Mistklocka: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (18 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Mistklocka''', anordning typ kyrkklocka, för att avge [[mistsignal]]. | |||
[[ | |||
Mistklockan, i äldre tid även kallad ringklocka, har sin förebild i kyrkklockan. Den är dyrare att tillverka än [[gonggong]], men med kraftigare ljud och därför oftare användes på mindre fyrplatser. Även på fyrskepp, även för att varna fartyg på kollisionskurs. | |||
'''1872''' var alla [[fyrskepp]] utrustade med mistklocka, med undantag av [[Jerskullen]] ([[Karlskrona]]) som hade [[gonggong]]. | |||
[[Fil:OskarsgrundetMistklocka.jpg|thumb|250px|[[Mistklocka]]n för [[fyrskepp]]et som låg på [[Oskarsgrundet]]. Foto Leif Elsby 2014. ]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Lur ritad.jpg|46 px|border|länk=mistsignal]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
[[Fil:Vantskruv.jpg|32 px|border|länk=tillverkare]] | |||
[[Fil:MistklockaOskarsgrundet.jpg|thumb|250px|[[Mistklocka]]n för [[fyrskepp]]et som låg på [[Oskarsgrundet]], nu som inredning hos [[Sjöfartsverket]]. Foto Leif Elsby 2010.]] | |||
[[Fil:Mistklocka ritad.jpg|thumb|250px|[[Mistklocka]] i stapel. Figur Leif Elsby. ]] | |||
[[Bild:PaterNoster fyr och mistklocka 1891.jpg|thumb|250px|[[Pater Noster]] fyr och mistklocka driven av väderkvarn. Foto Lotsverket 1891. ]] | |||
[[Fil:Landsort klockstapel 1941.jpg|thumb|250px|[[Landsort]] klockstapel 1941. Foto Lotsverket. ]] | |||
[[Fil:JävreMistklockaFyrskeppNo6 1908TBerglund2021.jpg|thumb|250px|[[Mistklocka]]n från [[Fyrskepp Nr 6 Svenska Björn]] med årtal 1908 bredvid fyren i [[Jävre]]. Foto Tomas Berglund 2021. ]] | |||
[[Fil:RödtangenTåkeklockaOLindskog2009.jpg|thumb|250px|länk=Mistklocka|Rödtangen Tåkeklocka, Norge. Foto Olle Lindskog 2009. ]] | |||
[[Fil:Mistklocka1Fsk33TBerglund2021.jpg|300px|border]] | |||
[[Fil:Mistklocka2Fsk33TBerglund2021.jpg|300px|border]] | |||
Mistsignalklockan som satt på [[Fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten]], nu utanför Gammlia länsmuseum i Umeå. Foto Tomas Berglund 2021. | |||
== Tillverkning == | == Tillverkning == | ||
| Rad 14: | Rad 31: | ||
* Denna legering avger en vacker klang med relativt lång varaktighet. | * Denna legering avger en vacker klang med relativt lång varaktighet. | ||
* Temperaturen på smältan var 1070 °C vid gjutningen. | * Temperaturen på smältan var 1070 °C vid gjutningen. | ||
* Vikten på mistklockan rörde sig om ett par hundra kg. | |||
== Ljudet == | == Ljudet == | ||
| Rad 21: | Rad 39: | ||
== Historisk utveckling == | == Historisk utveckling == | ||
* 1766 uppsattes en mistklockstapel på [[Nidingen]]. Mistsignaleringen bestod av 4 slag på klockan varje halv timme. Klockan gjöts i brons av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm. | [[Fil:BöttöFyr1896FotoHeddaEkman.jpg|300px|border]] | ||
Mistklockan från [[Nidingen]] och som 1896 fanns på [[Böttö]]. Foto Hedda Ekman. | |||
* 1766 uppsattes en mistklockstapel på fyrplatsen [[Nidingen]]. Mistsignaleringen bestod av 4 slag på klockan varje halv timme. Klockan gjöts i brons av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm. | |||
* 1850 placerades en mindre mistklocka på [[Utklippan]]. Klockan monterades på [[donjon]]ens tak. | * 1850 placerades en mindre mistklocka på [[Utklippan]]. Klockan monterades på [[donjon]]ens tak. | ||
* 1852 fick [[Östergarn]]sholm mistklocka. | * 1852 fick [[Östergarn]]sholm mistklocka. | ||
| Rad 36: | Rad 59: | ||
* 1905 fick [[Djursten]] en mistklocka som tidigare suttit på [[Eggegrund]]. | * 1905 fick [[Djursten]] en mistklocka som tidigare suttit på [[Eggegrund]]. | ||
* 1922 fick [[Femörehuvud]] en mistklocka som tidigare suttit på [[Skag]]. | * 1922 fick [[Femörehuvud]] en mistklocka som tidigare suttit på [[Skag]]. | ||
'''Alla svenska [[fyrskepp]]''' utrustades med mistklocka för att skydda sig själva från påsegling samt för att varna och vägleda sjöfarande. | |||
== Lyssna på svenska & norska mistsignaler == | |||
'''[[Mistsignal ljud|Klicka här för att lyssna]]''' | |||
== Länkar == | |||
* Se fler bilder genom att klicka här: '''[[AGA mistsignal]]''' | |||
Jfr [[mistsignal]], [[mistsignalkanon]], [[gonggong]], [[Nautofon]] | Jfr [[mistsignal]], [[mistsignalkanon]], [[gonggong]], [[Nautofon]] | ||
Nuvarande version från 13 september 2024 kl. 09.02
Mistklocka, anordning typ kyrkklocka, för att avge mistsignal.
