Gåsören

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gåsören, svensk lotsplats och f.d. bemannad fyrplats vid inloppet till Skellefteå, Bottenviken. Fyrplatsen bemannad 1881-1967. 

I havsbandet SO om Ursviken vid inloppet till Skellefteå. N om farlederna. 
Gamla fyren släcktes 1921 men återtändes 2003.

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby.
Lotsen John Lindberg vid lotsbåten Gåsören. I bakgrunden Gåsören nya fyr och hamnfyren. Arkiv Skellefteå Museum.
Gåsören gamla och nya fyr. Foto DT.
Gåsören hamnfyr och nya fyren. Foto Leif Elsby 2010.
Gåsören gamla fyren, ritad av N. G. von Heidenstam. Foto Leif Elsby 2010.
Axelklaff för fyrmästare. Figur Leif Elsby.
Linsen till gamla fyren Gåsören . Foto Leif Elsby 2010.
Gåsören fyrplats från gamla fyren. Foto Leif Elsby 2010.
Gåsören fyrplats 1921. Foto Lotsverket.
Gåsören nya fyren. Foto Esbjörn Hillberg.
Gåsören, lotsarnas hus och nya fyren. Foto Esbjörn Hillberg 2010.
Gåsören gamla fyren. Foto Esbjörn Hillberg.
Laddar karta ...


Laddar karta ...


Lotsplats

Saxat från lotsarnastockholm.se

1894 hade Gåsören ännu inte egen lotsplats, utan den låg längre in, i Ursviken. Se Ursviken, Luleå lotsfördelning

Gåsörens lotsplats med "nya" och "gamla" fyren (foto Artur Lindfors) resp. lotsuppassningshuset på Gåsören (Foto Lotsverket 1921)

Skellefteå Lotsplats tillkom 1820 och bytte namn till Ursviken 1846. Ursviken Lotsplats uppstod 1846 och nedlades 1903. Gåsören Lotsplats uppstod 1904 och nedlades 1967. Skellefteå Lotsplats återuppstod 1967

1868 Ur reglemente: Lots uppassa vid hamnen eller Skellefteånäs

1901 flyttades lotsuppassningshuset på Flakaskär till Gåsören och 1903 byggdes ett nytt

1904 uppstod Gåsören Lotsplats

1916 års Lotsledsförteckning: Lots uppassa å Gåsören, Från sjön kommande fartyg och 2 mil utanför Gåsören.

1920 års båtbestånd:

  • 1 motorbåt byggd 1917 i furu, klink, 7.9×2.45 med 10 hk Bakteman
  • 1 motorbåt byggd 1919 i furu, klink, 6.77×1.88 med 4 hk Örviken
  • 2 segelbåtar i ek
  • 1 roddbåt i furu, 6.1×1.5

1941 ombyggdes lotsuppassningshuset på Gåsören

1952 Lotsförman Edward Wikström omkom sedan han efter lotsning av grekiska FINLANDIA föll i vattnet en sjömil utanför Gåsören. Lotsningen gick ut från Skellefteå hamn och när Wikström skulle hoppa över till lotsbåten, missade han och föll i vattnet och försvann. Lotskuttern, ett par båtar från hamnen samt en tullkryssare letade hela kvällen utan resultat. Trots att han var försedd med flytväst tror man inte han överlevde i det endast en gradiga vattnet.

1957 Överlotsen Pontus Nikolaus Wikström, Ursvikens lotsplats förolyckades utanför Gåsören på kvällen den 18 sept 1957 under tjänsteutövning.

1967 flyttades Gåsörens lotsplats till fastlandet och namnet ändrades tillbaka till Skellefteå lotsplats. Uppassningen på Gåsören bibehölls dock till 1969 då den slopades i samband med att nytt lotsuppassningshus byggdes i Skellefteå hamn.

