståndet hinner ställa in sig.
- Men ett snabbt stigande vattenstånd kan ofta tas som ett tecken på fallande lufttryck och ökande vind.
När vinden blåser ihållande och kraftigt ger detta upphov till ström som förflyttar ytvattnet.
- Om vinden då blåser mot en kust stiger vattenståndet vid kusten, och omvänt, om vinden blåser från en kust sjunker vattenståndet vid kusten.
Salthalt och temperatur
Längs kusterna är vattnet skiktat. Varje skikt har sin temperatur och sin salthalt.
- Ytskiktet har lägre salthalt än underliggande skikt beroende på nederbörd och tillförsel av ytvatten från landområden.
- Ytskiktets temperatur påverkas av solens instrålning och luftens temperatur.
- Bottenvattnet har högre salthalt och mindre variationer i temperatur.
- Språngskiktet, dvs gränsen mellan ytvattnet och det saltrikare bottenvattnet, ligger i Skagerack i regel på mellan 10 och 20 m djup.
Vid Vinga har ytvattnet en salthalt av cirka 2,3% respektive bottenvattnet på 40 m djup en salthalt av 3,5%, medan det i Atlanten är 3,6%.
- Salthalten i ytvattnet vid Vinga varierar mellan 1,9 och 2,5 % beroende på strömmar.
- Den baltiska strömmen i höjd med Svinbådan har salthalten 1,4%.
- Vattnet från floder och älvar, t ex Göta älv, har salthalt nära 0%.
Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,
Jfr svenskt fyrväsende, danskt fyrväsende, finskt fyrväsende, norskt fyrväsende, SMHI, Västerhavet, jutska strömmen, baltiska strömmen, vattenstånd.