Flygfyr

flygfyr, aerofyr, fyr för vägledning av luftfart, finns både som optisk fyr och som radiofyr.

De optiska flygfyrarna stakade ut lyftleder för att flyget skulle hitta rätt. De kunde också märka ut flygplatser för att flygplanen skall hitta dit. De hade ofta ett fyrljus med individuell fyrkaraktär, förr vanligen alstrat med ett roterande linssystem eller roterande strålkastare. Flygfyrarnas strålknippen var riktade några grader uppåt för att synas bäst från flygplan. De nautiska fyrarnas ljuskägla är riktad mot horisonten. Optiken för flygfyrar var snarlik den i nautiska fyrar.

En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning.

Prydnadsfyr i ankomsthallen Jönköpings flygplats. Klick i bilden visar den i aktion. Foto G Sernbo 2023.

Annons för flygfyr från AGA AB som visar "tre blänk i ledande sektor", annars en eller två blänk.

En AGA flygfyr i hetluften. Arkiv AGA AB.

Norrtälje flygfyr återtänd. Foto Ulf Schloss 2010. Ur Blänket 2011:2.

Torslanda flygledsfyr (angöringsfyr) låg 3 km nordost om flygplatsen. Fyren byggdes 1942. Foto Lars Andersson.

Simpnäs flygfyr. Vykort.

Fyrlyktorna typ flygfyr på Skagsudde fyrplats. Foto Esbjörn Hillberg.

Fyrlyktorna typ flygfyr på Björn fyrplats. Foto Foto Rickard Ahlander.

Mottagare för Loran C, att placeras i flygplan. Foto Leif Elsby 2021.

Utveckling

Vad gäller flyg var USA ett föregångsland. 1918 startade det amerikanska postverket sina postflygningar. Snart insåg man behovet av att även kunna flyga post om natten. Därför byggdes ett nät med ljusfyrar från kust till kust. 1923 var det så långt kommet att det kunde användas för nattflyg.

Europa var inte långt efter. 1919 startade här den första reguljära postflyglinjen. Den gick i Tyskland mellan städerna Berlin och Weimar. Samma år öppnades postflyglinjen mellan London och Paris.

Den teknik man då hade för fyrljus var baserad på acetylen. Elektriska anordningar kom senare.

Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926" resp arkiv AGA AB.

För flygledning användes två huvudtyper av gasfyrar. Den ena såg ut som en upprättstående gasflaska med överst en klippapparat omgiven av en glaskupa. Den var inställd på 110 blixtar per sekund. De stod med c:a 2 km mellanrum. Typen var vanlig i USA. Den andra var en sofistikerad, helautomatisk roterande lins, med solventil, glödnätsbytare och dalén-blandare med linsrotator som automatiskt gav linsen rotation. Den användes på delen London – Kent på linjen till Paris och hade dalén-ljus med en ljusstyrka av 100 000 Hefnerljus.

Flygpostlinjer England, Europa, Afrika och Sydamerika resp. Sverige. Arkiv AGA AB.

Sverige

Sverige bevakade utvecklingen för att sedan haka på. 1924 invigdes flygplatsen Malmö Bulltofta. 1928 öppnades en nattlig postflyglinje mellan Sverige och London. Rutten gick från Bulltofta via Hamburg - Bremen - Amsterdam med destination London.

Acetylendriven "angöringsfyr" för flygplats resp vindriktningsvisare dag som natt. Foto ur "Vetenskapen och Livet, 1926."

1929 började flygpostlinjen till Finland att trafikeras. Man använde sig av sjöflygplan. Start och landning i Stockholm skedde i Lindarängens sjöflyghamn, ungefär vid nuvarande Stockholms Frihamn. Linjen till Helsingfors gick via Mariehamn och Åbo.

