Vattenstånd - Versionshistorik

Leif.elsby den 11 augusti 2026 kl. 09.23

2026-08-11T09:23:18Z

← Äldre version		Versionen från 11 augusti 2026 kl. 09.23
Rad 17:		Rad 17:

	[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden. Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]		[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden. Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]
	[[Fil:VattenståndLysekilAugusti2023.jpg\|thumb\|300px\|Vattenståndet vid Lysekil för augusti 2023. Toppen skedde då ovädret Hans passerade. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\|Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:VattenståndLysekilAugusti2023.jpg\|thumb\|300px\|Vattenståndet vid Lysekil för augusti 2023. Toppen skedde vid passage av lågtryck (ovädret Hans). Dalen då ett högtryck passerade. Foto Leif Elsby. ]]

			[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\|Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby 2016. ]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] ~~2010~~. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]]. Foto Leif Elsby 2010. ]]

	== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==		== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==
Rad 87:		Rad 89:
	58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsort]] Norra;		58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsort]] Norra;
	58.5537,16.8371 ~ ~ ~ ~ ~ Marviken;		58.5537,16.8371 ~ ~ ~ ~ ~ Marviken;

			65.697,23.0962 ~ [[Kalix]];
			64.9157,21.2306 ~ [[Furuögrund]];
			63.9861,20.895 ~ [[Ratan]];
			63.1905,19.0124 ~ [[Skagsudde]];
			62.3632,17.5312 ~ [[Spikarna]];
			60.4085,18.2109 ~ [[Forsmark]];
			59.3243,18.0818 ~ [[Stockholm]];
			58.7688,17.8589 ~ [[Landsort]] Norra;
			58.5537,16.8371 ~ Marviken;

	57.6393,18.2845 ~ ~ ~ ~ ~ [[Visby]];		57.6393,18.2845 ~ ~ ~ ~ ~ [[Visby]];
Rad 101:		Rad 113:
	57.6846,11.7907 ~ ~ ~ ~ ~ Göteborg-[[Torshamnen]];		57.6846,11.7907 ~ ~ ~ ~ ~ Göteborg-[[Torshamnen]];
	58.0933,11.8325 ~ ~ ~ ~ ~ Stenungsund;		58.0933,11.8325 ~ ~ ~ ~ ~ Stenungsund;

			57.6393,18.2845 ~ [[Visby]];
			57.3662,17.0971 ~ [[Ölands Norra Udde]];
			57.2749,16.4779 ~ [Oskarshamn]];
			56.1052,15.5893 ~ [[Kungsholm]]sfort;
			55.5576,14.3577 ~ [[Simrishamn]];
			55.4168,12.8296 ~ [[Skanör]];
			55.5223,12.8936 ~ [[Klagshamn]];
			55.7565,12.9034 ~ [[Barsebäck]];
			56.1421,12.5793 ~ [[Viken]];
			57.2498,12.1126 ~ [[Ringhals]];
			57.392,11.919 ~ Onsala;
			57.6846,11.7907 ~ Göteborg-[[Torshamnen]];
			58.0933,11.8325 ~ Stenungsund;

	58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smögen]];		58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smögen]];
	58.9966,11.1274 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsvik		58.9966,11.1274 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsvik;
			58.3537,11.2178 ~ [[Smögen]];
			58.9966,11.1274 ~ Kungsvik

	\|height=600px		\|height=600px

Leif.elsby den 30 maj 2024 kl. 14.49

2024-05-30T14:49:05Z

← Äldre version		Versionen från 30 maj 2024 kl. 14.49
Rad 78:		Rad 78:

