Fyr

Rataskär fyr, båk och lotsutkik 2010. Foto Leif Elsby

När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av Garpen 1933. Foto Gellerstad

Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV

Nybyggd kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket

I osiktigt väder gavs mistsignal. Här en Nautofon med dimdetektor, Kullen. Foto Leif Elsby

fyr kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart.

- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till ledning.

- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk, radiofyr).

Signalerna kan vara

- optiska, se fyrinrättningar nedan,

- akustiska, se mistsignal, eller

- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS.

Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.

• 
  Dämman utsjöfyr. Före ombyggnad 1893. Foto Lotsverket
• 
  Understen nya fyren och gamla spegelfyren. Foto Esbjörn Hillberg
• 
  Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn år 1927 som Almagrundet. Foto Lotsverket
• 
  Heidenstammaren Pater Noster lyfts tillbaka efter renovering. Foto Leif Elsby
• 
  Tistlarna och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg

• 
  Kassunfyren Trubaduren, som ersatte Vinga fyrskepp. Foto Esbjörn Hillberg
• 
  Sektorindelad hamnfyr på stolpe i Grundsund, försedd med akryllins ML-300. Foto Leif Elsby
• 
  Kullen fyr med mottagare för GPS och radiosändning för D-GPS. Foto Esbjörn Hillberg
• 
  En speciell typ av radiofyr var Decca Navigator. Här en mottagare Mark5. Figur Leif Elsby
• 
  En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning

Fyrinrättningar

För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av

• fyr,
• fyrskepp,
• lysboj och lysprick.

Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr.

Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i

• kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
• Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
• Varningsfyr som markerar farligt område.
• Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
• Kantmarkering som anger gräns för farled.
• Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
• Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
• Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.

Kustfyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.

Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.

Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.

Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.

En speciell sort av ledfyr är ensfyrarna som bildar en enslinje.

Dessutom finns/fanns ljusstarka flygfyrar samt för luftfarten anordnade hindervarningsljus.

Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr.