Teleskopfyr: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== Bygget == | == Bygget == | ||
I princip byggs fyren färdig vid kaj, bogseras ut och sätts på plats. Tornet lyfts och gjuts fast. Kassunen fylls med ballast. | I princip byggs fyren färdig vid kaj, bogseras ut och sätts på plats. Tornet lyfts och gjuts fast. Kassunen fylls med ballast. | ||
<gallery> | |||
Fil:Revengegrundet008.JPG|Teleskopfyren Revenge-grundets bottenkassun, undertorn och övertorn var för sig på kajen vid Värtan. Foto Gellerstad | |||
Fil:Revengegrundet006.JPG|Revengegrundets bottenkassun nu sjösatt. Undertornet har nu lyfts i. Gasklockan i bakgrunden. Foto Gellerstad | |||
Fil:Revengegrundet023.JPG|Och här lyfter Lodbrok övertornet på plats för Revengegrundet. Foto Gellerstad | |||
Fil:Revengegrundet031.JPG|Revengegrundet bogseras till sin plats. Foto Gellerstad | |||
Fil:Revengegrundet049.JPG|Revengegrundet nu klar och med upphissat teleskop. Foto Gellerstad | |||
</gallery> | |||
I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. De utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. | I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. De utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong. | ||
| Rad 40: | Rad 48: | ||
'''1957''' inlämnades patentet. Metodens uppfinnare var Robert [[Gellerstad]]. | '''1957''' inlämnades patentet. Metodens uppfinnare var Robert [[Gellerstad]]. | ||
Teleskopfyrar byggda i Sverige: | |||
* 1959 [[Grundkallen kassunfyr]] som den första fyr enligt teleskopmetoden. | |||
* 1960 [[Nordvalen]], | * 1960 [[Nordvalen]], | ||
* 1960 [[Svinbådan kassunfyr]], | * 1960 [[Svinbådan kassunfyr]], | ||
* 1961 [[Revengegrundet]], | * 1961 [[Revengegrundet]], | ||
* 1963 Sydostbrotten, | * 1963 [[Sydostbrotten]], | ||
* 1964 [[Almagrundet kassunfyr]], | * 1964 [[Almagrundet kassunfyr]], | ||
* 1965 [[Larsgrundet]], | * 1965 [[Larsgrundet]], | ||
* 1968 [[Svenska Björn kassunfyr]]. | * 1968 [[Svenska Björn kassunfyr]]. | ||
Summa 8 teleskopfyrar. | |||
Jfr [[utsjöfyr]], [[fångdamm]], [[kassunfyr]], [[Grundkallen]], [[Nordvalen]], [[Svinbådan]], [[Revengegrundet]], [[Sydostbrotten]], [[Almagrundet]], [[Larsgrundet]], [[Svenska Björn]]. | Jfr [[utsjöfyr]], [[fångdamm]], [[kassunfyr]], [[Grundkallen]], [[Nordvalen]], [[Svinbådan]], [[Revengegrundet]], [[Sydostbrotten]], [[Almagrundet]], [[Larsgrundet]], [[Svenska Björn]]. | ||
Versionen från 29 april 2014 kl. 13.22

teleskopfyr, en typ av kassunfyr, uppkallad efter sin konstruktion.
Bygget
I princip byggs fyren färdig vid kaj, bogseras ut och sätts på plats. Tornet lyfts och gjuts fast. Kassunen fylls med ballast.
-
Teleskopfyren Revenge-grundets bottenkassun, undertorn och övertorn var för sig på kajen vid Värtan. Foto Gellerstad
-
Revengegrundets bottenkassun nu sjösatt. Undertornet har nu lyfts i. Gasklockan i bakgrunden. Foto Gellerstad
-
Och här lyfter Lodbrok övertornet på plats för Revengegrundet. Foto Gellerstad
-
Revengegrundet bogseras till sin plats. Foto Gellerstad
-
Revengegrundet nu klar och med upphissat teleskop. Foto Gellerstad
I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. De utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong.
- Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet.
- Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.
- För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form (till skillnad från glidform).
- För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
- I tornet påbörjas inredningsarbetena.
- För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
-
Betongen blandas och förs vidare med motoriserad kärra. Foto Gellerstad
-
Betong och armering förenas. Foto Gellerstad
-
Nordvalen snart klar att sjösättas. Foto Gellerstad
-
Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto Gellerstad
-
Nordvalen flyter. Foto Gellerstad
-
Nordvalen fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto Gellerstad
-
Nordvalen. Nu med teleskopet uppe. Teckning Tommy Asplund
Sjösättning
Vid sjösättningen sprängs de i vattnet stagande pålarna och med domkraft trycks kassunen ut från land tills de bärande pålarna kollapsar.
- Efter eventuell komplettering bogseras fyren till en skyddad plats nära sin blivande fyrstation och trimmas ner till lämpligt djupgående.
Utplacering
Havsbotten på fyrstationen har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
- Fyren bogseras till sin station. Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
Färdigställande
- Tornet lyfts med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet.
- Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
- Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.
Historik
1957 inlämnades patentet. Metodens uppfinnare var Robert Gellerstad.
Teleskopfyrar byggda i Sverige:
- 1959 Grundkallen kassunfyr som den första fyr enligt teleskopmetoden.
- 1960 Nordvalen,
- 1960 Svinbådan kassunfyr,
- 1961 Revengegrundet,
- 1963 Sydostbrotten,
- 1964 Almagrundet kassunfyr,
- 1965 Larsgrundet,
- 1968 Svenska Björn kassunfyr.
Summa 8 teleskopfyrar.
Jfr utsjöfyr, fångdamm, kassunfyr, Grundkallen, Nordvalen, Svinbådan, Revengegrundet, Sydostbrotten, Almagrundet, Larsgrundet, Svenska Björn.