Skäggenäs
Skäggenäs, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats i Kalmarsund. Mellersta Östersjön. Bemannad 1904-1944 . Ersattes av Sillåsen.
På Skäggenäs Ö udde. 1400 och 2300 m O de båda norra inloppen till Kalmarsunds smalaste del.
Lotsplats
Saxat ur www.Lotsarnastockholm.se
1696 inrättades lotsplatsen
1799 Ur Reglemente för Lotswerket: Under Södra lotsdistriktet och under lotsuppsyningsman för Kalmar fördelning lyder Skägganäs lotsplats. Lyder under lotsålderman i Kalmar med 2 ord lotsar, 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lotslärlingar.
1863 Ur reglemente: Lotsningsområde från Skäggenäs till Vållö respektive Mönsterås, Pataholm, Kalmar, Ljungnäs, Hästenäs, Timmernabben, Ekerumshamn, Borgholm, Djuphamn, till sjöss eller från sjön.
1874: Åtal mot kronolots CW L-m för grundstötning utanför Mönsterås med skonerten SOFIE, Böter 75 rdr. Åtal mot kronolots PA Sandström för oegentligheter med pengar och intyg. Straff 2 månaders fängelse. Lotsplatsen anskaffat en öppen lotsbåt
1893 den 2 okt begåvo sig lotsförman en lots och två lotslärlingar under stark sydlig storm i öppen båt ut från Skäggenäs lpl mot skonertskeppet TILLY och lyckades med fara för egna liv sätta lots ombord i fartyget som påföljande dag då vinden gått över till nordlig inlotsades till Kalmar och belönades båtlaget för visat nit vid uppfyllandet av sin tjänsteplikt med 60 kr.
1894 tillhörde lotsplatsen Kalmar lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Johan Fredrik Nilsson, f. 1841
- Mästerlots: Carl Johan (Andersson) Sundén, f. 1846
- Lots: Per Olof (Pettersson) Sylvander, f. 1856
- Lotslärling: Bernhard Carl Sundén, f. 1872
- Lotslärling: Johan Markus Theodor Sundén, f. 1874
- Lotslärling: Gustaf Adolf Rylander, f. 1876
1916 Ur lotsledsförteckning, Lots uppassa å Revsudden. Lotsleden från sjön vid Skäggenäs till Sjön vid Dämman eller Vållö samt sjön vid Mönsterås, Timmernabben, Pataholm, Borgholm. Till Stora Rör respektive Drag eller tvärtom, Till ankarplats innanför Revsudden, till Kalmar hamneller redd, sjön vid Grimskär. Däckad lotsbåt finnas vid platsen.
1920 års båtbestånd:
- 1 däckad kutter byggd 1911, ek, 8.6×2.9 8 hk Bolinder
- 1 motorbåt 7 m 5 hk
- 1 segelbåt byggd 1900, ek, 5.4×1.6
- 1 segelbåt byggd 1915, ek, 5.8×1.7
1937 Byggdes ett nytt lotsuppassningshus med värmeledning. Huset var byggt med använt virke från uppassningshuset vid Timmernabbens indragna lotsplats
1962 lades lotsplatsen ned och göromålen flyttade till Mönsterås och Kalmar lpl.
Lotsbarnskola
Här fanns ingen lotsbarnskola. Barnen fick gå i den allmänna sockenskolan
Fyrplatsen
WGS-84 Lat. N 56° 46’. Long. O 16° 29’. Sv. Nr. 1037. Int. Nr. -
1904 anlades fyrplatsen. Ett kombinerat fyr- och boningshus med torn på taket. Ritat av Uno Strömvall.
- Stommen kom från det nedlagda fyr- och boningshuset vid Borgholm.
- Tredje ordningens lins. De hade tidigare suttit i fyren Gotska Sandön norra, nu indragen.
1909 hade fyren lins av 3:e ordningen. Lux-ljus. Fyrkaraktär: F WRG 11M. Lyshöjd: 10 m. Rött boningshus med torn på östra delen.
- Fyren belyser med fast sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns Grönt 190 201 Vitt 201 211 Rött 211 224 Rött oförstärkt 261 281 Rött 7,5 19 Vitt 19 37
- Den norra, vita sektorn leder mellan det väster om Kråkudden belägna 5,2 m grundet och Nygrund samt Skäggenäs landgrund.
