Östersjön

Östersjön är världens största innanhav med bräckt vatten, dvs med en salthalt glidande mellan nederbördens 0% och någon lite saltare. Vattenytan är 377 400 kvadratkilometer. Vattenmängden är 21 200 kubikkilometer.

Geografisk gräns till Östersjön delas av länderna Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark, alla med sitt eget fyrväsende. Tillflödet sker genom vatten från bäckar, åar, floder och älvar från ett område stort nog att bebos av 85 miljoner människor. Utflödet går genom Öresund och Bälten.

Bottenviken , Norra Kvarken , Bottenhavet , Ålands hav , Norra Östersjön, Finska viken, Mellersta Östersjön och Södra Östersjön

Strömmar i Östersjön. Svensk Lots Del A 1968

Östersjön

Östersjön är världens största innanhav med bräckt vatten. Vattnet är på en glidande skala mellan sött och saltare.

• Vattenytan är 377 400 km2
• Vattenmängden är 21 200 km3
• I Östersjöns tillrinningsområde bor cirka 85 miljoner människor

Östersjön består av det "egentliga Östersjön" och några större vikar.

• "Egentliga Östersjön" sträcker sig från Danmark i sydväst via Södra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund) och Norra Östersjön
• till Ålands hav och Skärgårdshavet i nordost
• Därifrån sträcker sig vikarna Rigabukten och Finska viken.
• I norr ligger Bottenhavet och Bottenviken , åtskilda av det smala och grunda Norra Kvarken

Topografi

Östersjön är ett förhållandevis grunt hav med ett medeldjup på 56 meter.

• Jämför med Vänern som har medeldjupet 21 m i Dalbosjön (västra Vänern) och 30 m i Värmlandsjön (östra Vänern)
• och Vättern med största djup 120 m (mellan Jönköping och Visingsö).

Östersjön innehåller sprickor med betydligt större djup, där Landsortsdjupet med sina 459 meter är det allra djupaste.

Söt- och saltvatten

Nederbörd har 0 % salthalt medan världshaven har 3,6 %.

• Sötvatten kommer direkt från nederbörd och indirekt via sjöar och floder och har salthalten 0%.
• Saltvattnet finns i världshaven.
• Brackvatten eller bräckvatten har salthalt däremellan

Sötvatten har lägre densitet (lägre täthet) än saltvatten. Det flyter därför ovanpå saltvattnet.

Det krävs yttre påverkan för att vattnen skall blandas. Omblandning sker genom verkan av vindar från vandrande lågtryck och den ändring av vattenstånd som sker vid passagen.

Varje vattenskikt har därför sin salthalt och sin temperatur.

• Ytlagret har lägre salthalt och en temperatur som beror på årstidens lufttemperatur.
• Bottenlagret har högre salthalt och en temperatur som inte varierar lika mycket.

Gränsen mellan söt- och saltvatten kallas språngskikt. Gränsen mellan Östersjöns saltvatten och brackvatten kallas haloklinen. Den varierar i djup men ligger vanligen på 60-70 m djup. Den begränsar den vertikala omblandningen av det salta bottenvattnet och det bräckta ytvattnet.

I Östersjön kan det samtidigt existera flera språngskikt

Vattenbalans

Sötvatten tillförs Östersjön dels från nederbörd och dels från floder.

• Från nederbörd kommer cirka 170 km3 per år

Cirka hälften faller under augusti-december. Minimum i mars. Maximum i augusti

• Från floderna kommer cirka 470 km3 per år

Cirka hälften under mars-juli. Minimum i februari. Maximum i maj (snösmältning)

Saltvatten tillförs via Kattegatt med cirka 470 km3 per år. Bestäms av lågtryck och vindar.

Avdunstningen varierar med vindhastigheten och är minst i maj och störst i november då samtidigt vattentemperaturen är gynnsamt hög.

Utbytet av vatten mellan Östersjön och Kattegatt beror dels på inpumpning av salthaltigt bottenvatten från Kattegatt, orsakat av vandrande lågtryck som genom vindarnas verkan och ändring i vattenstånd trycker in vatten i Östersjön, dels på utrinning av ytvatten från Östersjön genom den så kallade baltiska strömmen

Vattenutbytet med Kattegatt och Skagerack sker till cirka 70 % genom Stora Bält och till cirka 30 % genom tröskeln Öresund. Där är djupvattenrännan mellan Malmö och Köpenhamn bara cirka 7 m djup, vilket försvårar vattenutbytet med västerhavet.

Utrinning till Kattegatt och Västerhavet är cirka 940 km3 per år

På engelska kallas Östersjön The Baltic Sea. Sålunda, den baltiska strömmen startar längs Sveriges ostkust med utrinning av Östersjöns ytvatten via Öresund och Sveriges västkust där den förenar sig med den västerifrån kommande Jutska strömmen

Omsättning. Det tar cirka 25–50 år att byta ut allt vatten i Östersjön. Det tar 9 år att omsätta allt vatten i Vänern. Motsvarande för Skagerack och Kattegatt är några månader.

Salthalt i Skagerack/Östersjön

Öresund bildar en tröskel mellan Östersjön och Kattegatt-Skagerack-Nordsjön. Salthalt i bottenvatten mätt vid 40 m djup.

Var ___________Ytvatten __ Bottenvatten __ Språngskikt

Nordsjön _______ 3,5 % _______ 3,6 %

Vinga __________ 2,30 % ______ 3,48 % _______ 10-20 m

Fladen _________ 3,35 %

Svinbådan ______ 1,35 %

Oskarsgrundet __ 1,00 %

Bornholm _______ 0,8 % _______ 1,6 %

Ölandsrev ______ 0,7 %

Gotland ________ 0,6 % _______ 1,25 % _______ 60-70 m

Svenska Björn __ 0,60 %

Grundkallen ____ 0,53 %

Sydostbrotten __ 0,48%

Bottenviken ____ 0,03%

Syre

Ytvattnet är normalt mättat på syre. Det tillförs genom algernas fotosyntes och utbytet med atmosfären. Brytande vågor från blåsigt väder ger vatten mättat på syre.

I djupvattnet, där det är för mörkt för att fotosyntes skall ske, förbrukas syre när organiskt material omsätts.

Bottnarna får syre till viss del genom omblandning från ytvattnet. Detta vertikala utbyte är emellertid begränsat. Haloklinen begränsar den vertikala omblandningen av det salta bottenvattnet och det bräckta ytvattnet. Det största bidraget av syre till bottnarna kommer från saltvatten som strömmar in från Skagerack och Kattegatt. Detta "pumpas" in av de vandrande lågtrycken, som på så vis håller Östersjön vid liv.

Jfr Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav, Finska viken, Norra Östersjön, Mellersta Östersjön (med Gotland, Öland, Kalmarsund), Södra Östersjön, Öresund, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön, Norska havet, Barents hav, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Ladoga,

Jfr inlandsis, landhöjning, jordbävning, vulkan, klimat, missvisning, emigration, navigering, vattenstånd, Vänern