	{{#display_point:		{{#display_point:
	65.697,23.0962 ~ ~ ~ ~ ~ Kalix;		65.697,23.0962 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kalix]];
	64.9157,21.2306 ~ ~ ~ ~ ~ Furuögrund;		64.9157,21.2306 ~ ~ ~ ~ ~ [[Furuögrund]];
	63.9861,20.895 ~ ~ ~ ~ ~ Ratan;		63.9861,20.895 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ratan]];
	63.1905,19.0124 ~ ~ ~ ~ ~ Skagsudde;		63.1905,19.0124 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skagsudde]];
	62.3632,17.5312 ~ ~ ~ ~ ~ Spikarna;		62.3632,17.5312 ~ ~ ~ ~ ~ [[Spikarna]];
	60.4085,18.2109 ~ ~ ~ ~ ~ Forsmark;		60.4085,18.2109 ~ ~ ~ ~ ~ [[Forsmark]];
	59.3243,18.0818 ~ ~ ~ ~ ~ Stockholm;		59.3243,18.0818 ~ ~ ~ ~ ~ [[Stockholm]];
	58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ Landsort Norra;		58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ [[Landsort]] Norra;
	58.5537,16.8371 ~ ~ ~ ~ ~ Marviken;		58.5537,16.8371 ~ ~ ~ ~ ~ Marviken;

	57.6393,18.2845 ~ ~ ~ ~ ~ Visby;		57.6393,18.2845 ~ ~ ~ ~ ~ [[Visby]];
	57.3662,17.0971 ~ ~ ~ ~ ~ Ölands Norra Udde;		57.3662,17.0971 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ölands Norra Udde]];
	57.2749,16.4779 ~ ~ ~ ~ ~ Oskarshamn;		57.2749,16.4779 ~ ~ ~ ~ ~ [[Oskarshamn]];
	56.1052,15.5893 ~ ~ ~ ~ ~ ~~Kungsholmsfort~~;		56.1052,15.5893 ~ ~ ~ ~ ~ [[Kungsholm]]sfort;
	55.5576,14.3577 ~ ~ ~ ~ ~ Simrishamn;		55.5576,14.3577 ~ ~ ~ ~ ~ [[Simrishamn]];
	55.4168,12.8296 ~ ~ ~ ~ ~ Skanör;		55.4168,12.8296 ~ ~ ~ ~ ~ [[Skanör]];
	55.5223,12.8936 ~ ~ ~ ~ ~ Klagshamn;		55.5223,12.8936 ~ ~ ~ ~ ~ [[Klagshamn]];
	55.7565,12.9034 ~ ~ ~ ~ ~ Barsebäck;		55.7565,12.9034 ~ ~ ~ ~ ~ [[Barsebäck]];
	56.1421,12.5793 ~ ~ ~ ~ ~ Viken;		56.1421,12.5793 ~ ~ ~ ~ ~ [[Viken]];
	57.2498,12.1126 ~ ~ ~ ~ ~ Ringhals;		57.2498,12.1126 ~ ~ ~ ~ ~ [[Ringhals]];
	57.392,11.919 ~ ~ ~ ~ ~ Onsala;		57.392,11.919 ~ ~ ~ ~ ~ Onsala;
	57.6846,11.7907 ~ ~ ~ ~ ~ Göteborg-Torshamnen;		57.6846,11.7907 ~ ~ ~ ~ ~ Göteborg-[[Torshamnen]];
	58.0933,11.8325 ~ ~ ~ ~ ~ Stenungsund;		58.0933,11.8325 ~ ~ ~ ~ ~ Stenungsund;

	58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ Smögen;		58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ [[Smögen]];
	58.9966,11.1274 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsvik		58.9966,11.1274 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsvik

Leif.elsby den 31 augusti 2023 kl. 12.27

2023-08-31T12:27:17Z

← Äldre version		Versionen från 31 augusti 2023 kl. 12.27
Rad 16:		Rad 16:


	[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden . Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]		[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden. Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]
	[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:VattenståndLysekilAugusti2023.jpg\|thumb\|300px\|Vattenståndet vid Lysekil för augusti 2023. Toppen skedde då ovädret Hans passerade. Foto Leif Elsby. ]]
			[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\|Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]

Leif.elsby den 19 mars 2023 kl. 11.05

2023-03-19T11:05:49Z

← Äldre version		Versionen från 19 mars 2023 kl. 11.05
Rad 36:		Rad 36:
	== Tidvattenström ==		== Tidvattenström ==

	Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop. I Svinesund kan tidvattenströmmen uppgå till ca 4 knop.		Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop. I [[Svinesundsleden\|Svinesund]] kan tidvattenströmmen uppgå till ca 4 knop.