Marknätet för elektricitet hade nu blivit så pass utbyggt att det kunde användas även för flygfyrar. För detta användes elektriska optiska flygfyrar typ roterande speglar. De monterades på byggnader eller master, c:a 15-20 m höga och med c:a 20-30 km mellanrum. I anslutning till linjerna byggdes små flygfält avsedda för mellanlandning men även nödlandning. Flera av dessa flygfält är fortfarande aktiva.

1936 invigdes Bromma flygplats i Stockholm. Den första inhemska flygpostlinjen öppnades samma år. Den gick mellan Stockholm och Malmö med start och slut i flygplatserna Bromma och Bulltofta. Det var den första leden med ljusfyrar för flyget i Sverige. Sedan följde flera, bland annat Stockholm - Jönköping – Malmö - Göteborg - Oslo.

Tillverkning av flygfyrar i form av roterande lyktor hos AGA AB. Arkiv AGA AB.

Angörinsfyrar

Angöringsfyrar med fyrlyktor, inbyggda i kupoler. Arkiv AGA AB. Sveaborg foto Esbjörn Hillberg.

Master för flygfyrar

Arkiv AGA AB.

Flygfyrar och hindervarningsljus

Utdrag ur Svensk Fyrlista 1942:

"Flygfyrarna är mycket ljusstarka. Deras strålknippen är dock alltid riktade några grader uppåt, varför ljusstyrkan i horisontalplanet är betydligt mindre än i strålknippets huvudriktning. I den följande förteckningen angives ljusstyrkan i horisontalplanet och den däremot svarande lysvidden.

Flera flygfyrar är ledfyrar av följande konstruktion. Fyrapparaten utgöres av en strålkastare, som roterar kring en vertikal axel. Den för större delen av av rotationsvarvet likformiga vridningsrörelsen avbrytes emellertid inom vissa s.k. ledsektorer; här vrids fyrapparaten tillbaka ett visst gradtal - i regel 15 grader - för att sedan omedelbart fortsätta den avbrutna vridningsrörelsen. Strålknippet från fyren kommer sålunda att inom ledsektorerna svänga fram, tillbaka och åter framåt såsom framgår av omstående figur. I mitten av varje ledsektor kommer fyren därför att visa gruppblixtsken med tre tätt på varandra följande blixtar, motsvarande beteckningen Bx(3). På ömse sidor av ledsektorns mittlinje kommer den mellersta av de tre blixtarna att i tiden förskjutas mot den första eller den sista blixten för att på ledsektorns gränser sammansmälta med den första eller den sista blixten.

Under år 1942 avses vissa flygfyrar (se förteckning) förändrade så, att de utom ledsektorerna komma att visa sjublixtsken med en period av 22s (Bx(7) 22s). Dessa grupper om sju korta blixtar (ljustid c:a 0,1s) bliva synliga även inom ledsektorerna; där tillkomma emellertid 'ledblixtarna', som äro av något längre varaktighet (c:a 1s) och som infalla mellan sjublixtgrupperna. I mitten av varje ledsektor kommer fyren sålunda att visa omväxlande 3 längre och 7 kortare blixtar."

Hindervarningsljus

"Hinderljusen är varningsljus för luftfarten, placerade på radiomaster, höga skorstenar o. dyl. De lyser i regel med fast sken och ha inte samma stora ljusstyrka som flygfyrarna. I vissa fall utgöras hinderljusen på en radiomast av flera, på olika höjd över varandra placerade ljuskällor."

De kan lysa med rött ljus, ofta fast sken, eller vitt blinkande sken, till exempel från roterande mindre strålkastare.

Fyrlågans höjd

"Fylågans höjd är i den följande förteckningen angiven över medelvattenytan i det närmaste fyren resp. hinderljuset belägna farvatten, där dess sken är synligt."

Lystid

"Flygfyrar vid luftfartsleder hållas i regel tända från solens nedgång till dess uppgång under den tid, då nämnvärd nattflygning pågår på den luftfartsled, vid vilken fyren är belägen. Flygfyren Spånga hålles dock alltid tänd året runt. Hinderljus hållas i allmänhet lysande året runt från solens nedgång till dess uppgång."

Skylt Visingsö Flygfyr. Foto E Hillberg 2020.

Tabell svenska optiska flygfyrar synliga från allmänna farvatten

I här följande förteckning (utdrag ur Svensk Fyrlista 1942 och senare) är endast sådana flygfyrar upptagna, vilkas sken i regel är synligt från allmänna farvatten. Samtliga med elektriskt ljus. HK betecknar ljusstyrkan uttryckt i Hefnerljus, ungefär candela.

Hindervarningsljus (och de är många!) ej medtagna nedan.

Nr	Namn	Position	Fyrkaraktär	Lysvidd	Höjd	Fyrbyggnad	Ger även sjöfart ledning i ...
		Lat-Long		M	m
Ae 175	Östansjö	61 17	Bx(7) W 19s	20	56	Fackverksmast	farvattnen Agö - Gåshällan
	Söderhamn flygpl.	17 06	500,000 HK			1951
Ae 210	Simpnäs	59 52	Bx(7) W 22s	17	35	Grått torn	Svartklubben - Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
		19 04	500,000 HK			1944	2 ledande sektorer
Ae 220	Norrtälje flygfyr	59 45	Bx(7) W 22s	21	60	Vattentorn	Grisslehamn och Söderarm samt norra delen av Stockholms skärgård.
	Norrtälje flygpl.	18 42	500,000 HK			1943	2 ledande sektorer
2003	Spånga	59 23	Bx W 5s	25	160	Fackverkstorn	inre delen av Stockholms skärgård samt Mälarens östra del.
	flygpl.	17 54	30,000 HK			1930
Ae 310	Ärna	59 55	Bx(7) W 19s	17	37	Fackvarkstorn	farleden till Uppsala, N om Sigtuna.
	Uppsala flygpl.	17 36	500,000 Hk			1949
2005	Södertälje	59 12	Bx 5s	25	95	Fackvarkstorn	farlederna Landsort - Dalarö, Landsort-Södertälje samt Mälarens östra del.
		17 38	40,000 HK			1936	2 ledande sektorer
2008	Hässlö	59 36	Bx W 5s	22	67	Fackverksmast	farvattnen i Mälarens västra del.
	Västerås flygpl.	16 38	40,000 HK			1940
8080	Visby flygfyr	57 40	Bx(7) W 19s	21	62	Fackverksmast	mellan Hallshuk och Stora Karlsö.
	Visby flygpl.	18 21	500,000 Hk			1945	2 ledande sektorer
8086	Skavsta	58 47	Bx(7) W 19s	22	73	Fackverksmast	mellan Hartsö Enskär och Arkö samt Bråviken.
	Nyköping flygpl.	16 53	500,000 Hk			1946
2010	Krokek	58 40	Bx W 5s	27	130	Grå	V Hävringe och Sandsänkan, inloppet till Arkö samt hela Bråviken.
		16 27	40 000 HK			1936	2 ledande sektorer
2011	Kungsängen	58 35	Bx W 5s	21	59	Fackverksmast	Bråviken och Slätbaken.
	Norrköping flygpl.	16 14	500,000 HK			1936	2 ledande sektorer
Ae 520	Bråvalla	58 37	Bx(7) W 19s	21	66	Fackverksmast	västra delen av Bråviken.
	Norrköping flygpl.	16 08	500,000 HK			1951
Ae 530	Malmslätt	58 24	Bx(7) W 19s	24	84	Fackverksmast	sjöarna Boren och Roxen.
	Linköping flygpl.	15 31	500,000 HK			1951
2013	Norsholm	58 31	Bx W 5s	20	56	Fackverksmast	Roxen och V delen av Slätbaken.
	Vid Roxens östra ände,	16 14	40,000 HK			1936	2 ledande sektorer
2014	Gerstorp	58 26	Bx W 5s	20	56	Fackverksmast	Inom fyrens lysvidd ligger sjöarna Boren och Roxen.
		15 29	40,000 HK			1934	2 ledande sektorer
