Fyr

fyr kallas en aktiv anordning som ger vägledning för sjöfart och luftfart. (Sjömärken som båk och kummel ger passiv vägledning)

 "Fyrar är ett nödvändigt stöd till navigering eftersom de används för att bekräfta sin position. Ingen navigatör bör någonsin förlita sig enbart till elektroniska hjälpmedel, GPS kan till exempel störas ut eller visa fel vilket gör att positionen i det elektroniska sjökortet blir fel. Finns det då ingen verklig utmärkning i form av fyrar eller bojar att förhålla sig till blir det knepigt att hålla koll på var man är. Fyrar och andra fasta sjömärken är de säkraste navigationshjälpmedlen att förhålla sig till, eftersom bojar och prickar sitter förankrade med kätting i botten och kan flytta sig vid till exempel islossning."  Johan Westerlund, Sjöfartsverket, Sjörapporten 4/2017. 

Sagt om fyrar av nyss bortgångne Michael Nyqvist:  "Det mest ensamma jag vet. De står på en kobbe och flirtar ut, tålmodigt. Det är oerhört vackert." Ur Uppsala Nya Tidning 29/6 2017

- Fyr kan vara signal, som kan vara ljus, ljud och/eller radio, anordnad för att vara till ledning och varning.

- Fyr kan vara byggnad, eller en konstruktion eller liknande, för att bära upp fyrljuset/tutan/antennen (fyrbyggnad, fyrtorn, dubbelfyr, fyrbåk, radiofyr).

Signalerna kan vara

- optiska, se fyrinrättningar nedan,

- akustiska, se mistsignal, eller

- radiovågor, se radiofyr. I modern form finns de som racon (transponder för radar) och GPS. Radiofyrar kan användas för pejling av enskild fyr, eller flygfyr, eller ingå i speciella system för positionsbestämning, se radiopejl, eller nätverk, se Decca Navigator.

2018 hade Sjöfartsverket cirka 1100 fyrar (andra aktörer ungefär lika många), 1500 fasta objekt som kummel, båkar och stänger, 600 bojar och 4400 prickar.

Rataskärs lotsutkik, båk och fyr. Foto Leif Elsby 2010.

När fyrar inte går att rädda rivs de. Här rivningen av Garpen 1933. Foto Gellerstad.

Fyrar flyttas och byggs nya då farleder byggs om. Grynet Nedre i inseglingen till Gävle. Foto Mikael Andersson SjöV.

Nybyggd kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket.

I osiktigt väder gavs mistsignal. Här en Nautofon med dimdetektor, Kullen. Foto Leif Elsby 2000.

Några tidiga fyreldar, bild ur Veitmeyers bok:

Klick i bild länkar vidare:

• 
  Dämman utsjöfyr. Före ombyggnad 1893. Foto Lotsverket.
• 
  Understen nya fyren och gamla spegelfyren. Foto Esbjörn Hillberg.
• 
  Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn år 1927 som Almagrundet. Foto Lotsverket.
• 
  Heidenstammaren Häradskär nyrenoverad 2004. Foto Johan Löfgren.
• 
  Tistlarna och fyrbyn. Foto Esbjörn Hillberg.
• 
  Kassunfyren Trubaduren, som ersatte Vinga fyrskepp. Foto Esbjörn Hillberg.
• 
  Sektorindelad hamnfyr på stolpe i Grundsund, försedd med akryllins ML-300. Foto Leif Elsby.
• 
  Kullen fyr med mottagare för GPS och radiosändning för D-GPS. Foto Esbjörn Hillberg.
• 
  En speciell typ av radiofyr var Decca Navigator. Här en mottagare Mark5. Figur Leif Elsby.
• 
  En flygfyr görs i ordning. Lägg märke till att ljusstrålen är riktad något uppåt. Foto Åsa Forsberg, Norrtelje Tidning.

Fyrinrättningar

För sjöfart anordnade optiska fyrinrättningar utgörs av

• fyr,
• fyrskepp,
• kassunfyr,
• lysboj och lysprick.

Ett flertal av dessa var även utrustade med akustisk signal (mistsignal) och/eller radiofyr eller racon.

Fyrar är fasta sjömärken och finns av olika slag. De indelas i

• kustfyr- eller angöringsfyr, vilka står i havsbandet och har större ljusstyrka än andra fyrar.
• Ledfyr som tjänar till att leda navigatören i skärgårdsinlopp, farleder och hamnar.
• Ensfyr som är en form av ledfyr bestående av två (separata) fyrar, vilka bildar en enslinje.
• Hamnfyr som markerar farled till eller i hamn.
• Kantmarkering som anger gräns för farled.
• Varningsfyr som markerar farligt område.
• Det finns/fanns även fiskefyrar och militärledsfyrar.
• Postfyr som drevs av Generalpoststyrelsen, se Grislehamns postfyr.
• Samma fyr kan samtidigt tillhöra flera av dessa kategorier.

Fyrarnas lysvidd anges i sjökortet i nautiska mil med ett tal invid fyren.

I vissa fall för att undvika risk för förväxling anlades de som dubbelfyr på den tiden man inte kunde alstra annat fyrljus än fast sken.

Fyrskepp eller kassunfyrar underlättar angöringen vid infartsleder till viktiga skärgårdsområden eller hamnar.

Lysbojar och lysprickar är flytande sjömärken.

Ledfyrar lyser som regel i sektorer, lysvinklar, varvid regeln är att vitt sken leder klart i farleden, och att man vid gång mot fyren har grön sektor om styrbord och röd om babord. Fyrsektorerna och deras färg är angivna i sjökortet.

Dessutom fanns ljusstarka flygfyrar samt finns för luftfarten anordnade hindervarningsljus på höga byggnader, master och liknande.

• Mistsignal är en akustisk fyr som sänder med ljud.

• Racon är en radiofyr som sänder på radarvåglängd.

Länkar

• Ur Blänket 2011:2 De första fyrarna med målade bälten, Dan Thunman

• Ur Blänket 2011:5 Ljuset har kommit till Ulebergshamn, Maria och Leif Elsby & Laila Haglund

• Ur Blänket 2013:3 Tillsyn och underhåll av fyrar, bojar och prickar i norra Bohuslän under förra seklet, Vilgot Andersson

• Ur Blänket 2014:2 Gävles nya fyrar och farled, Lasse Sjölander

• Ur Blänket 2014:2. Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart

Jfr fyrljus, fyroptik, fyrkaraktär, fyrskepp, kassunfyr, sjökort, ensfyr, mistsignal, radiofyr, Decca Navigator, GPS, D-GPS, LORAN, Consol, flygfyr, hamnfyr, racon