Gradindelning: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''gradindelning''', jordklotets indelning i (vinkel)grader. Sedan gammalt gäller för nautiken att '''ett varv delas i 360 grader'''. Varje grad delas i 60 (båg)minuter. Varje (båg)minut delas i 60 (båg)sekunder.
'''gradindelning''', jordklotets indelning i (vinkel)grader. Sedan gammalt gäller för nautiken att '''ett varv delas i 360 grader'''. Varje grad delas i 60 (båg)minuter. Varje (båg)minut delas i 60 (båg)sekunder.


Dock, på [[kompass]]en gjordes av hävd indelningen i [[streck]], [[kardinalstreck]] och [[interkardinalstreck]]
Dock, på [[kompass]]en gjordes av hävd indelningen i [[streck]], [[kardinalstreck]] och [[interkardinalstreck]].
 
Inom (svenska) armén delades ett varv i 400 gon.




Rad 9: Rad 11:
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]


[[Fil:Nollmeridianen.JPG|thumb|250px|Vid nollmeridianen genom Greenwich fotograferar många sina nära och kära. Foto Leif Elsby 2014]]
[[Fil:Nollmeridianen.JPG|thumb|250px|Vid nollmeridianen genom Greenwich fotograferar många sina nära och kära. Foto Leif Elsby 2014. ]]
[[Fil:PolcirkelRastplats2010.JPG|thumb|250px|I Norrland kan passage av polcirkeln annonseras så här. Foto Leif Elsby 2010]]
[[Fil:PolcirkelRastplats2010.JPG|thumb|250px|I Norrland kan passage av polcirkeln annonseras så här. Foto Leif Elsby 2010. ]]
[[Fil:PolcirkelMarkering2010.JPG|thumb|250px|I Norrland kan själva polcirkeln markeras så här på marken. Den fortsätter på andra sidan sjön. Foto Leif Elsby 2010]]
[[Fil:PolcirkelMarkering2010.JPG|thumb|250px|I Norrland kan själva polcirkeln markeras så här på marken. Den fortsätter på andra sidan sjön. Foto Leif Elsby 2010. ]]




== Jordklotet ==
== Jordklotet ==
Sedan gammalt tänker man sig jordklotet indelat i ett rutnät.  
Sedan gammalt tänker man sig jordklotet indelat i ett rutnät.  
* Från pol till pol tänker man sig linjer på klotets yta. Dessa kallas '''meridianer'''.  
* Från pol till pol tänker man sig linjer på klotets yta. Dessa kallas '''[[meridian]]er'''.  
* På halva avståndet mellan polerna skär de '''vinkelrätt mot''' den tänkta linjen '''ekvatorn'''.  
* På halva avståndet mellan polerna skär de '''vinkelrätt mot''' den tänkta linjen '''ekvatorn'''.  


== Nollmeridianen ==
== Nollmeridianen ==
Under historiens gång har utgångspunkten varierat för nollmeridianen .  
Under historiens gång har utgångspunkten varierat för nollmeridianen.  
* I äldre tider hade de flesta länder sin egen nollmeridian, som gick genom det egna landets huvudstad.  
 
** I Sverige - genom Stockholm
'''I äldre tider''' hade de flesta länder sin egen nollmeridian, som gick genom det egna landets huvudstad.  
** I Österrike - genom Wien
 
** Storbrittanien - genom Greenwich
* I Sverige - genom '''Stockholm'''
** osv
* I Österrike - genom '''Wien'''
* Storbrittanien - genom '''Greenwich'''
* osv


* På 1700-talets kartor gick nollmeridianen genom ön El Hierro ('''Ferrö''' på svenska), '''den västligaste ön i ögruppen Kanarieöarna'''.  
'''På 1700-talets kartor''' gick nollmeridianen genom ön '''El Hierro''' ('''Ferrö''' på svenska), '''den västligaste ön i ögruppen Kanarieöarna'''.  
** Användes av flera länder, dock ej Storbrittanien, som fortsatte med Greenwich.
* Användes av flera länder, dock ej Storbrittanien, som fortsatte med Greenwich.


* 1857 bestämdes genom en internationell konvention att nollmeridianen skall gå genom '''observatoriet i Greenwich''' utanför London.  
'''1857''' bestämdes genom en '''internationell konvention''' att nollmeridianen skall gå genom '''observatoriet i Greenwich''' utanför London.  
** Ferrö-meridianen ligger 17° 39' 46" väster om Greenwich-meridianen.
* '''Ferrö-meridianen ligger 17° 39' 46" väster om Greenwich-meridianen'''.


