Laser: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|left|65 px|border]]
[[Fil:LaserFörPublik.jpg|thumb|200px|Ljusspel med LASER för att roa en publik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border]]


'''laser''', förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.  
'''laser''', förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.  


== Egenskaper ==
== Egenskaper hos laserljuset ==
Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt:  
Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt:  
* det är '''monokromatiskt''' (färg med bara '''en enda våglängd''') och  
* det är '''monokromatiskt''' ("färg" med bara '''en enda våglängd''') och  
* det är '''koherent''' ('''alla ljuskvanta svänger i fas'''). Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus t.ex. samlat av en glödlampa med lins.  
* det är '''koherent''' ('''alla ljuskvanta svänger i fas''').  


== Bildning ==
Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus som t.ex. samlats av en [[glödlampa]] med [[lins]].
Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå. När detta sker utsänds energiskillnaden som ljus.  
 
== Bildning av ljuset ==
Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå.  
 
När detta sker utsänds energiskillnaden som strålning ("ljus").  


Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet.  
Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet.  
Rad 26: Rad 33:
== Som fyrljus ==
== Som fyrljus ==
Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för markering av farledsbegränsningar.  
Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för markering av farledsbegränsningar.  
== I hemmet ==
Lasern har funnit vägen till snart sagt alla. Den finns i "var mans" CD-spelare, DVD-spelare och liknande




Jfr [[lysdiod]], [[halogenlampa]], [[elektriskt ljus]], [[bågljus]].
Jfr [[lysdiod]], [[halogenlampa]], [[elektriskt ljus]], [[bågljus]].

Versionen från 15 mars 2015 kl. 15.21

Ljusspel med LASER för att roa en publik

laser, förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.

Egenskaper hos laserljuset

Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt:

  • det är monokromatiskt ("färg" med bara en enda våglängd) och
  • det är koherent (alla ljuskvanta svänger i fas).

Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus som t.ex. samlats av en glödlampa med lins.

Bildning av ljuset

Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå.

När detta sker utsänds energiskillnaden som strålning ("ljus").

Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet.

Tre huvudtyper förekommer beroende på hur energin utifrån tillförs:

  • Optiskt pumpad kristallaser, t.ex. rubinlaser
  • Urladdningspumpad gaslaser, t.ex. HeNe-laser
  • Strömpumpad halvledarlaser

Halvledarlaser

Halvledarlasern är precis som lysdioden en PN-övergång, där hål och elektroner rekombinerar. Härvid utsänds fotoner (ljus).

  • Som halvledarmaterial används vanligen kraftigt dopad galliumarsenid (GaAs).
  • PN-övergången är skiktformad i ett rektangulärt snitt, där ändytorna fungerar som speglar för laserkaviteten.

Som fyrljus

Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för markering av farledsbegränsningar.

I hemmet

Lasern har funnit vägen till snart sagt alla. Den finns i "var mans" CD-spelare, DVD-spelare och liknande


Jfr lysdiod, halogenlampa, elektriskt ljus, bågljus.