Laser

laser, förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.

Egenskaper

Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt:

• det är monokromatiskt (färg med bara en enda våglängd) och
• det är koherent (alla ljuskvanta svänger i fas). Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus t.ex. samlat av en glödlampa med lins.

Bildning

Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå. När detta sker utsänds energiskillnaden som ljus.

Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet.

Tre huvudtyper förekommer beroende på hur energin utifrån tillförs:

• Optiskt pumpad kristallaser, t.ex. rubinlaser
• Urladdningspumpad gaslaser, t.ex. HeNe-laser
• Strömpumpad halvledarlaser

Halvledarlaser

Halvledarlasern är precis som lysdioden en PN-övergång, där hål och elektroner rekombinerar. Härvid utsänds fotoner (ljus).

• Som halvledarmaterial används vanligen kraftigt dopad galliumarsenid (GaAs).
• PN-övergången är skiktformad i ett rektangulärt snitt, där ändytorna fungerar som speglar för laserkaviteten.

Som fyrljus

Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för markering av farledsbegränsningar.

Jfr lysdiod, halogenlampa, elektriskt ljus, bågljus.