	== Lufttryckets inverkan ==		== Lufttryckets inverkan ==
Rad 48:		Rad 48:
	När vinden blåser kraftigt och ihållande uppstår strömmar i ytvattnet. Vattenståndet ökar vid den kust som vinden blåser mot. Och omvänt: Vattenståndet minskar vid den kust som vinden blåser från. Förekomst av skärgård eller större vikar ger lokala avvikelser från denna regel.		När vinden blåser kraftigt och ihållande uppstår strömmar i ytvattnet. Vattenståndet ökar vid den kust som vinden blåser mot. Och omvänt: Vattenståndet minskar vid den kust som vinden blåser från. Förekomst av skärgård eller större vikar ger lokala avvikelser från denna regel.

	Öresund och Bälten utgör en tröskel mellan vattenmassorna i [[Kattegatt]] och Östersjön. Vid ostlig vind i [[Södra Östersjön]] pressas vattnet mot [[Öresund]] och Bälten. Vattenståndet ökar på denna sida. På den andra sidan, i [[Kattegatt]], blåser vinden bort vattnet i riktning mot Atlanten. Vid ostlig vind så sjunker alltså vattenståndet på norra sidan av [[Öresund]] och Bälten medan den på södra sidan stiger. Och omvänt vid västlig vind.		[[Öresund]] och Bälten utgör en tröskel mellan vattenmassorna i [[Kattegatt]] och [[Östersjön]]. Vid ostlig vind i [[Södra Östersjön]] pressas vattnet mot [[Öresund]] och Bälten. Vattenståndet ökar på denna sida. På den andra sidan, i [[Kattegatt]], blåser vinden bort vattnet i riktning mot Atlanten. Vid ostlig vind så sjunker alltså vattenståndet på norra sidan av [[Öresund]] och Bälten medan den på södra sidan stiger. Och omvänt vid västlig vind.

	På motsvarande sätt verkar [[Norra Kvarken]] på vattenmassorna i [[Bottenviken]] och [[Bottenhavet]].		På motsvarande sätt verkar [[Norra Kvarken]] på vattenmassorna i [[Bottenviken]] och [[Bottenhavet]].

Leif.elsby den 13 juni 2022 kl. 08.09

2022-06-13T08:09:08Z

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2022 kl. 08.09
Rad 8:		Rad 8:


	[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur [[SMHI]] ]]		[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid [[Viken]] (blå), [[Barsebäck]], [[Klagshamn]] resp. [[Skanör]] (violett). Figur [[SMHI]]. ]]

	[[Fil:~~Historik~~.jpg\|62 px\|border\|länk=~~historik~~]]		[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg\|33 px\|border\|länk=teknik]]
	[[Fil:Symbol fyr.jpg\|53 px\|border\|länk=fyr]]		[[Fil:Symbol fyr.jpg\|45 px\|border\|länk=fyr]]
	[[Fil:~~Fotogenlamp~~ ritad.jpg\|41 px\|border\|länk=~~teknik~~]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]
	[[Fil:~~Kompassros ritad~~.jpg\|~~55 px~~\|border\|länk=~~navigation~~]]		[[Fil:KanalSymbol.jpg\|37px\|border\|länk=vattenvägar]]

	[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden . Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]
			[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]
			[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby. ]]

	== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==		== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==

Leif.elsby den 25 oktober 2018 kl. 08.21

2018-10-25T08:21:11Z

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2018 kl. 08.21
Rad 1:		Rad 1:
	'''Vattenstånd''' är rådande nivå på vattenytan i ett område i förhållande till normalytan.		'''Vattenstånd''' är rådande nivå på vattenytan i ett område '''i förhållande till normalytan'''.

	Vattenståndet i havet varierar som kombination av inverkan från månen, ~~lufttrycket~~ och ~~vindarna~~.		Vattenståndet i havet varierar som kombination av inverkan från solen, månen, lufttryck och vindar.