=== GMT ===
=== [[tid|GMT]] ===
Att nollmeridianen går genom observatoriet i Greenwich definierar [[tid]]en GMT (Greenwich Mean Time). Nautiska tabeller är gjorda med GMT som bas och gäller över hela planeten jorden.  
Att nollmeridianen går genom observatoriet i Greenwich definierar [[tid]]en [[tid|GMT]] (Greenwich Mean Time). Nautiska tabeller är gjorda med GMT som bas och gäller över hela planeten jorden.  


* [[Tid]] mättes ombord med en [[kronometer]] och kontrollerades iland mot [[tidkula]].  
* [[Tid]] mättes ombord med en [[kronometer]] och kontrollerades iland mot [[tidkula]].  


== Longituden ==
* Skillnaden i antal sekunder noterades och användes under resan för att korrigera för exakt tid.
 
== [[Longitud]]en ==
Man tänker sig att ekvatorn delas in som en cirkel, med mittpunkt i jordaxeln, i 360 lika delar kallade (vinkel)grader, betecknade med °.  
Man tänker sig att ekvatorn delas in som en cirkel, med mittpunkt i jordaxeln, i 360 lika delar kallade (vinkel)grader, betecknade med °.  
* Man utgår från den punkt där nollmeridianen skär ekvatorn, och räknar västerut 180° resp österut 180°.  
* Man utgår från den punkt där nollmeridianen skär ekvatorn, och räknar västerut 180° resp österut 180°.  
Rad 44: Rad 50:
* Longitud anger (vinkel)avståndet mätt från nollmeridianen.  
* Longitud anger (vinkel)avståndet mätt från nollmeridianen.  


== Latituden ==
== [[Latitud]]en ==


* På motsvarande sätt tänker man sig jordklotet delat i snittet genom noll- och 180°-meridianen.  
* På motsvarande sätt tänker man sig jordklotet delat i snittet genom noll- och 180°-meridianen.  
Rad 53: Rad 59:
== Positionen för en ort ==
== Positionen för en ort ==
För att ange en punkts läge på jordens yta ger man punkten två koordinater.  
För att ange en punkts läge på jordens yta ger man punkten två koordinater.  
* Om en ort ligger på norra halvklotet får det en nordlig latitud, i annat fall sydlig.  
* Om en ort ligger på norra halvklotet får det en nordlig [[latitud]], i annat fall sydlig.  
* Om en ort ligger väster om nollmeridianen får den västlig longitud, i annat fall ostlig.  
* Om en ort ligger väster om nollmeridianen får den västlig [[longitud]], i annat fall ostlig.  
* Läget för en punkt i närheten av Stockholm kan därför uttryckas som latitud N 59° 39,4', longitud O 18° 08,6'.  
* Läget för en punkt i närheten av Stockholm kan därför uttryckas som [[latitud]] N 59° 39,4', [[longitud]] O 18° 08,6'.  


== Polcirkeln ==
== Polcirkeln ==
* Parallellt med ekvatorn går norra polcirkeln respektive den södra polcirkeln.
* Parallellt med ekvatorn går norra polcirkeln respektive den södra polcirkeln.
* Norra polcirkeln ligger på latitud N 66° 33'.
* Norra polcirkeln ligger på [[latitud]] N 66° 33'.
* Södra polcirkeln ligger på latitud S 66° 33'.  
* Södra polcirkeln ligger på [[latitud]] S 66° 33'.  
* På grund av jordaxelns lutning blir området mellan pol och närmaste polcirkel vintertid (norra halvklotet, sommartid södra halvklotet) inte belyst av solen. Polcirkeln utgör gränsen vid vintersolståndet för då solen inte går '''över''' horisonten (norra halvklotet).  
* På grund av jordaxelns lutning blir området mellan pol och närmaste polcirkel vintertid (norra halvklotet, sommartid södra halvklotet) inte belyst av solen. Polcirkeln utgör gränsen vid '''vintersolståndet''' för då solen inte går '''över''' horisonten (under på södra halvklotet).  
* Omvänt. Sommartid (=vid sommarsolståndet): Gränsen för då solen inte går '''under''' horisonten (norra halvklotet, över på södra halvklotet).   
* Omvänt. Sommartid (=vid '''sommarsolståndet'''): Gränsen för då solen inte går '''under''' horisonten (norra halvklotet, över på södra halvklotet).   


== WGS-84 ==
== WGS-84 ==

Nuvarande version från 30 september 2022 kl. 14.13

gradindelning, jordklotets indelning i (vinkel)grader. Sedan gammalt gäller för nautiken att ett varv delas i 360 grader. Varje grad delas i 60 (båg)minuter. Varje (båg)minut delas i 60 (båg)sekunder.