Lotsar

På lotsplatsen har enligt lotsarnastockholm.se följande lotsar här tjänstgjort:

Efternamn Förnamn 1 Förnamn 2 Född Anställd Avsked Död Övriga Lotsplatser
Berggren Johan Gottfrid 1901 1921 1964 Romelsö
Bergmark Sven Adolf 1905 1922 1966 Romelsö/ Ratan/ Rönnskär
Boman Nils-Olof 1931 1962 Härnösand/ Skellefteå
Bruhn Gustav Anders 1944 1990 Skellefteå
Bäckström Gustaf 1874 1897 1934 Bjuröklubb
Johansson Karl Benn 1928 1954 Skellefteå/ Rönnskär
Leandersson Ebbe Karl 1933 1958 Sölvesborg/ Skellefteå
Levander Karl Gustav 1933 1958 Skellefteå
Lindberg Oskar 1841 1867 Bjuröklubb
Lindberg Johan Oskar 1883 1901
Lindkvist Nils-Ivar 1932 1955 Rönnskär/ Skellefteå
Olsson Einar Albert 1915 1945 Skellefteå/ Romelsö
Pålbrant Claes-Göran 1936 1964 Söderhamn/ Skellefteå/ Gävle
Risberg Rolf 1929 1952 Skellefteå/ Romelsö
Stoltz Sune 1935 1962 Rönnskär/ Skellefteå
Strömmer Kjell-Olof 1932 1957 Skellefteå/ Rönnskär/ Umeå
Wahlberg Johan Ivar 1882 1903
Wahlberg Sten Gustaf 1931 1957 Ursviken/ Romelsö/ Sundsvall
Wahlby Axel Ingemar 1928 1955 Klintehamn/ Visby/ Skellefteå
Wikström Johan Peter 1805 1846 1877
Wikström Johan August 1836 1856
Wikström Johan Edvard 1850 1867
Wikström Johan Gustaf 1859 1885 Romelsö/ Ratan
Wikström Nils Edward 1864 1887 Romelsö
Wikström Nils Petter 1869 1891
Wikström Johan August 1875 1895 1935 Bjuröklubb
Wikström Carl Hjalmar 1876 1895 1936
Wikström Johan Edvard 1876 1895
Wikström Klas Alfred 1877
Wikström Knut Ferdinand 1880 1898 1944
Wikström Gottfrid 1885 1903 Ratan
Wikström Gustaf Adolf 1892 1909
Wikström Pontus Nikolaus 1896 1913 1957 1957 Romelsö
Wikström Johan Petter 1897 1912
Wikström Svante Nikolaus 1899 1917
Wikström Karl Engelbrekt 1902 1920 1966 Romelsö
Wikström Ernst Jonatan 1904 1920
Wikström Edvard Emanuel 1904 1926 1962 1962 Romelsö
Wikström Nils Henrik 1906 1925 Romelsö
Wikström Harry Leo 1907 1926
Åhman Per Hilding 1921 1953 Rönnskär/ Skellefteå
Åhman Roland Gustav 1931 1955 Rönnskär/ Romelsö/ Ratan/ Skellefteå
Ögren Karl-Göran 1935 1974 Skellefteå
Öhlund Allan 1935 1970 Skellefteå/Luleå
Öhlund Svante 1940 1974 Skellefteå/Luleå

Lotsbarnskola

Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.

Fyrplatsen

Laddar karta ...


Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
063400 C 5810-5 N 64 40, O 21 19 Oc 10 s 11,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1881 1881 1945 1967 9,5 10


Fyren tändes

På 1870-talet anhöll Skellefteå stad hos lotsstyrelsen om tillstånd att få uppföra en ledfyr på Gåsören utanför Skelleftehamn. Staden erbjöd sig att bekosta fyren mot att lotsverket sedan övertog och underhöll densamma. Lotsstyrelsen gav sitt medgivande och förslaget godkändes av Kungl. Ma:t år 1877.

1881 anlades fyrplatsen. Ett i trä kombinerat fyr och boningshus med på taket en kopparklädd lanternin med fotogenlampa och 4:e ordningens lins. Ritad av Nils Gustaf von Heidenstam. Dessutom byggdes ett uthus med vedbod och dass.

  • Vitt boningshus med torn på taket. Tornets höjd 9,5 m. Fyren kallades "Gåsören Yttre".
  • Fyren belyser med vitt sken följande sektorer:
Fyrsken Gräns Gräns
Tvåklipp 212 275
Fast 275 286
Enklipp 286 329
  • I övriga riktningar lyser fyren med svagare vitt, fast sken.
  • Det fasta skenet emellan en- och tvåklipp leder vid insegling fritt intill sju kabellängder från fyren.
  • Fyren är i tvåklippssektorn delvis bortskymd av skog.

1886 byggdes en fotogenbod.

1904 flyttades lotsstationen från Ursviken till Gåsören.