	I sjöar varierar vattenståndet på grund av tillrinning och avtappning. I de sjöar, som är reglerade, strävar man efter att hålla nivån inom den högsta och den lägsta tillåtna gränsen. Se [[Vänern]], [[SMHI]]		I sjöar varierar vattenståndet på grund av tillrinning och avtappning. I de sjöar, som är reglerade, strävar man efter att hålla nivån inom den högsta och den lägsta tillåtna gränsen. Se [[Vänern]], [[SMHI]]

	Vattenståndet ~~mäts~~ med [[pegel]] eller [[mareograf]]		Vattenståndet mättes med [[pegel]] eller [[mareograf]], numera med elektronisk utrustning.


	[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur [[SMHI]] ]]		[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur [[SMHI]] ]]
Rad 17:		Rad 18:
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]
	[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|~~200px~~\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]

	== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==		== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==
Rad 36:		Rad 37:

	== Lufttryckets inverkan ==		== Lufttryckets inverkan ==
	1 kubikmeter luft väger drygt 1 kg. Om trycket ökar så ökar vikten. Därför, om barometern visar högt lufttryck väger luften mera där och pressar vattnet ut åt sidorna. Nivån på havsytan blir lägre. Vattnet sjunker. Och omvänt: om lufttrycket år lågt så pressas vatten in från sidorna och nivån på havsytan ökar. Vattnet stiger.		Vi upplever att luften är viktlös. Men 1 kubikmeter luft väger drygt 1 kg. Om trycket ökar så ökar vikten. Därför, om barometern visar högt lufttryck väger luften mera där och pressar vattnet ut åt sidorna. Nivån på havsytan blir lägre. Vattnet sjunker. Och omvänt: om lufttrycket år lågt så pressas vatten in från sidorna och nivån på havsytan ökar. Vattnet stiger.

	Med andra ord: vid högtryck har havsytan lägre nivå, vid lågtryck högre.		Med andra ord: vid högtryck har havsytan lägre nivå, vid lågtryck högre.
Rad 59:		Rad 60:

	== Mätning av vattenstånd ==		== Mätning av vattenstånd ==
	Vattenståndet ~~mäts~~ med [[pegel]] eller [[mareograf]]. En [[pegel]] är en fast monterad mätsticka (ser ut som en linjal) som vattennivån avläses mot. En [[mareograf]] är en skyddad apparat där en flottör flyter på vattnet och är kopplad till en registrerande anordning.		Vattenståndet mättes med [[pegel]] eller [[mareograf]]. En [[pegel]] är en fast monterad mätsticka (ser ut som en linjal) som vattennivån avläses mot.

			En [[mareograf]] är en skyddad apparat där en flottör flyter på vattnet och är kopplad till en registrerande anordning.

			Numera sker mätning via automatstationer som förlitar sig på elektronisk apparatur.

	== Historiskt ==		== Historiskt ==
	För sådär 18 000 år sedan, då det rådde den senaste istiden, var vattenståndet i världshaven mycket lägre än idag. Mycket vatten var då bundet i [[inlandsis]]. Sedan dess har vattenståndet stigit och verkar så fortfarande att stiga.		För sådär 18 000 år sedan, då det rådde den senaste istiden, var vattenståndet i världshaven mycket lägre än idag. Mycket vatten var då bundet i [[inlandsis]]. Sedan dess har vattenståndet stigit och verkar så fortfarande att stiga.

			== Vattenstånd enligt [[SMHI]] ==

			Rapporter om vattenstånd meddelas [[SMHI]] som gör radions [[sjörapport]]. Mätstationerna har varierat över tiden. Här visas de för år 2018.


			{{#display_point:
			65.697,23.0962 ~ ~ ~ ~ ~ Kalix;
			64.9157,21.2306 ~ ~ ~ ~ ~ Furuögrund;
			63.9861,20.895 ~ ~ ~ ~ ~ Ratan;
			63.1905,19.0124 ~ ~ ~ ~ ~ Skagsudde;
			62.3632,17.5312 ~ ~ ~ ~ ~ Spikarna;
			60.4085,18.2109 ~ ~ ~ ~ ~ Forsmark;
			59.3243,18.0818 ~ ~ ~ ~ ~ Stockholm;
			58.7688,17.8589 ~ ~ ~ ~ ~ Landsort Norra;
			58.5537,16.8371 ~ ~ ~ ~ ~ Marviken;

			57.6393,18.2845 ~ ~ ~ ~ ~ Visby;
			57.3662,17.0971 ~ ~ ~ ~ ~ Ölands Norra Udde;
			57.2749,16.4779 ~ ~ ~ ~ ~ Oskarshamn;
			56.1052,15.5893 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsholmsfort;
			55.5576,14.3577 ~ ~ ~ ~ ~ Simrishamn;
			55.4168,12.8296 ~ ~ ~ ~ ~ Skanör;
			55.5223,12.8936 ~ ~ ~ ~ ~ Klagshamn;
			55.7565,12.9034 ~ ~ ~ ~ ~ Barsebäck;
			56.1421,12.5793 ~ ~ ~ ~ ~ Viken;
			57.2498,12.1126 ~ ~ ~ ~ ~ Ringhals;
			57.392,11.919 ~ ~ ~ ~ ~ Onsala;
			57.6846,11.7907 ~ ~ ~ ~ ~ Göteborg-Torshamnen;
			58.0933,11.8325 ~ ~ ~ ~ ~ Stenungsund;

			58.3537,11.2178 ~ ~ ~ ~ ~ Smögen;
			58.9966,11.1274 ~ ~ ~ ~ ~ Kungsvik

			\|height=600px
			\|icon=PluppFyr.png
			}}


	Jfr [[pegel]], [[mareograf]], [[inlandsis]], [[landhöjning]], [[jordbävning]], [[vulkan]], [[klimat]], [[missvisning]], [[emigration]], [[navigering]]		Jfr [[pegel]], [[mareograf]], [[inlandsis]], [[landhöjning]], [[jordbävning]], [[vulkan]], [[klimat]], [[missvisning]], [[emigration]], [[navigering]]

Leif.elsby den 26 september 2018 kl. 11.07

2018-09-26T11:07:06Z

← Äldre version		Versionen från 26 september 2018 kl. 11.07
Rad 19:		Rad 19:
	[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|200px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|200px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]

	== Månens inverkan, ebb och flod ==		== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==
	~~Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod.~~

	~~I vårt närområde är skillnaden relativt liten. Mellan hög-~~ och ~~lågvatten är den i Oslofjorden cirka 50 cm vid spring, i Smögen 40 cm, i [[Varberg]] 20 cm~~. ~~Spring inträffar i dessa trakter cirka 10 dygn efter fullmåne~~. I ~~Östersjön finns också tidvatten men har där ingen större betydelse~~.		Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod.

	Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop.		De vattenståndsvariationer som förorsakas av tidvatten är som störst (spring) två dygn före ny- och fullmåne. De minsta vattenståndsvariationerna (neap) inträffar två dygn före halvmåne.

			Tidvattnet är av s k halvdygnskaraktär, dvs vattnet stiger (flod) till ett högvatten respektive sjunker (ebb) till ett lågvatten två gånger per dygn. Dygnets ena högvatten inträffar ca 3 timmar 30 minuter efter månens passage över Greenwichmeridianen. Nästföljande högvatten infaller 12 timmar och 25 minuter senare.

			I vårt närområde är skillnaden relativt liten. Mellan hög- och lågvatten är den i Oslofjorden cirka 50 cm vid spring, i [[Smögens Hamn\|Smögen]] 40 cm, i [[Varberg]] 20 cm. Spring inträffar i dessa trakter cirka 10 dygn efter fullmåne.

			I Östersjön finns också tidvatten men har där ingen större betydelse.

			== Tidvattenström ==

			Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop. I Svinesund kan tidvattenströmmen uppgå till ca 4 knop.

	== Lufttryckets inverkan ==		== Lufttryckets inverkan ==

Leif.elsby den 12 oktober 2016 kl. 08.58

2016-10-12T08:58:17Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:VattebståndÖresund.jpg|thumb|500px| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur [[SMHI]] ]]
@@ Rad 11: / Rad 19: @@
 [[Fil:Pegel.jpg|thumb|200px| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]
-'''Vattenstånd''' är rådande nivå på vattenytan i ett område i förhållande till normalytan.
+== Månens inverkan, ebb och flod  ==
 Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod.
@@ Rad 45: / Rad 45: @@
 De i [[sjökort]]et angivna djupen är framräknade i förhållande till en referensyta.
-Nu för tiden utgörs referensytan medelvattenståndet av ett beräknat värde som baseras på [[landhöjning]]en och förändringen under ett flertal år (minst 30) av uppmätt värde för medelvattennivån.
+Nu för tiden utgörs referensytan medelvattenståndet av ett beräknat värde och bestäms genom regressionsanalys av långa mätserier. Det är därför man kan veta medelvattenståndet redan på årets första dag.
 == Mätning av vattenstånd ==

Leif.elsby den 1 mars 2016 kl. 14.40

2016-03-01T14:40:06Z

Leif.elsby den 1 mars 2016 kl. 14.11

2016-03-01T14:11:07Z

← Äldre version		Versionen från 1 mars 2016 kl. 14.11
Rad 6:		Rad 6:
	[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|55 px\|border\|länk=navigation]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|55 px\|border\|länk=navigation]]

			[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]
	~~[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] år 2010. Foto Leif Elsby]]~~
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]

← Äldre version		Versionen från 31 augusti 2023 kl. 12.27
Rad 16:		Rad 16:


	[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden . Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]		[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden. Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]
	[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:VattenståndLysekilAugusti2023.jpg\|thumb\|300px\|Vattenståndet vid Lysekil för augusti 2023. Toppen skedde då ovädret Hans passerade. Foto Leif Elsby. ]]
			[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\|Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2022 kl. 08.09
Rad 8:		Rad 8:


	[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid Viken (blå), Barsebäck, Klagshamn resp. Skanör (violett). Figur [[SMHI]] ]]		[[Fil:VattebståndÖresund.jpg\|thumb\|500px\| Vattenståndet i [[Öresund]] några dygn år 2011 mätt vid [[Viken]] (blå), [[Barsebäck]], [[Klagshamn]] resp. [[Skanör]] (violett). Figur [[SMHI]]. ]]

	[[Fil:~~Historik~~.jpg\|62 px\|border\|länk=~~historik~~]]		[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg\|33 px\|border\|länk=teknik]]
	[[Fil:Symbol fyr.jpg\|53 px\|border\|länk=fyr]]		[[Fil:Symbol fyr.jpg\|45 px\|border\|länk=fyr]]
	[[Fil:~~Fotogenlamp~~ ritad.jpg\|41 px\|border\|länk=~~teknik~~]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]
	[[Fil:~~Kompassros ritad~~.jpg\|~~55 px~~\|border\|länk=~~navigation~~]]		[[Fil:KanalSymbol.jpg\|37px\|border\|länk=vattenvägar]]

	[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:SeaLevelKristinebergJune2022.jpg\|thumb\|400px\|Vattenståndet vid Kristineberg, [[Lysekil]], under senaste dygnet, senaste veckan, senaste månaden . Lägg märke till det rytmiska förloppet. "Havet andas." Juni 2022. ]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby. ]]
	[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se ]]
			[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby. ]]
			[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby. ]]

	== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==		== Tidvatten. Månens inverkan, ebb och flod ==

← Äldre version		Versionen från 1 mars 2016 kl. 14.11
Rad 6:		Rad 6:
	[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|55 px\|border\|länk=navigation]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|55 px\|border\|länk=navigation]]

			[[Fil:DSC01510.JPG\|thumb\|300px\| Vid Bristolkanalen måste man rätta sig efter tidvattnet. Här drar det sig tillbaka och lämnar båtarna kvar på land. Foto Leif Elsby]]
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]
	~~[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|300px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] år 2010. Foto Leif Elsby]]~~
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]

