Bergudden

Bergudden, svensk f.d. bemannad fyrplats utanför Umeå. Norra Kvarken. Bemannad 1884-1969.

Västra Kvarken. På V sidan av Holmö. Nuvarande fyr har ett utseende som ingen annan. Den är arkitektritad. Den föregicks av en fotogenlampa som stod i ett utsprång på ett mindre trähus men som gav för svagt sken.

Berguddens fyrplats c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.

Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.

Bergudden nytjärad och grann. Foto Lars Gardfors 2018.

Bergudden. Foto Esbjörn Hillberg.

Bergudden. Foto Esbjörn Hillberg.

Ritning till den första fyren på Bergudden. Ritad av L.Fr. Lindberg 1885. Riksarkivet.

Den första fyren på Bergudden, nu flyttad till privatpersons trädgård. Lyktan satt på vänstra gaveln. Foto Leif Elsby 2010.

Bergudden från sjön 1916. Foto Lotsverket.

Bergudden från land 1914. Foto Lotsverket.

Bergudden fyrplats. Foto Leif Elsby 2010.

Bergudden fyr. Foto Leif Elsby 2010.

Fyrvaktare Gotthard Holmgren vid lins med elektrisk lampa år 1959. Arkiv Yngve och Ingrid Johansson.

Bergudden. Foto Esbjörn Hillberg.

Bergudden lampor med lins. Foto Leif Elsby 2010.

Berguddens fyrplats inkl. huset för mistsignal, rivet 1976. Vykort.

Berguddens fyrplats inkl. det gula huset för mistsignal. Arkiv T Berglund.

Berguddens fyr 1976. Huset för mistsignal (ljusa huset) håller på att rivas. Trycktanken till tyfonen ligger utanför på marken. Arkiv Sävar Hembygdsförening.

Råoljemotor och kompressor till mistsignal. Foto Tomas Berglund 2019.

Karl Sjöström. Fyrmästare på Bergudden 1953-1961.

Laddar karta ...

Laddar karta ...

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
079300	C 5864	N 63 48, O 20 50	Iso WRG 6 s	18,5	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1884	1896	1969	1969	17,8	18,5

Första fyren

1884 byggdes i trä ett mindre fyrhus med fyrlykta på väggen. Fyrapparaten bestod av en fotogenlampa med 3 vekar framför två paraboliska speglar i 169° vinkel.

• Den sköttes av frun till fyrmästaren på Stora Fjäderägg.
• Lysvidden var dock otillräcklig.

Fyren tändes

1895-1896 anlades fyrplatsen. Det bruntjärade tornet av spånklätt trä var vid basen kvadratiskt och högre upp åttakantigt, höjd 18 m. Ritat av arkitektbyrå Ludwig Peterson och Ture Stenberg i Stockholm. Fyrapparaten placerad bakom ett fönster var försedd med två linsfack à 60° och fotogenlampa.

Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) var en stillastående dioptrisk trumlins med 2 linsfack à 60°, monterade: lins 60°, öppen 100°, lins 60°, öppen 140°. Linsfacken var försedda med catoptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar). Linsen var tillverkad 1865 av Henry Lepaute i Paris.

Linsen hade med ursprungliga 5 linsfack tjänstgjort åren 1865-1887 på Måseskär.

Ludwig Peterson och Ture Stenberg ritade Berguddens fyr.

Lux-ljus

1909 utbyttes fotogenlampan med veke mot Lux-ljus och försågs med von Otters persiennapparat, urverk och lod, lodvikt 40 kg. På tornet uppsattes en mistklocka med tillhörande urverk.

Berguddens fyr c:a 1920. Ur Minnesalbum 1914-1924

Berguddens fyr med mistklocka, som senare hamnade i Holmöns kyrktorn, och Berguddens fyrplats fotograferad mot V. Båda Västerbottens museums fotoarkiv.

1926 utbyttes von Otters klippapparaten mot en intermittenshylsa, urverk och lod.

1929 målades på tornets sydvästra sida ett 4 m högt, vitt fält, vilket tjänade som dagmärke.

1935 utbyttes mistklockan mot en tyfon driven med tryckluft från kompressor.

• Akustisk karaktär: Tyfon 1 ljud var 15 s (3 + 12).

1936 installerades ringledning mellan fyr och bostäder.

Elektriskt ljus

1950 elektrifierades fyren.

1968 var tornet 17,8 m högt, brunt med vitt fält på sydvästra sidan. Lins av 2:a ordningen. Elektriskt ljus.

• Optisk karaktär: Int(2) WRG 20 s 13,5 M, (027-W-038, 038-R-052, 052-G-065, 065-W-123, 139-G-186,5, 192-W-206)

Bx(2) WG (land-G-027°, 186,5-W-192°)

Bx W 5 s (206-W- 217,5°)

Ljusstyrka W 26 000 cd, R 7 000 cd, G 3 600 cd.

1968 installerades en bifyr med duplex-lykta med dioptrisk trumlins av 6:e ordningen (300 mm Ø), monterad på räcket till fyraltanen.

Duplex-lykta där den övre delen är huvudlykta med nätdrift och den undre reserv med batteridrift. Foto Esbjörn Hillberg. Ritningar AGA genom arkiv Christian Lagerwall

Lotsbarnskola

Vendla Thorslund (1883-1955) var lärarinna på Holmögadd, Bergudden och Fjärdgrund (f.d. Holmsund).