Ny fyr

Gåsören nya fyr, 1922 resp 1942. Foto Lotsverket

1921 ersattes fyren av ett i betong 13,4 m högt runt torn med åttakantig fyrkur, cirka 50 m V gamla fyren, och försågs med AGA-ljus.

  • Linsen av 4:e ordningen flyttades över till den nya fyren och utökades med 90° till 180°.

Avbemanning och personal

1921 Gamla fyren släcktes.

  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Skötseln övertogs av lotsarna.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Gåsören

Och sedan

1930 utbyttes AGA-ljus mot dalén-ljus i den nya fyren. Linsen utbyttes mot en annan av 4:e ordningen.

1932 elektrifierades fyren. Dalén-ljuset utbyttes mot elektrisk glödlampa.

1945 helautomatiserades nya fyren.

1967 drogs lotsstationen in.

1968 vitt 13,4 m högt fyrtorn med rött bälte. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.

1973 togs gasreserven bort.

1992 köptes fyrplats med lotsbostäder av Svenska Kryssarklubben (SXK) Skelleftekretsen.

2000 vitt 13,4 m högt fyrtorn med rött bälte.

2001 byggnadsminnesförklarades Gåsörens fyrplats. De byggnadsminnesförklarade byggnaderna, fyrhuset, en källare och ett uthus, ligger på ursprungliga platser och har inte byggts till eller om.

Fyrhuset hör till landets bäst bevarade kombinerade fyr- och bostadshus. I övrigt har denna typ av fyrbebyggelse genomgått stora förändringar i samband med att lanterninen nedplockats.

I Vänern finns liknande fyrar bevarade, men inga av dessa är lika oförändrade som Gåsörens. Fyrhusets exteriör motsvarar utförandet från senare delen av 1800-talet med sin fasadutformning, fyrlanternin och skiffertak.

Gamla fyren:

Nuvarande optik: (nedmonterad, men ersatt under 1990-talet med lins av 4:e ordningen flyttad från Ursviken Övre).

Karaktär: (släckt). Lyshöjd: 10 m.

Nya fyren:

Nuvarande optik: 6:e ordningen (300 mm) dioptrisk trumlins med 4+4 inslipade ringar. 55W Glödlampa. Landkabel

Nuvarande karaktär: återtänd som OCCAS fyr Oc W 10s sedan 16 augusti 2003. Lyshöjd: 17,8 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Ett flertal bostads- och förrådshus.
Ägare SjöV äger nya fyren, Fortifikationsverket äger delar av ön, Skellefteå kommun äger hamnen och Kryssarklubbens Skelleftekrets äger sedan 1992 gamla fyrhuset, lotshuset, uthus, källare och tomt samt arrenderar hamnen.
Kontaktperson Lars Jonsson 0702-589108, Tommy+Solveig Lindmark 0702-349191
Vägbeskrivning Ön Gåsören c:a 2 nm med båt SO Skelleftehamn. Inga reguljära båtförbindelser
Övrigt Den gamla fyren tändes 13 aug 1881 (då kallad Gåsören yttre) och släcktes 1921 när nuvarande fyr tändes. Samtidigt drogs den sista fyrvaktaren in och den nya fyrens skötsel övertogs av lotsarna. På taket av den gamla lanterninen finns en vindflöjel av järn i vilken det är utsågat ”Lots 1904”, det år då lotsarna flyttade från Ursviken till Gåsören. På den gamla fyrapparatens plats har SXK Skelleftekrets under 90-talet placerat linsen av 6:e ordn. (300 mm) från den släckta ensfyren Ursviken övre.

Vedboden byggdes 1881 samtidigt som fyrhuset. Fotogenboden byggdes 1886 och källaren 1883. Den äldsta delen av lotshuset, som uppfördes 1831 i Jämtösund Råneå, flyttades 1856 till Råneå lotsstation och därefter 1901 till Gåsören. Lotsstationen drogs in 1967.

