Fyr: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 73: | Rad 73: | ||
* [[kustfyr]]- eller [[angöringsfyr]], vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar. | * [[kustfyr]]- eller [[angöringsfyr]], vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar. | ||
* [[Ledfyr]] som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar. | * [[Ledfyr]] som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar. | ||
* | * [[Ensfyr]] som är en form av [[ledfyr]] bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en [[ens]]linje. | ||
* [[Hamnfyr]] som markerar farled till eller i hamn. | * [[Hamnfyr]] som markerar farled till eller i hamn. | ||
* [[Kantmarkering]] som anger gräns för farled. | * [[Kantmarkering]] som anger gräns för farled. | ||
* Varningsfyr som markerar farligt område. | |||
* Det finns/fanns även [[fiskefyr]]ar och militärledsfyrar. | * Det finns/fanns även [[fiskefyr]]ar och militärledsfyrar. | ||
* Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se [[Grislehamns postfyr]]. | * Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se [[Grislehamns postfyr]]. | ||
* Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier. | * Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier. | ||
Fyrarnas [[lysvidd]] anges i [[sjökort]]et i nautiska mil med ett tal invid fyren. | |||
I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som [[dubbelfyr]] på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än [[fast sken]]. | I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som [[dubbelfyr]] på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än [[fast sken]]. | ||
| Rad 88: | Rad 89: | ||
[[Lysboj]]ar och [[lysprick]]ar är flytande [[sjömärke]]n. | [[Lysboj]]ar och [[lysprick]]ar är flytande [[sjömärke]]n. | ||
[[Ledfyr]]ar lyser som regel i [[sektor]]er, lysvinklar, varvid regeln är att '''vitt sken leder klart i farleden''', och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i [[sjökort]]et. | |||
Dessutom | Dessutom fanns ljusstarka [[flygfyr]]ar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande. | ||
Jfr [[fyrljus]], [[fyroptik]], [[fyrkaraktär]], [[fyrskepp]], [[kassunfyr]], [[sjökort]], [[ensfyr]], [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[Decca Navigator]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[LORAN]], [[Consol]], [[flygfyr]], [[hamnfyr]] | Jfr [[fyrljus]], [[fyroptik]], [[fyrkaraktär]], [[fyrskepp]], [[kassunfyr]], [[sjökort]], [[ensfyr]], [[mistsignal]], [[radiofyr]], [[Decca Navigator]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[LORAN]], [[Consol]], [[flygfyr]], [[hamnfyr]] | ||
Versionen från 19 januari 2016 kl. 15.14
Fyr
fyr kallas aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. (Sjömärken som båk och kummel ger passiv vägledning)
- Signal (ljus, ljud, radio) anordnat för att vara till varning eller ledning.
- Byggnad eller en konstruktion och liknande för att bära upp fyrljuset (fyrbyggnad, fyrtorn, fyrbåk, radiofyr).
Signalerna kan vara
- optiska, se fyrinrättningar nedan,
- akustiska, se mistsignal, eller
- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS.
Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.
-
-
Understen nya fyren och gamla spegelfyren. Foto Esbjörn Hillberg -
Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn år 1927 som Almagrundet. Foto Lotsverket -
Heidenstammaren Pater Noster lyfts tillbaka efter renovering. Foto Leif Elsby -
Tistlarna och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg
-
-
-
-
En speciell typ av radiofyr var Decca Navigator. Här en mottagare Mark5. Figur Leif Elsby -
En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning
Fyrinrättningar
För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av
Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr eller racon.
Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i
- kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
- Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
- Ensfyr som är en form av ledfyr bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en enslinje.
- Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
- Kantmarkering som anger gräns för farled.
- Varningsfyr som markerar farligt område.
- Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
- Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
- Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.
Fyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.
I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som dubbelfyr på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än fast sken.
Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.
Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.
Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.
Dessutom fanns ljusstarka flygfyrar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande.
Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr