Carnegieska Bruket

Carnegie Nedre (fyren på Carnegie) år 1901. Fyren fanns inne i det mittersta "tornet", vid pilen, på sockerbruket mitt i bild. Foto ur Göteborg i äldre och nyare tid

Carnegie år 2013 med Älvsborgsbron i förgrunden. Platsen för Carnegie Nedre markerad med pil. Foto Göran Sernbo

Carnegie Övre (gamla fyren på Gråberget) som den såg ut fram till 1968. Foto detalj ur arkiv Garellik

Carnegie Övre (gamla fyren på Gråberget). Foto detalj ur arkiv Garellik

Carnegie Övre (gamla fyren på Gråberget). Foto okänd

Carnegieska Bruket, ett kombinerat sockerbruk och porterbryggeri i Göteborg, 1880 försett med ledfyr.

Bruket

1836 köpte skotten David Carnegie det socker- och porterbruk som tidigare ägts av Lorendt. Det låg vid Klippan och hade gått i konkurs.

Carnegie satsade på modern teknik. Råsockret centrifugerades för att med efterföljande kokning och filtrering få fram de olika sockerkvaliteterna. Bruket kom att bli landets största och mest lönsamma.

Här skapade Carnegie ett samhälle i samhället med arbetarbostäder, socialt skyddsnät för personalen, skola och kyrka.

Runt 1850 hade bruket över 400 arbetare. Man producerade årligen 3000 ton socker och 1 miljon liter porter.

Bruket var mycket lönsamt under resten av 1800-talet. Bland annat därför att när sockertillverkningen gick dåligt gav porterbruket vinst och tvärt om.

Carnegie delade med sig av sin förmögenhet. Hans donationer bidrog till att planerna för Göteborgs Högskola kunde förverkligas.

1907 delades verksamheten upp. Sockerraffinaderiet gick samman med andra sockerbruk i SSA - Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Porterbruket drevs vidare och övertogs år 1920 av Vin- och Spritcentralen, som 1928 sålde bruket till Pripp och Lyckholms – två konkurrenter som gått samman 1926. Jfr alkohol

Fyrarna

1880 ersattes fyren på Älvsborg med

- dels av samma år uppförd ledfyr på Knippelholmen (0,6 M V) samt

- dels två ensfyrar, som kom att kallas Carnegieska bruket. Den ena av dessa var på Carnegieska bruket, den andra var placerad längre in i Göteborg.

Fyren på nya Älvsborg släcktes och revs.

Ensfyrarna Carnegieska bruket

Nedre

Den nedre av ensfyrarna var fyren på Carnegieska bruket. Den var inrymd i röd fyrlanternin på taket på själva sockerbruket, 250 m SO om rännan. Lyshöjd: 36,9 m, lysvidd 17 M.

1899 "Den yttre fyren på Carnegieska bruket vid inloppet till Göteborg, som förut visat tindrande sken, visar nu intermittent sken."

Den hade år 1942 Karaktär: Int R 5 s, dvs rött intermittent sken med period 5 s. Parabolisk spegel, elektrisk glödlampa. "Fyren anlagd 1880, modifierad 1940".

Övre

Den övre ensfyren var placerad på Gråberget längre in i Göteborg. Den bestod av en grå fyrkur på ställning (så kallad bockfyr). Avståndet var 960 m från nedre. Lyshöjd: 58,4 m, 18 M.

Den hade år 1942 Karaktär: K R 3 s, dvs rött klippsken med perioden 3 s. Parabolisk spegel, elektrisk glödlampa. Fyren anlagd 1880, modifierad 1940.

1963 gällde för båda att Karaktär: K R 3 s, dvs rött klippsken med perioden 3 s

1968 var den nybyggda Älvsborgbron klar. Den nedre fyren ersattes då av en ny flyttad till bron. Inbördes avstånd 1200 m. Ensfyrarna Carnegieska Bruket bildade en "enslinje 080, som leder genom rännan över Älvsborgsfjorden från Hunnebådan till Nya Varvet". Vid Älvsborgsbron.

Carnegieska Bruket, nedre gamla fyren: (släckt)

Carnegieska Bruket, övre gamla fyren: (släckt)

Carnegieska Bruket, nedre nya fyren: fyrlykta på Älvsborgsbron, 63 m från s brotornet. Lyshöjd: 48 m, 18 M.

Carnegieska Bruket, övre nya fyren: fyrlykta på mast (från 1880), modifierad 1967. Lyshöjd: 77 m, 11,5 M.

Länkar

Ur Blänket 2015:2 Farbror Axel och fyren på Carnegieska bruket, Bengt Wedel

Jfr Älvsborg, Göteborg, ensfyr, ledfyr, skola.