Malören
Malören, svensk ö, lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i havsbandet sydväst om Haparanda. Bottenviken. Bemannad 1851-1910
Haparandaleden. Fyren på Malören var den första som bar Nils Gustaf von Heidenstams signum. Den skulle följas av fler. Vattnen runt ön är grunda med botten av klappersten, ett minne från tiden med inlandsis
Malören år 1872. Ur Beskrifning 1872.
Vy över Malören. Foto E Hillberg 2017.
Förhistoria
1725 byggdes ett enklare stångmärke på Malören.
1770 invigdes ett fiskekapell på Malören. Detta uppfördes av Torneå stad och fungerade som sjömärke.
1832 uppfördes en i trä 10 m hög båk.
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
1828 upptogs som lotsplats
1847 byggdes en vaktstuga innan dess hade lotsarna huserat i fiskebodarna.
1851 tändes första fyren.
1852 hade lotsplatsen även tillsyn över sjömärkena på Svartsten, Puko, Gunnaren, Repskärsgrund, Brändöskär och Junkö Sandslå.
1863 Ur reglemente, Lotsningsområde: Från Malören till Haparanda respektive Sangis, Näsby i Kalix älv, Törefors, Pahaluoto
1868 Ur reglemente: Lotsarna uppassa vid Malören och möta ankommande fartyg i sjön därutanför. Vid lotsplatsen på en signalstång hissad svart kula med ett horisontellt vitt mittbälte utmärker att lots finnes och skyndsamt utgår ankommande fartyg till mötes.
1874 den 2 okt: Stark storm med regntjocka; lotsen kom ombord med livsfara på finska skonerten ALOTAR, 25 kr premie. Den 7 oktober samma som ovan till tyska skonerten GESINE, 30 kr i premie
1882 den 26 oktober: Lotsarna Gabriel Rahm, Lars Olof Wikström och Nils Lindgren drunknade under resa mellan Kalix och Malören.
1890 3 okt: Alfred Wikström och lotslärling Karl Olof Bäckström lyckades under svår storm och hög sjögång borda engelska ångaren MONTROSE och lotsa den till Töre. Belöning 15 kr vardera.
1890 30 sept. Johan Anton Bergström som under uppenbar livsfara ensam gått ut och bordat tyska S/S IMPERIAL samt lotsa i hamn. 40 kr i premie.
1892 18 sept. Med fara för egna liv och under svår storm gick Alfred Wikström och Johan Peter Blombäck ut och inlotsade engelska S/S DALTON. Premie 50 kr
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Alfred P:son Wikström, f. 1846
- Lots: Johan Anton Bergström, f. 1862
- Lots: Karl Johan Wallgren, f. 1854
- Lots: Nils Olof Wallgren, f. 1856
- Lots: Johan Petter Blombäck, f. 1860
- Lots: Henrik Emanuel Sundqvist, f. 1867
- Lots: Lars Olof Wikström, f. 1865
- Lotslärling: Karl Anton Bergström, f. 1871
1916 Ur lotsledsförteckningen: Lots uppassa på Malören och möta fartygen 2 mil utanför.
1920 års båtbestånd:
- 1 motorbåt byggd 1913 i gran, klink, 8.3×2.2, 5 hk Bomhus
- 1 motorbåt byggd 1917 i furu, klink, 8.3×2.3, 5 hk Bomhus
- 1 motorbåt byggd 1916 i gran, klink, 8.3×2.3, 10 hk Bakteman
- 1 motorbåt byggd 1909 i furu, klink, 8.3×2.8, 5 hk Bakteman
- 1 motorbåt byggd 1918 i furu, klink, 8.35×2.45, 5 hk Bakteman
- 1 segelbåt bygg 1917 i gran, klink 7.2×2.5
- 1 segelbåt bygg 1917 i furu, klink, 7.2×2.2
- 1 segelbåt bygg 1913 i gran, klink, 7.2×2.5
- 1 segelbåt bygg 1915 i furu, klink, 7.8×2.5
- 1 segelbåt bygg 1917 i gran, klink 7.8×2.5
1931 fick Malören telefon och sammanslogs då med Kalix
1932 sammanslogs med Kalix lotsplats
1936: tillbyggnad av Malörens lotsuppassningshus
Lotsar
På lotsplatsen har enligt lotsarnastockholm.se följande lotsar här tjänstgjort:
| Efternamn | Förnamn 1 | Förnamn 2 | Född | Anställd | Avsked | Död | Övriga Lotsplatser |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Almkvist | Helge | Axel | 1901 | 1919 | Malören | ||
| Bergström | Otto | Johannes | 1895 | 1920 | Malören | ||
| Bergström | Pehr | 1791 | 1840 | ||||
| Bergström | Johan | Anton | 1862 | 1883 | |||
| Bergström | Karl | Anton | 1871 | 1889 | 1932 | ||
| Bergström/ Pehrsson | Pehr | 1850 | 1852 | ||||
| Blombäck | Joel | Einar | 1902 | 1921 | 1966 | Malören | |
| Blombäck | Johan | Petter | 1860 | 1882 | Salmi | ||
| Bäckström | Karl | Olof | 1859 | 1887 | Kalix | ||
| Ekholm | Sven | 1901 | 1922 | Ratan | |||
| Enbom | Fredrik | 1853 | |||||
| Envall | Karl | Anders | 1906 | 1928 | Bredskär, Umeå, Kalix | ||
| Envall | Axel | Aron | 1905 | 1923 | |||
| Henriksson/ Holm | Pehr | 1840 | |||||
| Holm | Petter | 1836 | 1837 | ||||
| Johansson | Nils | 1828 | 1828 | ||||
| Lindbäck | Karl | Edvin | 1897 | 1912 | Kalix | ||
| Lindgren | Nils | 1882 | 1882 | ||||
| Lindvall | Christoffer | 1854 | |||||
| Lindvall | Leo | Gottfrid | 1874 | 1899 | Kalix, Rödkallen | ||
| Nordström | Lars | 1838 | 1854 | 1866 | |||
| Rahm | Axel | Thure | 1842 | 1853 | |||
| Rahm | Gabriel | 1843 | 1882 | ||||
| Rönnbäck | Sven | Hilding | 1902 | 1920 | Kalix | ||
| Sundgren | Gustaf | Emil | 1861 | 1883 | Rödkallen | ||
| Sundqvist | Richard | Mauritz | 1874 | 1891 | 1902 | Liggskär, Luleå | |
| Sundqvist | Henrik | Emanuel | 1867 | 1885 | 1941 | Kalix | |
| Wallgren | Karl | Johan | 1854 | 1883 | 1915 | ||
| Wallgren | Nils | Olof | 1856 | 1884 | |||
| Wallgren | Karl | Emil | 1879 | 1901 | 1939 | Kalix | |
| Wallgren | Albert | 1889 | 1905 | Kalix | |||
| Wallgren | Olof | Gottfrid | 1892 | 1906 | 1915 | Kalix, Töre | |
| Wikström | Rickard | 1890 | 1914 | Kalix | |||
| Wikström | Sten | Helge | 1899 | 1919 | 1950 | Kalix | |
| Wikström/ Persson | Alfred | 1846 | 1867 | ||||
| Wikström | Lars | Olof | 1865 | 1887 | |||
| Wikström | Johan | Peter | 1879 | 1894 | 1939 | Kalix | |
| Wikström/ Persson | Carl | Fredrik | 1864 | 1866 | |||
| Åberg | Jonas | 1837 | 1840 | ||||
| Åström | Karl | Axel | 1882 | 1901 | Kalix | ||
| Ström | Albin | 1896 | 1909 | 1912 | Kalix, Töre |
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här.
Fyrplatsen
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 014300 | C 5710 | N 65 32, O 23 34 | LFl(2) WRG 12 s | 14 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1851 | 1851 | 1910 | 1910 | 17,5 | 22 |
1851 uppfördes fyrplatsen. Nils Gustaf von Heidenstam ritade fyrtornet, 17,5 meter högt, en regelkonstruktion i trä med liggande träpanel.
- Överst i fyren satt en fyrapparat med sideralsken och oljelampa.
