Bokö
Bokö, 1) svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats i leden Södertälje - Sävsundet, Norra Östersjön. Bemannad 1867-1892.
2) svensk lotsplats och stångmärke i Gryt skärgård,
1 Bokö svensk ledfyr och f.d. bemannad fyrplats, "Julafton"
Sävösundsleden. Fyren är placerad SO om farleden. V om fyren är leden trång. Syftet med fyren var att vara till ledning för fartyg som passerade öppningen till Bråviken, för trafik till Arkö eller Göta kanal. Samtidigt byggdes Femörehuvud och Ledskär för ledning till Södertälje kanal. Fyren kallas ibland "Julafton", benämnd efter den udde den ligger på.
Förtoning över Bokö enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 430400 | C 6720 | N 58 51, O 17 36 | Iso WRG 4 s | 6,2 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1867 | 1892 | 1941 | 1892 | 4,8 |
S/S Diana som regelbundet går i Göta kanal passerar Bokö.
Fyren tändes
1867 anlades fyrplatsen på Bokö utanför Trosa. Huvudbyggnaden ritades av G E Höjer och tillverkades på snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. På ena långsidan uppsattes en fyrlykta med sideralsken.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Ledfyr med fast sken uti inomskärsleden genom Södermanlands skärgård från Södertälje till Bråviken. Lat. N 58° 51’,2. Long. O 17° 36’,5. Bokö fyr tjänar till ledning för fartyg, som passerat Gålöfjärden och vill ingå i sundet vid Bokö m fl öar. På fyrvaktarehuset, som ligger på en holme söder om farleden, är fyrlyktan anbringad på östra långsidan. Fyren lyser i riktningar från NNO över NO till O. Huset har på östra sidan ett vitt mittfält, men är i övrigt rödmålat.”
Bokö, Ledskär och Femörehuvud ”fyrar, vilka är försedda med spegelapparat, hålls tända från solens nedgång till dess uppgång, så länge is ej hindrar sjöfarten i näraliggande farleder. Fyrarna anbringades 1867 och tändes första gången på hösten samma år.”
1889 utbyttes spegeln för sideralsken med oljelampa mot lins och fotogenlampa med veke.
Ny fyr
1892 ersattes fyren med en rund fyrkur av järnplåt, placerad strax nedanför huset.
- Den nya fyren var försedd med veklampa med linsapparat av 6:e ordningen.
- Fyrkaraktär: F W 6M. Lyshöjd: 4,8 m. Vitt, runt fyrhus.
- Hålles tänd 6 Juli - 6 Juni.
- Det gamla boningshuset flyttades till Alen där det ersatte det tidigare fyr- och boningshuset.
Avbemanning och personal
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Bokö
Och sedan
1906 uppfördes en privatbostad på samma grund som där det gamla huset stod.
1941 försågs fyren med lins av 6:e ordningen (300 mm Ø) och AGA-ljus.
1985 var den vita fyrkuren försedd med AGA-ljus.
- Optisk karaktär: K WRG 4 s 5,6 M. Ljusstyrka W 120 cd, R 32 cd och G 16 cd.
199? försågs fyren med solpaneldrift.
2000 var fyren en vit fyrkur.
Nuvarande optik: 6:e ordningen (300 mm) dioptrisk trumlins (90° lins + 45° öppen + 90° lins + 135° skärm), (LLSL-300), 2x5W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell
Nuvarande karaktär: Iso WRG 4 s 6,2 M. Lyshöjd: 4,8 m.
Foto Jan Blick 2023.
2021 genomgick fyrkuren en grundlig renovering.
- Den flyttades fälligt från sitt fundament och togs iland.
- Den ersattes tillfälligt med en stolpe med fyrlykta ODSL-200.
- Fyrkuren blästrades, rosthålen åtgärdades, kuren målades och, med hjälp av Sjöfartsverkets "Fyrbjörn", sattes åter på plats.
Länkar
- SjöV Vårdprogram 2021 Bokö fyr: SjöV Vårdprogram 2021 Bokö fyr. 39 MB.
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Flyttade, men ett nytt hus uppfört 1906 finns på samma grund, ägare Jan och Ingrid Blick, 0705-551559. |
| Ägare | SjöV nya fyren. |
| Kontaktperson | Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
| Vägbeskrivning | Fyren är belägen på en ö utanför Trosa. Närmaste plats på fastlandet är Gillbergsvik söder om Trosa. |
| Övrigt | År 1867 byggdes tre i stort sett identiska fyrar på Femörehuvud, Bokö och Ledskär för inomskärsleden mellan Södertälje och Bråviken. Alla bestod av ett rött fyrvaktarhus i trä med ett brett vertikalt vitt fält på långsidan på vilken det fanns en fyrlykteutbyggnad vari en sideralskensspegelapparat med fotogenlampa var monterad.
