Gotska Sandön

Från fyrwiki
Version från den 3 december 2013 kl. 11.54 av Leif.elsby (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Gotska Sandön''', ö och fyrplats på öns NV udde. WGS-84 Lat. N. 58° 23’,7. Long. O. 19° 11’,8. '''Bemannad: 1858-1970''', se bemanning. (Här skall k...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gotska Sandön, ö och fyrplats på öns NV udde. WGS-84 Lat. N. 58° 23’,7. Long. O. 19° 11’,8.

Bemannad: 1858-1970, se bemanning.

	 (Här skall karta och bild in)

Norr om ön ligger grundområdet Kopparstenarne, som varit station för fyrskepp.

1858-1859 anlades fyrplatsen. På grund av att marken bestod av lösan sand lät Nils Gustaf von Heidenstam pröva grundläggning med skruvpålar för fyrtornen, sk skruvpålsgrund.

  • Två lika torn byggdes, skelett i järn, åttakantigt, klätt med brädor, försett med lanternin och lins, allt lika i de båda tornen.
  • Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catoptrisk krona (5 fack à 72°) och 4 fack krans (4 ringar). Rovoljelampa med 2 vekar.
  • Fyrarna var de första i järn i Sverige.
  • Den jämförelsevis lätta konstruktionen, jämfört med torn i sten eller tegel, var påkallad av de svåra grundförhållandena.

1867 uppfördes ett ytterligare boningshus. Ritat av A T Gellerstedt. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken. Lat. N. 58° 23’,2. Long. O. 19° 12’,9.

  • Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
  • Tornens höjd från grund: 80 fot (24,0 m).
  • Fyrtornen: röd- och vitmålad träbeklädnad på järnstomme.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: 140 fot (42,0 m).
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
  • Lysfält: från S t V ½ V över N och O till O t S ½ S.

På nordvästra udden av Gotska Sandö är på där befintliga sandkullar de båda fullkomligt lika fyrtornen uppförda på ett avstånd av 800 fot från varandra i S 5º O och N 5º V. Fyrtornen, som är byggda på skruvpålar, består av ståndare och sammanbindningar av järn, inklädda med plank. Tornens nedre delar är rödmålade, men övre delarna jämte lanterninerna vitmålade. Såväl nedre delen av fyrtornen, som fyrbetjäningens nära invid dessa belägna boställshus, skyms av omgivande skog. Fyrarnas väsentligaste ändamål är att varna för grundflacket Kopparstenarna, vilka ligger i N ½ O omkring 11 minuter från fyrarna. Den av de båda fyrarna bestämda riktningslinjen går 1 minut väster om grundets västligaste klack. Fyrarnas övre vitmålade, över skogen uppskjutande, delar utgör goda dagmärken.”

1882 utbyttes rovoljelampan mot fotogenlampa med veke i båda fyrarna.

1883 installerades i den norra fyren en von Otters persiennapparat med urverk och lod.

1893 byggdes ett kapell samt en ladugård.

1896 byggdes en båtslip.

1898 anordnades en skola.

1903 släcktes och revs den södra fyren.

  • Den norra fyren utrustades med bifyr samt byte av lanternin och lins.
  • Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins 4 fack à 60°, med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), omgående, kvicksilverlagrad, driven med urverk och lod, lodvikt 128 kg.
  • Fotogenlampa med veke utbyttes mot ett "Lux-ljus av fransk konstruktion och tillverkning".
  • Bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 72° (lins och lampa från södra tornet).
  • 2 fack à 72° flyttades till Haken (östra sidan av Ven).

1905 utbyttes det franska glödnätsljuset mot Lux-ljus i huvudfyren.

1908 utbyttes i bifyren fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1934 anordnades telefonlinje till Gotland.

  • Kapellet brann upp.

1939 elektrifierades fyrplatsen.

  • Ett nytt maskinhus byggdes.
  • Cirkulär radiofyr installerades.
  • Ett nytt skolhus samt boningshus för lärarinnan byggdes. Ritat av Hilmer Karlsson.

1950 byggdes ett nytt kapell.

1956 byggdes radiofyren om till flygfyr.

1969-1970 automatiserades fyren.

  • Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
  • Optisk karaktär: Bx(4) W 15 s. Lyshöjd: 41,6 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd.
  • Cirkulär radiofyr: RC 247. Räckvidd: 100 M. ID-signal: SDN. Frekvens: 395 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).
  • Tornet målat brunt

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

  • Sändningarna med radiofyr på Gotska Sandön stängdes.

Nuvarande optik huvudfyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) catadioptrisk planlins 4 fack à 90°, omgående, glödlampa 1000 W, reserv 1000 W, som sista reserv en mindre akryllins monterad ovanpå den ordinarie linsen.

Nuvarande karaktär huvudfyr (2000): Fl W 5 s 24 M. Lyshöjd: 41,6 m.

Nuvarande optik bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°.

Nuvarande karaktär bifyr (2000): F R 15 M. Lyshöjd: 37,0 m.


Jfr skruvpålsgrund, järnfyr, fyroptik, Lux-ljus, radiofyr, bifyr, lotsbarnskola, Heidenstam, A T Gellerstedt.