- Lanterninen levererades av mekaniker C W Gelertzén i Stockholm.
- C F Carlsson ritade ett boningshus i timmer, samt ett mindre uthus med dass.
- Spegelapparaten för sideralsken var 44,5 cm Ø och försedd med oljelampa för rovolja. Denna levererades av mässingsslagare C E L Wiséen.
Ur Underrättelser 1852: MALÖRN. Stillastående ledfyr.
Lat. N. 63°31'45". Long. O. om Ferrö 41°50'15". Long. O. om Greenwichs meridian 23°40'30".
På skäret Malörn, beläget utanför inloppet till Haparanda och Torneå, uppfördes under sommaren 1851 ett fyrtorn af trä i sexhörnig form, med 57 fots höjd från grunden till lanterninen, uti hvilken anbragtes en vanlig lampa med polerade sideralsken, så inrättad att den belyser horisonten i alla riktningar. Fyren tändes första gången den 1 September nämnda år. Tornet, som är rödfärgadt, står på 22 fots hög grund, och som fyrskenet är beläget 58 fot derofvanför samt således 80 fot öfver vattenytan, bör detsamma, i sigtbart väder, ifrån ett vanligt högt skeppsdäck synas på 2 à 2 1/2 geografiska mils afstånd. Detta så ansenligt höga trätorn och det nära intill i S.S.O. stående Fiskarekapellet utgöra om dagen ypperliga känningsmärken och synas på långt afstånd till sjös. I wester från tornet stå fyrbetjeningens boställshus och uthus, äfvensom ett uppassningshus för lotsar, hvilka här uppassa kommande fartyg samt lotsa till Haparanda och de strax wester om belägna hamnar. Till tecken att lots finns på stationen att tillgå, hålles en större, svartmålad signalboll hissad på toppen af en stång, upprest emot ena gafveln af lotshuset, som är beläget westligast af alla byggnader på skäret; i motsatt fall, eller då bollen icke är hissad, hafva alla lotsar utgått. Fyringen vid denna station tager sin början vid den tid på våren, då fyrbetjeningen och lotsarne kunna komma ut till skäret, hvilket vanligen inträffar i slutet af Maj eller början af Juni månad, samt upphör i November, då desamma afflytta derifrån. Pl. I.
Ur Beskrifning 1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast sken. Lat. N. 65° 31’,7. Long. O. 23° 36’,5.
- Fyrapparaten: sideralsken med oljelampa.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 80 fot (24 m).
- Fyrtornet: av trä, rödmålat.
- Lysvidd: 8 à 10 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 22 fot (6,6 m).
- Lysfält: runt om horisonten.
- Tornets höjd från grund: 62 fot (18,6 m).
Fyren är uppförd på skäret Malörn i Bottniska vikens nordligaste del, utanför Torneå älvs utlopp. När isläggning hotar och fyringen upphör, vilket vanligen inträffar i mitten av oktober, avflyttar fyrbetjäningen till fastlandet. Det höga tornet och SSO därom liggande fiskarekapell jämte väster om varande fyrbetjänings- och lotsbyggnader utgör goda och långt synliga dagmärken. Här stationerade lotsar lotsar till Haparanda och väster om varande hamnar. Hissad signalkula visar att lots finns att tillgå. Fyrtornet byggdes år 1851. Fyrapparaten skall förbättras genom anbringande av fotogenlampa i stället för nuvarande oljelampa.”
1873 kläddes tornet med spån, rödmålat liksom tornet var tidigare.
1874 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med veke.
Ny fyr
1892 uppfördes i trä ett nytt 10 meter högt torn vid boningshusets gavel.
- Tornet försågs med lanternin och linsapparat flyttad från den norra av de nedlagda fyrarna på Nordkoster.
- Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med krona (5 ringar) och krans (3 ringar).
- Det gamla tornet behölls som sjömärke men med nedmonterad fyrapparat.
Avbemanning och personal
1910 kortades det gamla tornet något och försågs med ny lanternin med lins av 4:e ordningen, försedd med AGA-ljus.