- Den södra, röda sektorn, omfattar grundet Masknaggen.
- Vid passerandet visar fyren vitt fördunklat sken.
- Vid grundet Hatten, 3/4 min. O om fyren, är en svart och vit klockboj förankrad.
1923 ersattes Lux-ljuset av Dalén-ljus.
1929 fick fyren elektriskt ljus.
1939 hade fyren elektriskt ljus och lins av 3:e ordningen. Fyrkaraktär: B WRG 6s 11M. Lyshöjd: 10 m. Fyrlanternin på taket av rött bostadshus.
- Gränsen G - W 201 grad leder fritt från farvattnet NV Borgholm mot fyren intill ett avstånd av 1,5M från densamma.
- I vit sektor 201 - 212 grad ligger på lysviddsgränsen grundområdet Slottsbredan (NNV Borgholm, minsta djup 5,9 m), grundet Herr Peder (NV Borgholm, 6,2 m) m.fl. grund.
- Gränsen R - W 16,5 grad leder fritt V grundet Masknaggen 2,7M från fyren.
- Under 1942 beräknas fyren bliva indragen i samband med tändningen av fyren Sillåsen.
1944 drogs fyren in, ersatt av kassunfyren Sillåsen som fjärrmanövrerades av lotsarna i Skäggenäs.
Avbemanning och Personal
1944 avbemannades fyren.
Och sedan
Nuvarande karaktär: (släckt)
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 50 Skäggenäs
År 1883 föreslog Lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t uppsättandet af en fyrlykta på Skäggenäs för belysning af segelrännan mellan Grimskär och Skäggenäs och bifölls detta förslag samma år.
År 1883 uppsattes på väggen af Skäggenäs lotsuppassningshus en lykta med fyrapparat, som visade fast, hvitt sken, och bestod af en parabolisk spegel med lampa för föränderlig nivå för fotogen och en veke. Denna fyr släcktes 1904.
År 1904 föreslog Lotsstyrelsen hos Kungl. Maj:t att, som segelleden i Kalmarsund blifvit fördjupad och farleden derigenom erhållit en större betydelse för sjöfarten, en ny fyr måtte få uppföras på Skäggenäs, som då äfven skulle tjena till ledning i farleden mellan Ispeudde och Dämmans fyrar och lemnade dertill Kungl. Maj:t sitt bifall i skrifvelse den 18 Mars 1904.
Fyren, som uppfördes 1904, består af ett boningshus (förut uppfördt vid Borgholm) med torn på taket. Fyrapparaten består af 2 st. 3:e ordningens linsfack om 72° hvardera, innehållande krona, trumma och krans samt luxlampa med 50 m/m brännare och visande fast, hvitt och rödt sken. Linsapparaten hade förut varit uppsatt i en af fyrarne på Gotska Sandön. Ljusstyrkan för det hvita skenet är 6500 Häfnerljus.
År 1909 afskärmades fyren så att den erhöll en grön sektor nordöfver och en röd sydöfver.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1923 ersattes luxlampan med 2 st. dalénapparater, DBKC-350, med glödnät, glödnätsväxlare och solventil. Fyrkaraktären ändrades till 1,5 sek. ljus och 4,5 sek mörker. Ljusstyrkan för det vita skenet ökades till 7000 hefnerljus.
Kostnaden för fyrens ändring uppgick till 13635 kronor.
Sedan fyren ändrats vakanssattes en befattning.
År 1929 infördes elektriskt ljus i fyren, varvid 2 st. elklippapparater EKDB-160 jämte en lampa om 500 watt samt elektrisk larmanordning insattes. Dessutom anskaffades en reservlampa för fotogen jämte en rotator.
Kostnaden uppgick till 1809 kronor.
År 1933 ersattes fotogenlampan med en Primus fotogenglödljuslampa.
Sedan den bottenfasta fyren Sillåsen år 1944 trätt i verksamhet släcktes fyren Skäggenäs och indrogs.
Kalmarsund
Klicka här för att se fyrarna i Kalmarsund.
Jfr Kalmarsund, svenskt fyrväsende, linsfyr, AGA-ljus, träfyr.