Solpanel: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''solpanel''', anordning som omvandlar synligt ljus till elektricitet. | '''solpanel''', anordning som omvandlar synligt ljus till elektricitet. | ||
(Här skall en figur in) | |||
== Uppbyggnad och kostnad == | |||
Solpanelen är uppbyggd med ett antal solceller, som har kopplats i serie, och används t.ex. för att ladda ackumulatorer för [[fyrljus]], [[racon]] och fjärrmanövrering av fyrar. | |||
Vanligen är materialet i solcellens ljuskänsliga skikt tillverkat av kisel. | Vanligen är materialet i solcellens ljuskänsliga skikt tillverkat av kisel. | ||
* Beroende på tillverkningsmetod talar man om monokristallint, polykristallint eller amorft kisel (sk tunnfilm). | * Beroende på tillverkningsmetod talar man om monokristallint, polykristallint eller amorft kisel (sk tunnfilm). | ||
* Verkningsgraden är 12-15%, 10-14% resp betydligt lägre. | * Verkningsgraden är 12-15%, 10-14% resp betydligt lägre. | ||
* Utvecklingen för att nå bättre prestanda och konkurrenskraftig kostnad | * Utvecklingen fortgår för att nå bättre prestanda och konkurrenskraftig kostnad. | ||
Vanligast och fortfarande billigast är celler tillverkade av polykristallint kisel. Cellspänningen är cirka 0,5 V. Solpaneler görs vanligen för systemspänningen 12 V. | Vanligast, och fortfarande billigast, är celler tillverkade av polykristallint kisel. Cellspänningen är cirka 0,5 V. Solpaneler görs vanligen för systemspänningen 12 V. | ||
* Vill man ha högre spänning så seriekopplar man flera paneler. | * Vill man ha högre spänning så seriekopplar man flera paneler. | ||
* Vill man ha högre ström så parallellkopplar man flera paneler. | * Vill man ha högre ström så parallellkopplar man flera paneler. | ||
* För användning vid våra breddgrader innehåller en solpanel vanligen 30-36 celler och kan då avge en maximal effekt av 50-60 W. | |||
* För användning vid våra breddgrader innehåller en solpanel vanligen 30-36 celler och kan då avge en '''maximal''' effekt av 50-60 W. | |||
* En solpanel kostar idag cirka 80 SEK / max - W. | * En solpanel kostar idag cirka 80 SEK / max - W. | ||
== Förväntad energimängd == | |||
Avgiven ström och effekt beror på styrkan av det infallande ljuset. | Avgiven ström och effekt beror på styrkan av det infallande ljuset. | ||
* En solig sommardag kan | * En solig sommardag kan ljuset vara uppåt 1000 W/m2. | ||
* En mulen sommardag sjunker instrålningen till cirka 200 W/m2. Då sjunker strömmen till 0,5 A, vilket för en hel dag motsvarar cirka 5 Ah. | : Då kan en panel ge upp mot 3 A, vilket under en hel dag motsvarar cirka 30 Ah. | ||
* En mulen sommardag sjunker instrålningen till cirka 200 W/m2. | |||
: Då sjunker strömmen till 0,5 A, vilket för en hel dag motsvarar cirka 5 Ah. | |||
* På vintern, beroende på var i landet man är, utvinner man kanske 0,5 Ah för en hel dag. | * På vintern, beroende på var i landet man är, utvinner man kanske 0,5 Ah för en hel dag. | ||
På vintern behövs fyrljuset som mest och man får då förlita sig på att ackumulatorbatteriet är välladdat och har tillräcklig kapacitet så att ljuset inte slocknar. | |||
== Ackumulator == | |||
Ackumulator[[batteri]]et kan vara av olika typer. Det finns inte något speciellt "solbatteri". Dock skall det kunna leverera en måttlig ström, dvs någon ampère, under en längre tid. | |||
* Ett blybatteri typ "fritidsbatteri" är lämpligt eller vissa av typ NiCd (nickel-cadmium), vilket Sjöfartsverket använder. | * Ett blybatteri typ "fritidsbatteri" är lämpligt eller vissa av typ NiCd (nickel-cadmium), vilket Sjöfartsverket använder. | ||
För att skydda ackumulatorn mot överladdning är det vanligt att en laddningsregulator ansluts mellan panel och batteri. Alternativt i små anläggningar används enbart backdiod för att förhindra ofrivillig urladdning. | == Regulator == | ||
