Teleskopfyr: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
* I tornet påbörjas inredningsarbetena. | * I tornet påbörjas inredningsarbetena. | ||
* För kassunen byggs taket och halsen för tornet. | * För kassunen byggs taket och halsen för tornet. | ||
<gallery> | |||
Fil:Nordvalen006.JPG|Betongen blandas och förs vidare med motoriserad kärra. Foto Gellerstad | |||
Fil:Nordvalen008.JPG|Betong och armering förenas. Foto Gellerstad | |||
Fil:Nordvalen011.JPG|Nordvalen snart klar att sjösättas. Foto Gellerstad | |||
Fil:Nordvalen017.JPG|Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto Gellerstad | |||
Fil:Nordvalen037.JPG|Nordvalen flyter. Foto Gellerstad | |||
Fil:Nordvalen048.JPG|Nordvalen fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto Gellerstad | |||
Fil:NordvalenTommyAsplund.jpg|Nordvalen. Nu med teleskopet uppe. Teckning Tommy Asplund | |||
</gallery> | |||
== Sjösättning == | == Sjösättning == | ||
Versionen från 29 april 2014 kl. 13.17

teleskopfyr, en typ av kassunfyr, uppkallad efter sin konstruktion.
Bygget
I princip byggs fyren färdig vid kaj, bogseras ut och sätts på plats. Tornet lyfts och gjuts fast. Kassunen fylls med ballast.
I anslutning till en kaj slås pålar ner i vattnet. De utgör fundamentet för bottenplattan för ytterkassunen, som gjuts i armerad betong.
- Med ett mellanlager av sand och plast gjuts på denna själva bottenplattan för teleskoptornet.
- Med glidform och användning av armeringsjärn gjuts väggarna för ytterkassun och teleskoptorn samtidigt.
- För tornet gjuts bjälklag, altaner och helikopterplatta med fast form (till skillnad från glidform).
- För kassun och torn gjuts radiella mellanväggar med fast form.
- I tornet påbörjas inredningsarbetena.
- För kassunen byggs taket och halsen för tornet.
-
Betongen blandas och förs vidare med motoriserad kärra. Foto Gellerstad
-
Betong och armering förenas. Foto Gellerstad
-
Nordvalen snart klar att sjösättas. Foto Gellerstad
-
Det stora plumset då Nordvalen sjösätts. Foto Gellerstad
-
Nordvalen flyter. Foto Gellerstad
-
Nordvalen fylls med ballast för att inte flyttas av isen. Foto Gellerstad
-
Nordvalen. Nu med teleskopet uppe. Teckning Tommy Asplund
Sjösättning
Vid sjösättningen sprängs de i vattnet stagande pålarna och med domkraft trycks kassunen ut från land tills de bärande pålarna kollapsar.
- Efter eventuell komplettering bogseras fyren till en skyddad plats nära sin blivande fyrstation och trimmas ner till lämpligt djupgående.
Utplacering
Havsbotten på fyrstationen har i förväg jämnats till och förberetts med ett lager med makadam.
- Fyren bogseras till sin station. Vatten släpps in i avsedda sektioner och fyren tar botten. Därefter fylls kassunen med makadam och sten.
Färdigställande
- Tornet lyfts med "klättrande domkrafter". Lyfthöjden kan vara 15 m. Tornet riktas upp och gjuts fast i schaktet.
- Erforderlig elkraft tas från fyrens dieselgeneratorer. Fyrens totala höjd kan nu vara 40 m.
- Makadambädd under fyren och fyllningen i kassunen injekteras med cement. Eventuell landkabel kopplas in. Återstående montagearbeten avslutas.
Historik
1957 inlämnades patentet. Metodens uppfinnare var Robert Gellerstad.
1959 byggdes kassunfyren Grundkallen kassunfyr som den första fyr enligt teleskopmetoden.
Övriga i Sverige byggda teleskopfyrar:
- 1960 Nordvalen,
- 1960 Svinbådan kassunfyr,
- 1961 Revengegrundet,
- 1963 Sydostbrotten,
- 1964 Almagrundet kassunfyr,
- 1965 Larsgrundet,
- 1968 Svenska Björn kassunfyr.
- Summa 8 teleskopfyrar.
Jfr utsjöfyr, fångdamm, kassunfyr, Grundkallen, Nordvalen, Svinbådan, Revengegrundet, Sydostbrotten, Almagrundet, Larsgrundet, Svenska Björn.