Västergarn
Västergarn, lotsplats, postfyr och f.d. bemannad fyrplats på Utholmen vid Västergarn på Gotlands västsida, cirka 13 M syd om Visby, Mellersta Östersjön. Bemannad 1860-1889.
På östra stranden av Utholmen, N om Västergarn. Fyren placerad å Utholmens högsta punkt.
Förtoning över Västergarn enligt Beskrifning 1872.
Lotsplats
Saxat från www.lotsarnastockholm.se
1750 ca bildades lotsplatsen.
1799 Under lotsuppsyningsman för Gotlands fördelning lyder Västergarns lotsplats. 1 ord lots, 1 utlärd reservlotsdräng och 1 lotslärling.
- Lotsningsområde: lotsarna emottaga från sjön att inlotsa, utlotsa till sjöss samt till Visby.
1863 Lotsningsområde: Från Västergarn till Visby och till och från sjön
1887 flyttades ett lotsuppassningshus från Västergarn till Slite
1894 tillhörde lotsplatsen Gotlands lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Gustaf Adolf Andersson, f. 1838
- Lots: Johan Adolf (Andersson) Stenberg, f. 1872
1908 nedlagd.
Fyrplatsen
Fyr Nr 1
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| saknas | saknas | N 57 25, O 18 07 | släckt | - | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1860 | - | - | 1889 | 15,6 |
1860 anlades fyrplatsen på Utholmen med ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med på taket lanternin innehållande spegel för sideralsken och fotogenlampa. Ritat av C F Carlsson.
- Två ensfyrar uppfördes i Västergarns hamn, båda lyktor med lampa för sideralsken. De hölls tända då postångaren väntades.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 57° 25’,9. Long. O. 18° 7’,3.
- Fyrapparaten: sideralsken med fotogenlampa.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 52 fot (15,6 m).
- Fyrtornet: av järnplåt, rött.
- Lysvidd: 10 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 20 fot (6 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Fyrtornets höjd från grund: 37 fot (11,1 m).
Fyrinrättningen ligger på högsta delen av den vid Gotlands västkust utanför Västergarns by belägna ön Utholmen. Lysningsapparaten är för närvarande anbringad i en lanternin ovanför fyrbetjäningens bostadshus, men under 1873 skall för densamma uppföras ett fristående torn av järnplåt. Holmen är kal, och de därpå befintliga rödmålade byggnaderna lätt igenkännliga dagmärken. Fyrinrättningen anbringades 1860 med huvudsakligt ändamål att tjäna till ledning för postångfartyget, som vintertid underhåller förbindelsen mellan fastlandet och Gotland. För att för nämnda fartyg underlätta sökandet av Västergarns hamn, hålls i byn därinvid tvenne lanternor tända varje natt den tid förbindelsen medelst detsamma ombesörjs. I sundet utanför Utholmen kan fartyg i hårt väder finna skydd, men Västergarns hamn bör ej sökas av fartyg med större djupgående än 10 fot.”
Fyr Nr 2
1873 uppfördes i järn ett cirka 11 m högt torn med lanternin innehållande spegel för sideralsken och fotogenlampa. Ritat av A T Gellerstedt.
- Lanterninen på boningshuset släcktes och monterades ner.
Ny fyr och bifyr på Stora Karlsö
1889 inrättades en direktionsfyr (bifyr) på Stora Karlsö.
- Fyren på Västergarns Utholme behövdes nu inte längre. Fyren släcktes.
- En ledfyr, mindre fyrkur i järn, uppfördes på nordvästra udden av Utholmen, se nedan.
Avbemanning och personal
1889 Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Västergarn
Och sedan
Tornet = Fyr Nr 2 monterades ner för att återuppföras på Storkläppen.
Dock ett par år senare, 1894, kom det att flyttas vidare till Viskär, där det fortfarande kan beskådas.
Ledfyren Utholmen
På ön Utholmen V om Skansudde
Fyrplatsen för ledfyren Utholmen
WGS-84 Lat. N. 57° 26’. Long. O. 18° 06’. Sv. Nr. 4276. Int. Nr. C 7230
1890 anlades fyrplatsen. Lyths veklampa. Lins av 6:e ordningen.