För att skydda ackumulatorn mot överladdning är det vanligt att en laddningsregulator ansluts mellan panel och batteri. | |||
: Alternativt i små anläggningar används enbart backdiod för att förhindra ofrivillig urladdning. | |||
== Montering == | |||
* Vanligen monteras solpanelen vertikalt och vänd mot syd. | * Vanligen monteras solpanelen vertikalt och vänd mot syd. | ||
* Det är viktigt att inte skugga faller på panelen eller någon del av panelen. Om skugga faller på en enda cell förlorar hela panelen det mesta av sin effekt. | * Vertikalt för att minska nedsmutsning från fågelspilning. | ||
== Ingen skugga må falla ... == | |||
* Det är viktigt att inte skugga faller på panelen eller någon del av panelen. | |||
* Om skugga faller på en enda cell förlorar hela panelen det mesta av sin effekt. | |||
Jfr [[solpaneldrift]], [[vindgenerator]], [[batteri]]. | Jfr [[solpaneldrift]], [[vindgenerator]], [[batteri]], [[fyrljus]], [[racon]]. | ||
Versionen från 4 januari 2014 kl. 13.55
solpanel, anordning som omvandlar synligt ljus till elektricitet.
(Här skall en figur in)
Uppbyggnad och kostnad
Solpanelen är uppbyggd med ett antal solceller, som har kopplats i serie, och används t.ex. för att ladda ackumulatorer för fyrljus, racon och fjärrmanövrering av fyrar.
Vanligen är materialet i solcellens ljuskänsliga skikt tillverkat av kisel.
- Beroende på tillverkningsmetod talar man om monokristallint, polykristallint eller amorft kisel (sk tunnfilm).
- Verkningsgraden är 12-15%, 10-14% resp betydligt lägre.
- Utvecklingen fortgår för att nå bättre prestanda och konkurrenskraftig kostnad.
Vanligast, och fortfarande billigast, är celler tillverkade av polykristallint kisel. Cellspänningen är cirka 0,5 V. Solpaneler görs vanligen för systemspänningen 12 V.
- Vill man ha högre spänning så seriekopplar man flera paneler.
- Vill man ha högre ström så parallellkopplar man flera paneler.
- För användning vid våra breddgrader innehåller en solpanel vanligen 30-36 celler och kan då avge en maximal effekt av 50-60 W.
- En solpanel kostar idag cirka 80 SEK / max - W.
Förväntad energimängd
Avgiven ström och effekt beror på styrkan av det infallande ljuset.
- En solig sommardag kan ljuset vara uppåt 1000 W/m2.
- Då kan en panel ge upp mot 3 A, vilket under en hel dag motsvarar cirka 30 Ah.
- En mulen sommardag sjunker instrålningen till cirka 200 W/m2.
- Då sjunker strömmen till 0,5 A, vilket för en hel dag motsvarar cirka 5 Ah.
- På vintern, beroende på var i landet man är, utvinner man kanske 0,5 Ah för en hel dag.
På vintern behövs fyrljuset som mest och man får då förlita sig på att ackumulatorbatteriet är välladdat och har tillräcklig kapacitet så att ljuset inte slocknar.
Ackumulator
Ackumulatorbatteriet kan vara av olika typer. Det finns inte något speciellt "solbatteri". Dock skall det kunna leverera en måttlig ström, dvs någon ampère, under en längre tid.
- Ett blybatteri typ "fritidsbatteri" är lämpligt eller vissa av typ NiCd (nickel-cadmium), vilket Sjöfartsverket använder.
Regulator
För att skydda ackumulatorn mot överladdning är det vanligt att en laddningsregulator ansluts mellan panel och batteri.
- Alternativt i små anläggningar används enbart backdiod för att förhindra ofrivillig urladdning.
Montering
- Vanligen monteras solpanelen vertikalt och vänd mot syd.
- Vertikalt för att minska nedsmutsning från fågelspilning.
Ingen skugga må falla ...
- Det är viktigt att inte skugga faller på panelen eller någon del av panelen.
- Om skugga faller på en enda cell förlorar hela panelen det mesta av sin effekt.
Jfr solpaneldrift, vindgenerator, batteri, fyrljus, racon.