Östersjön
Östersjön
(sidan skapas. Ha tålamod)
Östersjön
Östersjön är världens största innanhav med brackvatten (vattnet är varken salt eller sött).
- Vattenytan är 377 400 kvadratkilometer.
- Vattenmängden är 21 200 kubikkilometer.
- I Östersjöns tillrinningsområde bor 85 miljoner människor.
Östersjön består av "egentliga Östersjön" och några större och mindre vikar.
- "Egentliga Östersjön" sträcker sig från Danmark till Ålands hav.
- Därifrån sträcker sig vikarna Rigabukten och Finska viken.
- Norr om Ålands hav ligger Bottenhavet och Bottenviken, skilda åt av det grunda Norra Kvarken.
I detta Fyrlexikon delas "egentliga Östersjön" i delarna
Topografi
Östersjön är ett förhållandevis grunt hav med ett medeldjup på 56 meter. Det finns sprickor med betydligt större djup, varav Landsortsdjupet med sina 459 meter är det allra djupaste.
Vattenbalans
Sötvatten tillförs från nederbörd och floder.
- Från nederbörd cirka 170 km3 per år
- Cirka hälften faller under augusti-december. Min i mars. Max i augusti
- Från floderna cirka 470 km3 per år
- Cirka hälften under mars-juli. Min i februari. Max i maj (snösmältning)
Saltvatten tillförs via Kattegatt med cirka 470 km3 per år. Bestäms av rådande vindar.
Avdunstningen varierar med vindhastigheten och är minst i maj och störst i november då samtidigt vattentemperaturen är gynnsamt hög.
Utbytet av vatten mellan Östersjön och Kattegatt beror dels på inpumpning av salthaltigt bottenvatten från Kattegatt orsakat av vandrande lågtryck som genom vindarnas verkan och ändring i vattenstånd trycker in i Östersjön, dels på utrinning av ytvatten från Östersjön genom den så kallade baltiska strömmen
Tröskeln till Kattegatt och Skagerack som omfattas av Öresund och Bälten är mycket grund (djupvattenrännan i sundet mellan Malmö och Köpenhamn är bara ca 7 m djup), vilket försvårar vattenutbytet med västerhavet.
Vattenutbytet med Kattegatt och Skagerack sker genom Stora Bält (cirka 70 %) och det grunda Öresund (cirka 30 %).
Utrinning till Kattegatt och Västerhavet är cirka 940 km3 per år
Baltiska strömmen
Baltiska strömmen består av sötvattenhaltigt ytvatten. Den startar längs Sveriges ostkust med utrinning av Östersjöns ytvatten, fortsätter genom Öresund, vidare norrut längs Sveriges västkust, förenar sig med den västerifrån kommande Jutska strömmen och fortsätter norrut tills den träffar Norge, fortsätter västerut längs Norges sydkust och vidare längs Norges västkust.
Vid starka västvindar kan den pressas in mot Sveriges västkust, där stoppas upp eller fördelas över större delen av Kattegatt
Salthalt i Skagerack/Östersjön
Öresund bildar en tröskel mellan Östersjön och Kattegatt-Skagerack-Nordsjön. Salthalt i bottenvatten mätt vid 40 m djup.
Var ___________Ytvatten __ Bottenvatten __ Språngskikt
Vinga __________ 2,30 % ______ 3,48 % _______ 10-20 m
Fladen _________ 3,35 %
Svinbådan ______ 1,35 %
Oskarsgrundet __ 1,00 %
Bornholm _____________________ 1,6 %
Ölandsrev ______ 0,7 %
Gotland ______________________ 1,25 % _______ 60-70 m
Svenska Björn __ 0,60 %
Grundkallen ____ 0,53 %
Sydostbrotten __ 0,48%
Bottenviken ____ 0,03%
Syre
Ytvattnet får sitt syre genom utbyte med atmosfären och genom algernas fotosyntes. Normalt är ytvattnet mättat med syre.
I djupvattnet förbrukas syre när organiskt material bryts ned.
Tillförsel av syre till Östersjöns bottnar sker genom vertikalt utbyte mellan ytvatten och bottenvatten, men detta utbyte är begränsat. Den bästa syresättningen av bottnarna sker i form av inströmmande tungt syrerikt saltvatten från Skagerack och Kattegatt.
Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,