Dock, på kompassen gjordes av hävd indelningen i streck, kardinalstreck och interkardinalstreck.

Inom (svenska) armén delades ett varv i 400 gon.


Vid nollmeridianen genom Greenwich fotograferar många sina nära och kära. Foto Leif Elsby 2014.
I Norrland kan passage av polcirkeln annonseras så här. Foto Leif Elsby 2010.
I Norrland kan själva polcirkeln markeras så här på marken. Den fortsätter på andra sidan sjön. Foto Leif Elsby 2010.


Jordklotet

Sedan gammalt tänker man sig jordklotet indelat i ett rutnät.

  • Från pol till pol tänker man sig linjer på klotets yta. Dessa kallas meridianer.
  • På halva avståndet mellan polerna skär de vinkelrätt mot den tänkta linjen ekvatorn.

Nollmeridianen

Under historiens gång har utgångspunkten varierat för nollmeridianen.

I äldre tider hade de flesta länder sin egen nollmeridian, som gick genom det egna landets huvudstad.

  • I Sverige - genom Stockholm
  • I Österrike - genom Wien
  • Storbrittanien - genom Greenwich
  • osv

På 1700-talets kartor gick nollmeridianen genom ön El Hierro (Ferrö på svenska), den västligaste ön i ögruppen Kanarieöarna.

  • Användes av flera länder, dock ej Storbrittanien, som fortsatte med Greenwich.

1857 bestämdes genom en internationell konvention att nollmeridianen skall gå genom observatoriet i Greenwich utanför London.

  • Ferrö-meridianen ligger 17° 39' 46" väster om Greenwich-meridianen.

GMT

Att nollmeridianen går genom observatoriet i Greenwich definierar tiden GMT (Greenwich Mean Time). Nautiska tabeller är gjorda med GMT som bas och gäller över hela planeten jorden.

  • Skillnaden i antal sekunder noterades och användes under resan för att korrigera för exakt tid.

Longituden

Man tänker sig att ekvatorn delas in som en cirkel, med mittpunkt i jordaxeln, i 360 lika delar kallade (vinkel)grader, betecknade med °.

  • Man utgår från den punkt där nollmeridianen skär ekvatorn, och räknar västerut 180° resp österut 180°.
  • Detta anger longituden.
  • Longitud anger (vinkel)avståndet mätt från nollmeridianen.

Latituden

  • På motsvarande sätt tänker man sig jordklotet delat i snittet genom noll- och 180°-meridianen.
  • Denna cirkel delas också in i 360 lika delar.
  • Man utgår från ekvatorn och räknar uppåt tills man når nordpolen resp neråt tills man når sydpolen. Detta anger latituden.
  • Latitud anger (vinkel)avståndet från ekvatorn

Positionen för en ort

För att ange en punkts läge på jordens yta ger man punkten två koordinater.

  • Om en ort ligger på norra halvklotet får det en nordlig latitud, i annat fall sydlig.
  • Om en ort ligger väster om nollmeridianen får den västlig longitud, i annat fall ostlig.
  • Läget för en punkt i närheten av Stockholm kan därför uttryckas som latitud N 59° 39,4', longitud O 18° 08,6'.

Polcirkeln

  • Parallellt med ekvatorn går norra polcirkeln respektive den södra polcirkeln.
  • Norra polcirkeln ligger på latitud N 66° 33'.
  • Södra polcirkeln ligger på latitud S 66° 33'.
  • På grund av jordaxelns lutning blir området mellan pol och närmaste polcirkel vintertid (norra halvklotet, sommartid södra halvklotet) inte belyst av solen. Polcirkeln utgör gränsen vid vintersolståndet för då solen inte går över horisonten (under på södra halvklotet).
  • Omvänt. Sommartid (=vid sommarsolståndet): Gränsen för då solen inte går under horisonten (norra halvklotet, över på södra halvklotet).

WGS-84

1984 infördes WGS-84, ett över hela jordklotet gemensamt koordinatsystem. Det svarade mot behovet av ett internationellt referenssystem i och med att satellitnavigering började att förekomma för civil användning.

  • Innan sjökorten hann ritas om, anpassade efter det nya systemet, försågs de svenska sjökorten med text att "positioner erhållna från satellitnavigationssystem baserade på World Geodetic System (WGS) skall ökas 0,03 minuter i latitud och ökas med 0,22 minuter i longitud".
  • Det svenska fick därmed anpassa sig till det nya internationella.


Jfr navigering, sjökort, GPS, minut, kompassros, bäring, astronomisk navigation, tid, tidkula, kronometer, kompassros