1905-1910 hade Bergudden lotsbarnskola. Lärare var:

• 1905-1908 Vendla Vikman-Thorslund
• 1909-1910 Alfrida Olofsson

Avbemanning och personal

1969 automatiserades fyren.

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
• Fyrsektorerna ändrades: (land-G-028, 028-W-038, 038-R-051,5, 051,5-G-113, 113-R-188,5, 188,5-G-197, 197-W-206, 206-R-land).

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bergudden

Och sedan

1976 stängdes mistsignaleringen. Maskinhuset revs.

2000 var tornet 17,8 m högt, brunt med vitt fält på sydvästra sidan. Fyrbostäderna användes som vandrarhem.

Nuvarande optik huvudfyr: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins med 6+6 inslipade ringar (lins 60°, öppen 100°, lins 60° och öppen 140°), alla linsfack med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), tillverkad av Henry Lepaute. 2x1000W 120V glödlampa (reserv 2x40W, 10,3V), elklipp. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Iso WRG 6 s 18 M. Lyshöjd: 18,5 m.

Bifyr: 6:e ordningen (300 mm) biform dioptriskt slipad trumlins som år 1968 monterades på räcket runt fyraltanen

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Länkar

• Västerbotten 2011:2 Fyrar i Västerbotten. Ur innehållet: Teleskopfyren på Vernersgrundet p2, Att rädda en Heidenstammare p14, Ratans lots- och fyrplats p22, När kriget kom till Bjuröklubb p34, Själfiske på Bottenviken p39, Krikeudde fyrplats p41, Vid Nordmalingsfjärden p44, Sveriges sista bemannade fyr p56, Hågkomster från Fjäderägg p60, Fyrlyktan på västra Holmön p67.

• Ur Blänket 2011:2 Berguddens fyr – en upplevelse i midsommartid, Pia Hansson

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, vinter-bitr. 16/8 - 30/4, sem.-vik. halva semestertiden
Klass	Fyrplats klass: II. Kallortsklass: II. Dyrortsgrupp: B.
Fyrinrättningen	Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Tyfon, 1 st. 8-10 hkr. Bolinder-motor. Klocka i reserv. Brunt, 17,8 m. högt fyrtorn av trä. Fyren anlagd år 1884.
Läge och natur	På V sidan av Holmön. Planteringsland.
Bostäder	Fm 2 rum och kök, Fv 2 rum och kök, vinterbiträde 1 rum. Inga bekvämligheter.
Hamn	Oskyddad brygga av betong. Båtarna dragas upp på stranden medelst s.k. gångspel.
Kommunikationer	Personalens båtar. Mindre landsväg till Holmö by. Färja Holmön-Ostnäs 12 km., buss Ostnäs-Umeå 34 km.
Postanstalt	Holmön. Väg dit: 2,5 km. landväg. Vintertid plogas vägen mellan fyrplatsen och byn.
Skola	B-skola å Holmön, realskola i Sävar, läroverk i Umeå. Inackorderingsbidrag utbetalas ej.
Övrigt	Ingen ersättning för egna båtar. Dåligt dricksvatten.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Statens Fastighetsverk. Vandrarhem i fyrbostäderna bokas via 090-55140, 0768-272946
Ägare	SjöV äger fyren, Statens Fastighetsverk äger resten
Kontaktperson	Josefin Lämås 070-5785568 visar fyren och kan förmedla övernattning www.holmonhembygd.se. Info om Holmön på www.holmon.com
Vägbeskrivning	E4 norrut från Umeå, tag av vid Sävar och kör mot Norrfjärden (totalt ca 30 km). Sedan Vägverkets färja (0703-464819) från Norrfjärden till Holmön (ca 5 nm). Fyren finns på Holmöns västsida ca 3 km från Holmöns hamn, Byviken. Cykel kan hyras i hamnen. Besök även Holmöns Båtmuseum i hamnen 090-55220.
Övrigt	År 1884 byggdes den första fyren som bestod av ett mindre vitmålat fyrhus av trä med en spegelapparat och fotogenlampa i en lykta (6 m.ö.h.) på nordvästra väggen. Den sköttes av frun till fyrmästaren på Stora Fjäderägg. Lysvidden var alltför begränsad, varför nuvarande fyrtorn av trä med en linsapparat byggdes 1896. Man installerade i denna nya fyr nuvarande 2:a ordn. (1400 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 60° med katadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), en trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) och en persiennapparat som drevs av ett uppdragbart urverk med lod (vikt 40 kg). Linsen var 2/5 av en lins som ursprungligen installerats 1865 på Måseskär och fotogenlampan kom från Sandhammarens östra fyrtorn. År 1909 installerades trelågigt luxljus samt en nivålampa som reserv (tidigare Gotska Sandön). Persiennapparaten ersattes år 1926 av en höj och sänkbar cylinder som drevs av ett nytt urverk. Fyren elektrifierades 1950. De gamla fyrmästar- och fyrvaktarbostäderna finns fortfarande kvar och används numera som vandrarhem.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1978, fyren och 1993 hela fyrplatsen.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...

Västra Kvarken

Klicka här för att se fyrarna i Västra Kvarken.

Jfr Norra Kvarken, svenskt fyrväsende, arkitekt, fyroptik, fack, mistsignal, tyfon, Lux-ljus, von Otter, intermittenshylsa, bifyr, Stora Fjäderägg, Måseskär.