Atomdrift

atomdrift, energialstring ur radioaktivt sönderfall. Det bildade värmet omvandlas till elektrisk energi.

Varför

Hanteringen av gastuber för acetylenfyrarna var arbetskrävande och tung. Både ute i den stora världen och i Sverige sökte man efter alternativ. Ett sådant var försök med atomdrift.

Vad

1965 hade det engelska atomenergiorganet UKAEA (United Kingdom Atomic Energy Authority) utvecklat en isotopgenerator benämnd RIPPLE VI (Radio Isotope Powered Prolonged Life Equipment).

• Strålkällan bestod av strontium 90 i form av titanat (SrTiO3). Den var kraftigt inkapslad så att strålningsnivån var 150 mR/h på ytan och 5 mR/h på 1 meters avstånd.
• Värmen från det radioaktiva sönderfallet omvandlades av en termostapel.
• Av 60 W termisk effekt erhölls 1 W elektrisk effekt. Systemspänning 12 V.

1 W kontinuerlig effekt är för fyrändamål inte mycket.

• Med lämplig fyrkaraktär, med lång mörkertid, går denna låga effekt att utnyttja med mellanlagring av energin.
• 1 W kan användas för drivning av en 20 W glödlampa om mörkertiden görs längre än 20 gånger lystiden.

Var

1967-1977 provades denna isotopgenerator i Tegelhällans fyr utanför Stavsnäs i Stockholms skärgård.

• Det skedde under en tidsperiod då man sökte alternativa lösningar till energiförsörjning via acetylengas eller långa dragningar av elkabel till lands och till sjöss.
• Tegelhällan blev första och enda fyr i Sverige med atomdrift.
• Atomdrift provades även i Danmark (Asnaes fyr) och i England (ett antal fyrar).

Och sedan

1972 upphörde provet med atomdrift i Danmark.

1977 upphörde provet med atomdrift i Sverige.

1994 upphörde användningen av atomdrift på Domesnäs i Lettland, före detta Sovjetunionen. Det hade pågått under "den ryska tiden".

Jfr AGA-ljus, batteri, elektriskt ljus, halogenlampa, solpaneldrift, vindgenerator, reservkraft, bränsle, teknik