Batteri: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil: | '''batteri''', i fyrsammanhang menas en anordning som ur kemiskt bunden energi avger elektrisk energi. | ||
'''1800''' uppfann '''Alessandro Volta''' det elektriska batteriet. | |||
[[Fil:Fl(2) 12s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
[[Fil:Fyrbatterier.jpg|thumb|220px|Laddningsbara batterier till förnyelsebar energi, t ex från [[solpanel]], här [[Högbonden]]. Foto Leif Elsby]] | |||
[[Fil:FlintrännanNOBatterier.jpg|thumb|220px|Ackumulatorbatterier på [[Flintrännan NO]]. Foto Niels Stumman]] | |||
[[Fil:Fladen32 1926e.jpg|thumb|220px|Ackumulatorbatterier typ NiFe på [[Fyrskepp Nr 32 Fladen]]. Foto Lotsverket 1926 ]] | |||
== Uppbyggnad == | == Uppbyggnad == | ||
Batteriet består antingen av en enskild cell eller av flera hopkopplade celler monterade i samma ytterhölje. | Batteriet består antingen av en '''enskild''' cell eller av flera '''hopkopplade''' celler monterade i samma ytterhölje. | ||
* Batterierna kan i sin tur '''seriekopplas''' för att ge en högre spänning eller | * Batterierna kan i sin tur '''seriekopplas''' för att ge en högre spänning eller | ||
* '''parallellkopplas''' för att "räcka längre". | * '''parallellkopplas''' för att "räcka längre". | ||
Den enskilda cellen består av två elektroder omgivna av ett elektriskt ledande material, sk elektrolyt, vanligen i halvflytande form. | Den enskilda cellen består av två elektroder omgivna av ett elektriskt ledande material, sk elektrolyt, vanligen i halvflytande form. | ||
* Den positiva elektroden kallas '''anod''' (pluspol) | * Den positiva elektroden kallas '''anod''' (pluspol) | ||
* Den negativa kallas '''katod''' (minuspol). | |||
Den för cellen karaktäristiska '''cellspänningen''' beror på materialvalet för anoden resp katoden. | |||
== Primärcell == | == Primärcell == | ||
'''Primärceller''', kallas även engångsbatteri, förbrukas vid användningen. | '''Primärceller''', kallas även engångsbatteri, '''förbrukas vid användningen'''. | ||
* Exempel är det vanliga ficklampsbatteriet, som har brunsten (mangandioxid) som anod och en omslutande zinkburk som katod. | * Exempel är det vanliga ficklampsbatteriet, som har brunsten (mangandioxid) som anod och en omslutande zinkburk som katod. | ||
* "Alkaliska" batterier är en sådan variant. Båda har cellspänning 1,5 V. | * "Alkaliska" batterier är en sådan variant. Båda har cellspänning 1,5 V. | ||
| Rad 22: | Rad 31: | ||
== Sekundärcell == | == Sekundärcell == | ||
'''Sekundärceller''', kallas även | '''Sekundärceller''', kallas även [[ackumulator]]er, '''går att ladda upp igen''' (ett antal gånger). | ||
* Exempel är blyackumulatorn med cellspänning 2 V, | * Exempel är blyackumulatorn med cellspänning 2 V, | ||
* NiFe-ackumulatorn (nickel-järn) med cellspänning 1,4 V, | * NiFe-ackumulatorn (nickel-järn) med cellspänning 1,4 V, | ||
| Rad 28: | Rad 37: | ||
* NiMH-ackumulatorn (nickel-metallhydrid) med cellspänning 1,2 V. | * NiMH-ackumulatorn (nickel-metallhydrid) med cellspänning 1,2 V. | ||
* Litiumbatterier har cellspänningen cirka 3 V. | * Litiumbatterier har cellspänningen cirka 3 V. | ||
Jfr [[ackumulator]], [[elektriskt ljus]], [[solpaneldrift]], [[lysboj]], [[lysprick]], [[atomdrift]]. | == Kapacitet == | ||
Kapaciteten för ett batteri brukar anges med ett tal följt av '''Ah''' som är förkortning för ampèretimme. | |||
* Exempel: 70 Ah innebär att en ström av 1 A kan tas ut i 70 timmar. | |||
Jfr [[ackumulator]], [[elektriskt ljus]], [[solpaneldrift]], [[lysboj]], [[lysprick]], [[atomdrift]], [[teknik]]. | |||
Nuvarande version från 11 augusti 2019 kl. 12.08
batteri, i fyrsammanhang menas en anordning som ur kemiskt bunden energi avger elektrisk energi.
1800 uppfann Alessandro Volta det elektriska batteriet.
Uppbyggnad
Batteriet består antingen av en enskild cell eller av flera hopkopplade celler monterade i samma ytterhölje.
- Batterierna kan i sin tur seriekopplas för att ge en högre spänning eller
- parallellkopplas för att "räcka längre".
Den enskilda cellen består av två elektroder omgivna av ett elektriskt ledande material, sk elektrolyt, vanligen i halvflytande form.
- Den positiva elektroden kallas anod (pluspol)
- Den negativa kallas katod (minuspol).
Den för cellen karaktäristiska cellspänningen beror på materialvalet för anoden resp katoden.
Primärcell
Primärceller, kallas även engångsbatteri, förbrukas vid användningen.
- Exempel är det vanliga ficklampsbatteriet, som har brunsten (mangandioxid) som anod och en omslutande zinkburk som katod.
- "Alkaliska" batterier är en sådan variant. Båda har cellspänning 1,5 V.
- Kvicksilverbatteriet har kvicksilveroxid som anod och zink som katod. Cellspänning 1,35 V.
Sekundärcell
Sekundärceller, kallas även ackumulatorer, går att ladda upp igen (ett antal gånger).
- Exempel är blyackumulatorn med cellspänning 2 V,
- NiFe-ackumulatorn (nickel-järn) med cellspänning 1,4 V,
- NiCd-ackumulatorn (nickel-kadmium) med cellspänning 1,2 V samt
- NiMH-ackumulatorn (nickel-metallhydrid) med cellspänning 1,2 V.
- Litiumbatterier har cellspänningen cirka 3 V.
Kapacitet
Kapaciteten för ett batteri brukar anges med ett tal följt av Ah som är förkortning för ampèretimme.
- Exempel: 70 Ah innebär att en ström av 1 A kan tas ut i 70 timmar.
Jfr ackumulator, elektriskt ljus, solpaneldrift, lysboj, lysprick, atomdrift, teknik.