År 1889 monterades en 6:e ordn.(300 mm) dioptrisk trumlins 2 fack á 90° med envekig fotogenlampa (förbrukning 7,0 cl/tim) föränderlig bränsleyta, ljusstyrka 40 Heffnerljus in i Bokö fyr. Fyren släcktes sedan år 1892 och ersattes av en rund fyrkur av järn belägen strax utanför fyrvaktarhuset. Den nya fyren övertog 6:e ordn. linsen från den släckta fyren och utrustades med Lyths envekiga fotogenlampa för kontinuerlig förbränning. Samma år 1892 avbemannades fyren och fyrvaktarhuset flyttades till Alens fyrplats. År 1925 inmonterades en rotator. År 1941 installerades AGA-ljus med klippapparat KMD-130 (förbrukning pilotlåga 0,4 l/tim + drift 3,0 l/tim) och solventil. Trumlinsen behölls men byggdes om till lins 90° + skärm 45° + lins 90° + mörkt 135°. |
| Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 2008 - fyrkuren från 1892. |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 34 Bokö
År 1867 uppfördes på Bokö ett boningshus med lykta på väggen och fyrapparat, visande fast, hvitt sken och bestående af ett sideralsken samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke.
År 1889 uppsattes en linsapparat af 6:e ordningen visande fast, hvitt sken och bestående af 2 linsfack om 90° hvardera samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke.
År 1892 borttogs fyrbevakningen och uppfördes en rund fyrkur af järnplåt med linsapparat af 6:e ordningen, utgörande 2 linsfack om 90° hvardera samt Lyths lampa med kontinuerlig förbränning för fotogen.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
Den 25 maj 1925 ändrades fyrkaraktären från fast vitt sken till intermittent vitt sken med två korta tätt på varandra följande förmörkelser.
År 1941 borttogs fotogenlampan och intermittensapparaten och ersattes med en agaklippapparat KMD-130 med 15 liters brännare och solventil, visande vitt, rött och grönt gruppblixtsken med 4 tätt på varandra följande blixtar var 10 sekund. Kostnaden för ändringen uppgick till 3525 kronor.
År 1955 ändrades fyrkaraktären till klippsken med en period av 4 sek. och ljusstyrkan för vitt ljus ökades till 120 hefnerljus.
Sävösundsleden
Klicka här för att se fyrarna i Sävösundsleden.
2 Bokö svensk lotsplats och stångmärke
Vid infarten till Valdemarsvik.
Ur Underrättelser 1852
WGS-84 Lat. N 58 5,9. Long. E 17 49,8.
BOKÖ. Stångmärke med kur på toppen, är 50 fot högt och står på 14 fots hög grund. Detta märke är uppfördt på Bussholmen straxt söder om Bokö, hvilket senare ställe är lotsplats och den sista i Norra Lotsdistriktet. Tjenar egentligen till rättelse vid inomskärsseglingen. Lat. N. 58°4'. Long. 16°50' ost om Gr. Pl. XI.
Lotsplats
Saxat ur www.Lotsarnastockholm.se
1642 grundades lotsplatsen
1621 fanns 1 lots: Ottver i Bokö.
1697 bodde två lotsar och tre lotsdrängar på ön.
1820: 2 mästerlotsar, 2 secundlotsar och 2 lotslärlingar på Bokö lotsplats. Lotsar till Valdemarsvik, sjöss eller från sjön, Torrö och Kättilö. Lots uppassa vid byn och möta fartyg utanför grunden som från sjön söka inlöpa.
1849 Uppfördes utkik av trä
1855 nybyggs bl.a fem lotsbostäder på Lotsudden. Varje hus skulle vara 10 alnar långt, 8 alnar brett och 4 alnar högt med vind ovanpå samt 3 ½ alnar högt röse under tak av tegel:” Dessutom skulle varje lots ha en lada och en sjöbod. Lotsplatsen drogs in 1895 och vaktstugan flyttades till Häradsskär.
1868 Ur reglemente. Lots uppassa på berget vid byn samt möta inomskärs gående fartyg i sundet och de från sjön kommande i norra leden utanför Gubbgrundet och i södra delen utanför Melstapelsgrundet.
1873 genomfördes 223 lotsningar för att 1878 vara nere på 104 lotsningar. Från 1879 till 1895 låg antalet lotsningar på ca 50 lotsningar per år.
'1878 fanns en större däckad lotsbåt vid Bokö. Utöver Bokö så fanns liknande lotsbåtar vid Arkö, Häradsskär samt vid Idö. Denna lotsbåt blev dock såld eller kasserad 1880.
1882 Den 16 januari beslöt rådhusrätten i Söderköping att mästerlotsen J. A. Boqvist inte skulle få ersättning för skador som uppkommit på hans privata båt som används under tjänsteutövning.
1883 Uppassningshus nedtagning på Torrö Lotsplats och uppsättning på Bokö Lotsplats.
1894 tillhörde lotsplatsen Norrköpings lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Jonas Peter Fångqvist, f. 1833
- Mästerlots: Johan August Boqvist, f. 1835
- Mästerlots: Per Viktor Boqvist, f. 1845
- Lotslärling: Gustaf Oskar Theodor Fångqvist, f. 1868
- Lotslärling: Johan Victor Boqvist, f. 1861
1895 lades Lotsplatsen ned. Uppassningshus flyttat till Häradsskär Lotsplats
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Gryt skärgård
Klicka här för att se fyrarna i Gryt skärgård.
Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, ledfyr, linsfyr, mistklocka, Landsort