Ae 570	Karlsborg	58 31	Bx(7) W 18s	16	32	Fackverksmast	mellersta delen av Vättern (mellan Hjo och Bastedalen).
	F6 flygpl.	14 32	500,000 HK			1940	2 ledande sektorer
2018	Hästholmen	58 15	Bx W 5s	20	58	Fackverksmast	hela Vättern med undantag av dess nordligaste och sydligaste delar.
		14 32	40 000 HK			1934	2 ledande sektorer
2019	Visingsö	58 01	Bx W 5s	19	51	Fackverksmast	södra delen av Vättern.
		14 19	40,000 HK			År 1933	2 ledande sektorer
2020	Jönköping	57 45	Bx W 5s	27	162	Fackverksmast	södra delen av Vättern.
		14 14	40,000 HK			År 1933	2 ledande sektorer
8120	Kalmar flygfyr	56 40	Bx(7) W 19s	17	37	Fackverksmast	mellersta delen av Kalmarsund (mellan Borgholm och Utgrunden).
	Kalmar flygpl.	16 18	500,000 HK			År 1951
Ae 690	Kallinge	56 17	Bx(7) W 19s	25	98	Fackverksmast	mellan Utklippan och Hanö.
	Ronneby flygpl.	15 17	500,000 HK			År 1951
2024	Lund	55 45	Bx W 5s	22	70	Fackverksmast	södra delen av Öresund.
		13 09	40,000 HK			1936	2 ledande sektorer
2025	Ljungbyhed	56 05	Bx W 5s	23	80	Fackverksmast	Öresund mellan Barsebäck och Viken.
	flygpl.	13 09	40,000 HK			1938	2 ledande sektorer
Ae 780	Barkåkra	56 17	Bx(7) W 19s	20	56	Fackverksmast	Skälderviken och västra delen av Laholmsbukten.
	Ängelholm flygpl.	12 51	500,000 HK			1951
2025	Vapnö	56 17	Bx W 5s	21	60	Fackverksmast	Öresund mellan Barsebäck och Viken.
	Halmstad flygpl.	12 51	500,000 HK			1938
2026	Svedberga	56 00	Bx(7) W 22s	24	88	Fackverksmast	Avses färdigställd 1942.
		12 42	40,000 HK			(År 1942)	2 ledande sektorer
2027	Varan	56 26	Bx(7) W 22s	25	100	Fackverksmast	farvattnen mellan Helsingör och Falkenberg.
		12 41	40,000 HK			1931	2 ledande sektorer
2028	Haverdal	56 43	Bx(7) W 22s	25	65	Fackverksmast	farvattnen Hallands Väderö och Varberg.
		12 39	40,000 HK			1931	2 ledande sektorer
2030	Stavsinge	56 55	Bx(7) W 22s	-	-	Fackverksmast	Avses färdigställd år 1942.
		12 29	40,000 HK			(1942)	Hallands Väderö och Varberg. 2 ledande sektorer
2032	Bläshammar	57 10	Bx(7) W 22s	24	100	Fackverksmast	mellan Falkenberg och Tistlarna.
		12 16	40,000 HK			1931	2 ledande sektorer
2033	Hylteråsen	57 27	Bx(7) W 22s	25	100	Fackverksmast	farvattnen mellan Stora Pölsan och Varberg.
		12 01	40,000 HK			1931	2 ledande sektorer
2034	Torslanda	56 44	Bx(7) W 22s	-	-	-	Avses färdigställd år 1942.
	Göteborg flygpl	11 49	40,000 HK			(1942)	2 ledande sektorer'
2035	Strömstad flygfyr	-	Bx(7) W 22s	-	-		Avses färdigställd år 1942.
		-				(1942)	2 ledande sektorer
2036	Näsinge	59 01	Bx(7) W 22s	27	160		Avses färdigställd år 1942.
	Strömstad flygpl	11 18	40,000 HK			1942	2 ledande sektorer
2037	Såtenäs	52 27	Bx(7) W 18s	18	41	Fackverksmast	södra delen av Dalbosjön samt Vänersborgsviken.
	F7 flygpl.	12 42	30,000 HK			1940

