Laser: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''laser''', anordning som sänder ut "ljus". Laser är en förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation. | |||
[[Fil:LaserFörPublik.jpg|thumb|200px|Ljusspel med LASER för att roa en publik]] | |||
== Egenskaper == | [[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | ||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
== Egenskaper hos laserljuset == | |||
Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt: | Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt: | ||
* det är '''monokromatiskt''' (färg med bara '''en enda våglängd''') och | * det är '''monokromatiskt''' ("färg" med bara '''en enda våglängd''') och | ||
* det är '''koherent''' ('''alla ljuskvanta svänger i fas'''). Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus t.ex. | * det är '''koherent''' ('''alla ljuskvanta svänger i fas'''). | ||
Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus som t.ex. samlats av en [[glödlampa]] med [[lins]]. | |||
== Bildning av ljuset == | |||
Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå. | |||
När detta sker utsänds energiskillnaden som strålning ("ljus"). | |||
Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet. | Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet. | ||
| Rad 25: | Rad 34: | ||
== Som fyrljus == | == Som fyrljus == | ||
Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för markering av | Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för [[kantmarkering]] av farledsbegränsningar. | ||
== I hemmet == | |||
Lasern har funnit vägen till snart sagt alla. Den finns i "var mans" CD-spelare, DVD-spelare och liknande | |||
Den används även för mätning av avstånd och hastighet, markering av nivåer på byggplatser, ... | |||
Jfr [[lysdiod]], [[halogenlampa]], [[elektriskt ljus]], [[bågljus]]. | Jfr [[lysdiod]], [[halogenlampa]], [[elektriskt ljus]], [[bågljus]]. | ||
Nuvarande version från 7 oktober 2018 kl. 12.32
laser, anordning som sänder ut "ljus". Laser är en förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.
Egenskaper hos laserljuset
Ljuset från en laser har vissa egenskaper som gör det unikt:
- det är monokromatiskt ("färg" med bara en enda våglängd) och
- det är koherent (alla ljuskvanta svänger i fas).
Detta gör bland annat, att strålen hålls samlad och inte sprids ut, till skillnad från "vanligt" ljus som t.ex. samlats av en glödlampa med lins.
Bildning av ljuset
Laserljuset bildas genom att elektroner hos vissa atomer lyfts upp till högre elektronbanor, och på given signal faller tillbaka till elektronernas grundnivå.
När detta sker utsänds energiskillnaden som strålning ("ljus").
Beroende på konstruktions- och materialval kan man få laserljus med olika våglängder (färger) och intensitet.
Tre huvudtyper förekommer beroende på hur energin utifrån tillförs:
- Optiskt pumpad kristallaser, t.ex. rubinlaser
- Urladdningspumpad gaslaser, t.ex. HeNe-laser
- Strömpumpad halvledarlaser
Halvledarlaser
Halvledarlasern är precis som lysdioden en PN-övergång, där hål och elektroner rekombinerar. Härvid utsänds fotoner (ljus).
- Som halvledarmaterial används vanligen kraftigt dopad galliumarsenid (GaAs).
- PN-övergången är skiktformad i ett rektangulärt snitt, där ändytorna fungerar som speglar för laserkaviteten.
Som fyrljus
Laserljus är ännu inte särskilt vanligt som fyrljus men finns t.ex. i S:t Petersburg, Ryssland, som inseglingsljus och för kantmarkering av farledsbegränsningar.
I hemmet
Lasern har funnit vägen till snart sagt alla. Den finns i "var mans" CD-spelare, DVD-spelare och liknande
Den används även för mätning av avstånd och hastighet, markering av nivåer på byggplatser, ...
Jfr lysdiod, halogenlampa, elektriskt ljus, bågljus.