- Fyrkaraktär: Bx(2) W 6s 12M. Ljusstyrka: 650 HK. Lyshöjd: 22,3 m. Rödbrunt sexkantigt, 17,5 m högt trätorn.
- Hålles tänd från 10 Juli till sjöfartens slut.
Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
- Lotsarna övertog tillsynen av fyren.
- Fyren i bostadshuset lades ner.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Malören
Och sedan
Lanternin och fyrapparat flyttades till Tärnö fyr i Blekinge.
AGA-ljus
1938 installerades AGA-ljus.
Dalén-ljus och mistsignal
1950 installerades dalén-ljus.
1962 anordnades mistsignal. En mistklocka från fyrskeppet Östra Kvarken uppsattes i kapellets klockstapel.
Elektriskt ljus
1963 elektrifierades fyrplatsen med dieselkraftverk.
- Dessutom installerades en cirkulär radiofyr.
1967 drogs lotsstationen in.
1968 var tornet rödbrunt, 17,5 m högt. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: B(2) WRG 12 s 14 M. Ljusstyrka: W 9 000 cd, R 2 200 cd, G 1 200 cd.
- Cirkulär radiofyr: RC 103. Räckvidd: 30 M. ID-signal: MM. Frekvens: 312,6 kHz. Ingick i kedjan Nygrån, Rönnskär, Malören.
1978 övertas fyren genom fjärrmanövrering genom personal i Luleå.
1984 installerades en vindgenerator för fyrens drift samt en ny radiofyr.
Nuvarande optik: 4:e ordningen stor (600 mm) dioptrisk trumlins 360° placerad uppe på 5:e ordningen (375 mm) dioptrisk trumlins 360° (4:e ordn. linsen används ej, har endast vanlig glödlampa.)2x60W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Vindgenerator, batterier, racon
Nuvarande karaktär: LFl(2) WRG 12 s 14 M. Lyshöjd: 22,3 m. Racon: ( _ _ ) 30 s 12 M.
3D-bilder ritade av Samuel Hedlund
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Fortifikationsverket äger fyrmästarbostaden. Statens Fastighetsverk äger lotsstugan som har 16 bäddar fördelade på flera rum. Två rum i stugan disponeras av SjöV.
Hanna och Patrik Engström med företaget Malören Lodge hyr ut 7 dubbelrum och en svit i Lotsstugan på Malören. De erbjuder även båtresor t/r Kalix-Malören. hanna@maloren.se. Tfn: +4673 444 56 84. Hemsida www.maloren.se |
|---|---|
| Ägare | SjöV äger fyrarna Malören och Malören Västra samt maskinhuset |
| Kontaktperson | Hanna Engström 073-444 56 84, bokning@maloren.se, som även ordnar båttransport från Erikören samt Karl-Erik Wikström 0730-628246 som också kan visa fyr och kapell. Sjöfartsverket Norrköping 0771-630000 |
| Vägbeskrivning | Ön Malören ligger i havsbandet c:a 22 nm SSV Haparanda. Inga reguljära båtförbindelser. I södra hamnen kan fritidsbåtar förtöjas (2,5 m djup). Lotshamnen på norra delen av ön är nästan helt förstörd och bör ej användas. |
| Övrig information | Ett enkelt stångmärke byggdes 1725 och en 10 m hög båk 1832. Malörens fyr var den första fyren som konstruerades av Heidenstam, den tändes 1 september 1851, klassificerades som stillastående ledfyr och dess sken syntes 2-2½ mil. Byggnadssätt och stil är som öns 14 m höga kapell (Fiskarekyrkan Printz Carl) från 1769. Fyrens rovoljelampa byttes 1873 mot envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) för föränderlig bränsleyta och samtidigt ersattes fyrens liggande träpanel av spånbeklädnad. Då fyrmästaren inte längre orkade gå upp i det äldsta tornet byggdes 1892, vid gaveln av fyrmästarbostaden, ett nytt 10 m högt torn som utrustades med lanterninen, 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) från Nordkosters norra fyr samt en ny tvåvekig fotogenlampa (förbrukning 20 cl/tim). Fyren från 1851 släcktes och användes som dagmärke. År 1910 släcktes fyren vid bostadshuset och dess lanternin med lins flyttades till Tärnö. Samtidigt återtändes fyren från 1851 som fick ny lanternin med nuvarande lins samt AGA ljus (förbrukning pilotlåga 0,4 l/tim + drift 2,9 l/tim). Fyrpersonalen drogs in och lotsarna skötte sedan fyren till 1967 då lotsstationen drogs in. År 1950 installerades Dalénljus (förbrukning pilotlåga 1,7 l/tim + drift 11.1 l/tim), år 1963 elektricitet från dieselgenerator och år 1984 vindgenerator.