Mistklockan, i äldre tid även kallad ringklocka, har sin förebild i kyrkklockan. Den är dyrare att tillverka än gonggong, men med kraftigare ljud och därför oftare användes på mindre fyrplatser. Även på fyrskepp, även för att varna fartyg på kollisionskurs.
1872 var alla fyrskepp utrustade med mistklocka, med undantag av Jerskullen (Karlskrona) som hade gonggong.
Mistsignalklockan som satt på Fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten, nu utanför Gammlia länsmuseum i Umeå. Foto Tomas Berglund 2021.
Tillverkning
Själva klockan gjöts i en speciell brons bestående av 23% tenn och 77% koppar.
- Denna legering avger en vacker klang med relativt lång varaktighet.
- Temperaturen på smältan var 1070 °C vid gjutningen.
- Vikten på mistklockan rörde sig om ett par hundra kg.
Ljudet
- Ljudet alstras av att en vertikalt upphängd kläpp inne i klockan slår mot klockan eller av att en yttre hammare slår mot klockan.
- En stor klocka alstrar en dovare klang men kräver på grund av sin ansenliga vikt en stabil upphängning, till exempel en klockstapel som till exempel på Nidingen.
- Teoretisk räckvidd för mistklocka och gonggong c:a 1-2 M. Beror dock helt på rådande väderlek.
Historisk utveckling
Mistklockan från Nidingen och som 1896 fanns på Böttö. Foto Hedda Ekman.
- 1766 uppsattes en mistklockstapel på fyrplatsen Nidingen. Mistsignaleringen bestod av 4 slag på klockan varje halv timme. Klockan gjöts i brons av klockgjutare Georg Meijer i Stockholm.
- 1850 placerades en mindre mistklocka på Utklippan. Klockan monterades på donjonens tak.
- 1852 fick Östergarnsholm mistklocka.
- 1869 fick Pater Noster mistklocka. Den flyttades och sattes 1900 upp på Måsknuv.
- 1869 fick Svartklubben mistklocka.
- 1873 fick Skag mistklocka. Den flyttades och sattes 1922 upp på Femörehuvud.
- 1874 fick Ratan mistklocka.
- 1875 fick Eggegrund mistklocka. Den flyttades och sattes 1905 upp på Djurstens fyr.
- 1877 fick Utklippan ny mistklocka.
- 1884 fick Simpnäsklubb mistklocka. Den flyttades och sattes 1894 upp på Alen och 1902 på Draghällan.
- 1894 fick Alen en mistklocka från Simpnäsklubb. Den flyttades 1902 till Draghällan.
- 1900 fick Måsknuv en mistklocka som tidigare suttit på Pater Noster.
- 1902 fick Draghällan en mistklocka från Alen och som tidigare suttit på Simpnäsklubb.
- 1905 fick Djursten en mistklocka som tidigare suttit på Eggegrund.
- 1922 fick Femörehuvud en mistklocka som tidigare suttit på Skag.
Alla svenska fyrskepp utrustades med mistklocka för att skydda sig själva från påsegling samt för att varna och vägleda sjöfarande.
Lyssna på svenska & norska mistsignaler
Länkar
- Se fler bilder genom att klicka här: AGA mistsignal