- Fyrkaraktär: K WR 6M. Vitt, runt fyrhus.
Fyrsken Gräns Gräns Vitt 210 251 Rött 278 329
Det vita skenet anger, varest fartyg, som komma från N eller NV i Skansuddes fyrs vita sken, böra gira styrbord hän och hålla rätt mellan fyrarna, för att uppnå den av dem bägge med rött sken belysta ankarsättningen.
1936 hade fyren AGA-ljus och lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: Bx WR 8M. Lyshöjd: 2,8 m. Vit fyrkur.
1952 byggdes fyren om och fick nya sektorer. AGA-ljus och lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: Bx WR 8M. Lyshöjd: 6,2 m. Vit fyrkur.
Idag är fyren släckt.
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 31 Vestergarns Utholme
På grund Kungl. bref år 1858 uppfördes år 1859 på Vestergarns Utholme en fyr, bestående af ett boningshus af trä med lanternin på taket, hufvudsakligen till ledning för det postfartyg, som vintertid underhöll förbindelsen mellan fastlandet och Gotland. Fyrapparaten utgjordes af ett sideralsken samt lampa med föränderlig nivå för rofolja och en veke.
År 1870 uppsattes en lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke,
År 1877 uppsattes i fyren en klippapparat med 6 st. persienner, hvarigenom fyren visade hvitt reguliärt klippsken nordvart över landgrunden samtidigt som en röd sektor i sydostlig riktning.
I sammanhang med anbringandet af en direktionsfyr i Stora Karlsö fyr år 1889 släcktes Vestergarns Utholmes fyr.
Till underlättande af postångarnas ingång till Vestergarn uppsattes år 1859 i byn två lyktor med sideralsken, hvilka borttogos 1886.
År 1890 uppfördes en ny fyr på Utholmen för att i sammanhang med en nyuppförd fyr på Skansudde leda fartyg till ankarsättning. Fyren, som ej har bevakning,utgöres af en rund fyrkur af järnplåt med linsapparat. Fyrapparaten, som visar reguliärt klippsken består af två linsfack af 6:e ordningen om 90° rotator samt Lyths lampa för kontinuerlig förbränning med fotogen.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1936 borttogs rotatorn med fotogenlampa. Linsen försågs med sidoplåt och huv och en agaklippapparat, KE-80, med solventil och 4 st. gasbehållare inmonterades. Fyrkaraktären ändrades till blixtsken med en blixt var 3 sekund och ljusstyrkan för vitt ökades till 200 hefnerljus. Kostnaden för ändringen upp gick till 663 kronor.
År 1952 utbyttes linsen mot en linsapparat av 6:te ordningen med följande sammansättning: 90° lins + 90° oförstärkt + 45° lins + 135° mörkt. Som ljuskälla insattes en agaklippapparat, KMEA-130, med 15 liters brännare.
Postfyr och ensfyrarna Västergarn
Postfyr och fiskefyr (ensfyrar) som hålls tända vid behov
Västergarns by. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880.
Två ensfyrar uppfördes i Västergarns hamn, båda lyktor med lampa för sideralsken. De hölls tända då postångaren väntades.
”Fyrinrättningen anbringades 1860 med huvudsakligt ändamål att tjäna till ledning för postångfartyget, som vintertid underhåller förbindelsen mellan fastlandet och Gotland.”
1935 anordnades fiskefyr, Västergarn nedre resp övre, bestående av lyktor på stolpar. WGS-84 Lat. N. 57° 26’,2. Long. O. 18° 8’,6.
1938 bestod enslinjen av lyktor på stolpar, bildande en enslinje 050°.
- Västergarn, nedre, placerad O om Skansudde, lins av 6:e ordningen, elektriskt ljus. Lyshöjd: 3 m.
- Västergarn, övre, placerad 100 m från föregående, lins av 6:e ordningen, elektriskt ljus. Lyshöjd: 7 m.
2000 hölls fyrlyktorna tända vid behov (occas).
Nuvarande karaktär båda: F R. Lyshöjd: 3,0 resp 7,0 m.
Gotland södra delen
Klicka här för att se fyrarna på Gotland södra delen.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, Lotsverket, sideralsken, spegelfyr, fiskefyr, Storkläppen, Viskär