En mistsignalklocka från fyrskeppet Östra Kvarken är sedan 1962 uppsatt mellan fyren och kapellet. Kapellet överläts med nyttjanderätt år 1958 till Nederkalix församling |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren och 1993 hela fyrplatsen skyddsområde. Föreslagna som nationalarv |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 26 Malören
Sedan handlandena i norrländska städer flera gånger framställt behofvet av en fyr på Malören, aflät Sjöförvaltningen till Kungl. Maj:t en skrifvelse den 1:e Oktober 1847 med begäran om anslag till uppförandet af en fyr på nämnda plats. Karakteristiskt för de fordringar man på den tiden hade på fyrbelysningen af våra kuster lemnar nedanstående meddelande i nämnda skrifvelse: ” Enär alla billiga anspråk på fyrar från Norska gränsen till Norrbotten synes vara eller snart blifva uppfyllda, torde anläggning af fyrar inte behöfvas på flera ställen av Svenska kusten än på norra udden af Holmön samt en mindre ledfyr på Malörn längst nordvart i Norrbotten”.
Ritning och förslag faststäldes af Kungl. Maj:t år 1850, hvarefter fyrtornet uppfördes af Lotsverket år 1851. Fyrtornet, som är sexkantigt och 60 fot högt var uppfördt af resvirke och bräder med lanternin och sideralskensapparat och kostade 4.353 Rdr banko. Fyrapparaten utgjordes af ett sideralsken med 0,445 m. diameter samt lampa med konstant nivå för rofolja och en veke och var tillverkad af messingslag av Viséen i Stockholm.
År 1873 utbyttes den gamla lampan mot en lampa med föränderlig nivå och fotogen för en veke,
År 1892 borttogs apparaten ur fyrtornet och ett nytt, 10 m. högt fyrtorn af trä med lanternin och linsapparat af 4:e ordningen uppfördes vid gafveln af boningshuset. Fyrapparaten, som visade fast, hvitt sken, bestod af 4 linsfack, innehållande krona, trumma och krans samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och 2 vekar och en ljusstyrka af 600 Häfnerljus. Lanternin och apparat hade förut varit uppsatta i en af Nordkosters fyrar.
År 1910 borttogs linsapparaten och ny lanternin med Agaapparat och 4:e ordningen lins uppsattes på det år 1851 uppförda tornet. Fyrappparaten, som visar 2 tätt på hvarandra följande blänkar hvar 6:e sekund, består af en linstrumma af 545 m/m höjd samt en 29 liters acetongasbrännare med klippapparat och har en ljusstyrka af 650 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1938 anbringades på lanterninens insida 3 st. ramar av metall med färgade glas. Kostnaden uppgick till 109 kronor.
År 1950 borttogs gjutjärnskolonnen och ersattes med ett linsstativ med två apparathyllor för dalénapparatur. Agaapparaten ersattes ned dalénapparat med glödnätsbrytare och solventil. Ljusstyrkan ökades därvid till 3800 hefnerljus för vitt ljus och fyrkaraktären ändrades till gruppblänksken, bestårende av två blänkar under en period av 12 sek.
Kostnaden för ändringen uppgick till 10000 kronor.
Haparandaleden
Klicka här för att se fyrarna i Haparandaleden.
Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, lots, sideralsken, spegelfyr, Heidenstam, rovolja, fotogen, AGA-ljus, dalén-ljus, vindgenerator, Tärnö, mistsignal, radiofyr, Luleå lotsfördelning