Fyren från 1921 LFl(2) 12s. (nr. 063400, int.nr. C 5810) är ett 13,4 m högt vitmålat betongtorn med rött bälte och belägen c:a 50 m V om den gamla. Nya fyren utrustades med originallinsen från gamla fyren som ändrades till 90° omfattning och AGA ljus (förbrukning pilotlåga 1,0 l/tim + drift 5,0 l/tim). År 1930 fick den Dalénljus med solventil (förbrukning pilotlåga 1,25 l/tim + drift 13,4 l/tim). År 1930 byttes linsen mot nuvarande 4:e ordn. (500 mm) dioptriska trumlins 143° + öppen 217°. Fyren elektrifierades 1932 och helautomatiserades 1945. Fyren har numera 1000W 120V lampa (reserv 2x10W 10,3V), elklipp, batterier och fotocell. Mellan 1881 och 1921 fanns även en fyrlykta med envekig fotogenljus vars sken var riktat mot land.

SXK Skelleftekrets underhåller alla gamla byggnader på ön förutom 3 privatägda sommarstugor. Den äldre fyren är återtänd som OCCAS fyr (Oc W 10s) sedan 16 augusti 2003.

Skydd enligt lag Byggnadsminne 2001, gamla fyrhuset, uthus och källare

Emil Karlssons ursprungliga anteckningar

Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg

Fyr 86 Gåsören

Sedan Skellefteå stad anhållit om tillstånd att uppföra en fyr på Gåsören, under villkor att Lotsverket sedermera öfvertog vården och underhållet af densamma, samt Lotsstyrelsen, som ansåg att fyren skulle blifva af den nytta för den allmänna sjöfarten att den borde af allmänna medel underhållas, tillstyrkt förslaget, godkändes detsamma af Kungl. Maj:t den 7 December 1877.

Fyrbyggnaden, som består af ett rundt torn på taket af fyrvaktarens boningshus, uppfördes 1881. Fyrapparaten (4:e ordningens lins visande fast, hvitt sken, hvit enklipp och hvit tvåklipp) består af ett linsfack om 110⁰, innehållande krona, trumma och krans, en klippapparat med 11st. persienner i enklippen samt 16 st. i tvåklippen samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och två vekar.

För att leda fritt mellan Olsgrundet och Rönnskäret är en öfverensfyr till hufvudfyren uppsatt på en stolpe år 1881. Fyrapparaten består af en linslykta af 6:e ordningen med fotogenlampa för en veke och utan lampglas.

Hela fyranläggningen kostade Skellefteå stad 8.459 kronor och är fyrens ljusstyrka 600 Häfnerljus.

Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet

År 1921 uppfördes en ny fyrbyggnad, bestående av en vit, åttkantig fyrkur på ett vitt, 10 m. högt, runt torn av betong. I den nya fyrbyggnaden infördes agaljus som ljuskälla, uppsatt i befintlig linsapparat, samt solventil. Fyrkaraktären ändrades till gruppblixtsken med 2 tätt på varandra följande blixtar var 6:e sek. (0,5+1+0,5+4sek). Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken blev 600, 150 och 75 hefnerljus.

Kostnaden för fyrapparaterna uppgick till 5254 kronor. Den mindre fyren indrogs för gott. Sedan ändringarna genomförts indrogs bemanningen.

År 1930 insattes en ny linsapparat av 4:e ordningen och agaapparaten utbyttes mot en från Skäggenäs flyttad dalénapparat med glödnätsväxlare och solventil. Fyrkaraktären ändrades därvid till gruppblänksken med 2 blänkar var 15.e sekund (2+2+2+9sek) och ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 4500, 1120 och 560 hefnerljus.

År 1932 infördes elektriskt ljus såsom ljuskälla. Dalénapparaten borttogs och ersattes med elektrisk lampa om 250 watt, 2 st. elklippapparater, tidströmställare och larmapparat. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 5000, 1250 och 625 hefnerljus. Fyrkaraktären justerades till 3+2+3+7=15 sek. Som reservlampa insattes en agaklippapparat, KMD-130, med 25 liters brännare.

År 1945 utbyttes lampan mot en strålkastarlampa om 500 watt. Därjämte installerades lampväxlare samt automatisk agareserv. Ljusstyrkan för vitt, rött och grönt sken ökades till 16000, 4000 och 2000 hefnerljus och fyrkaraktären justerades till gruppblänksken med 2 blänkar var 12:e sekund (2+2+2+6).

Skelleftebukten

Klicka här för att se fyrarna i Skelleftebukten.


Jfr Bottenviken, svenskt fyrväsende, fyroptik, AGA-ljus, dalén-ljus, lots, Bjuröklubb, Pite-Rönnskär.

Hämtad från ”https://wiki.fyr.org/index.php?title=Gåsören&oldid=49716”