Och sedan

1948-1950 drogs i Sverige de optiska ljusfyrarna för flyget in, nu ersatta av radiofyrar. Men de optiska ljusfyrarna fortsatte att lysa i många år ytterligare, nu på flygplatserna.

Flygets radiofyrar

Radiofyrarna är antingen pejlfyrar (cirkulär radiofyr) eller riktade.

• Men även Decca Navigator och LORAN C användes för navigering. Nu har de ersatts av GPS.

Ljud från radiofyr för flyget

Igenkänningssignal för radiofyr. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar.

• Ljud: Kullen's Fyr - Igenkänningssignal - 344 kHz (1989-07-21). Fyren Kullen.

• Ljud: Simpnäsklubb - Igenkänningssignal SS - 314.5 kHz (1989-07-21). Fyren Simpnäsklubb.

Belysning av landningsbanor

Start- och landningsbanan markerades med på vardera sidan ljuspunkter i form av "linjer", tydligt synliga från luften. Till detta användes gult eller orange ljus, det syns bra på långt håll. Blått ljus syns bara på nära avstånd och används därför på lokalbanor. De skall inte distrahera landande pilot.

I flygets ungdom användes även trumlins modell stor som strålkastare för markbelysning av flygfält. Linserna kunde vara fast inkopplade eller mobilt monterade på kärra innehållande dieseldriven generator.

• 
  Landningsljus Västerås. Källa Digitalmuseum.
• 
  Landningsljus i mörker. Källa Digitalmuseum.
• 
  Banbelysning, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2008.
• 
  Landningsljus, här på Aeroseum i Göteborg. Foto G Sernbo 2018.
• 
  Landningsljus, kantmarkering. Arkiv AGA AB.
• 
  Hindervarningsljus. Arkiv AGA AB.

Trumlins modell stor visad ovan försåg flygfält med AGA landningsljus. Med 10 kW 3-fas elektrisk lampa gav den 1200 meter täckvidd.

Fyrplatser med lyktor för flygfyr

• Björn

• Skagsudde

Jämför Utklippan och Sveaborg i Finland

Länkar

Igenkänningssignal för radiofyr. Digitaliserat från kassettband och insänt av Markus Hedetoft. Inspelat av hans morfar

• Ljud: Kullen's Fyr - Igenkänningssignal - 344 kHz (1989-07-21). Fyren Kullen

• Ljud: Simpnäsklubb - Igenkänningssignal SS - 314.5 kHz (1989-07-21). Fyren Simpnäsklubb

• Ur Blänket Nr 2011:2 Återtändning av Flygfyren i Norrtälje, Tommy Asplund (text) & Ulf Schloss (foto). Flygfyren placerad på vattentornet i Norrtälje är Flygfyr #143.

• Ur Blänket Nr 2014:4 Flygfyren lyftes tillbaka på det gamla vattentornet, Åsa Forsberg

• Ur Blänket Nr 2016:4 Flygfyrarna gör flygning möjlig nattetid, Fil. mag. G. Törnstrand / Leif Elsby

Externa länkar:

• Video: Världens mest ljusstarka fyr, 1 miljon candela! , flygfyr på toppen av Mont Afrique, nära Dijon, Centrala Frankrike. Utan ljud, 2:19 min.

• Flygfyrar med mera

Karta flygfyrar synliga från allmänna farvatten (Sverige 1942-1968)

Laddar karta ...

Jfr fyr, radiofyr, dalén-ljus, Decca Navigator, GPS, angöringsfyr, kustfyr, ledfyr, ensfyr, teknik