← Äldre version		Versionen från 1 mars 2016 kl. 14.40
Rad 9:		Rad 9:
	[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]		[[Fil:GlobLufttryck.jpg\|thumb\|300px\| På norra halvklotet blåser vindarna medurs i ett högtryck och tvärt om i ett lågtryck. Arkiv swc.se]]
	[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]		[[Fil:Mareograf Ratan 2010.jpg\|thumb\|300px\| Den historiska [[mareograf]]en vid [[Ratan]] år 2010. Foto Leif Elsby]]
			[[Fil:Pegel.jpg\|thumb\|200px\| [[Pegel]] i hamnen [[Pite-Rönnskär]] 2010. Foto Leif Elsby]]

	'''Vattenstånd''', rådande nivå på vattenytan i ett område i förhållande till normalytan.		'''Vattenstånd''' är rådande nivå på vattenytan i ett område i förhållande till normalytan.

	Vattenståndet i havet varierar som kombination av inverkan från månen, lufttrycket och vindarna.		Vattenståndet i havet varierar som kombination av inverkan från månen, lufttrycket och vindarna.

	I sjöar varierar vattenståndet på grund av tillrinning och avtappning. I reglerade ~~sjöar~~ strävar man efter att hålla nivån ~~mellan~~ högsta och lägsta tillåtna ~~gräns~~. Se [[Vänern]], [[SMHI]]		I sjöar varierar vattenståndet på grund av tillrinning och avtappning. I de sjöar, som är reglerade, strävar man efter att hålla nivån inom den högsta och den lägsta tillåtna gränsen. Se [[Vänern]], [[SMHI]]

	Vattenståndet mäts med [[pegel]] eller [[mareograf]]		Vattenståndet mäts med [[pegel]] eller [[mareograf]]

	== Månens inverkan ==		== Månens inverkan ==
	Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod ~~medan skillnaden i vårt närområde är relativt liten~~.		Månen och solen utövar en dragningskraft på Jorden. Så även på vattenytan som dras mot solen respektive månen. I till exempel Engelska kanalen kan det vara 7 meter mellan ebb och flod.

	~~Skillnaden mellan~~ hög- och lågvatten är i Oslofjorden cirka 50 cm vid spring, i Smögen 40 cm, i [[Varberg]] 20 cm. Spring inträffar i dessa trakter cirka 10 dygn efter fullmåne. I Östersjön finns också tidvatten men har där ingen större betydelse.		I vårt närområde är skillnaden relativt liten. Mellan hög- och lågvatten är den i Oslofjorden cirka 50 cm vid spring, i Smögen 40 cm, i [[Varberg]] 20 cm. Spring inträffar i dessa trakter cirka 10 dygn efter fullmåne. I Östersjön finns också tidvatten men har där ingen större betydelse.

	Tidvattenström förekommer endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop.		Tidvattenström förekommer här endast lokalt i smala sund, till exempel Svinesund, Björnsundskanalen (Malö Strömmar) och sunden mellan Orust, Tjörn och fastlandet. Vid Malö Strömmar kan strömmen uppgå till cirka 2-3 knop.

	== Lufttryckets inverkan ==		== Lufttryckets inverkan ==
	1 kubikmeter luft väger drygt 1 kg. Om trycket ökar så ökar vikten. Därför, om barometern visar högt lufttryck väger luften mera där och pressar vattnet ut åt sidorna. Nivån på havsytan blir lägre. Vattnet sjunker. Och omvänt: om lufttrycket år lågt så pressas vatten in från sidorna och nivån på havsytan ökar. Vattnet stiger.		1 kubikmeter luft väger drygt 1 kg. Om trycket ökar så ökar vikten. Därför, om barometern visar högt lufttryck väger luften mera där och pressar vattnet ut åt sidorna. Nivån på havsytan blir lägre. Vattnet sjunker. Och omvänt: om lufttrycket år lågt så pressas vatten in från sidorna och nivån på havsytan ökar. Vattnet stiger.

	Med andra ord: vid högtryck har havsytan ~~högre~~ nivå, vid lågtryck ~~lägre~~.		Med andra ord: vid högtryck har havsytan lägre nivå, vid lågtryck högre.

	== Vindens inverkan ==		== Vindens inverkan ==
	Eftersom högtryck och lågtryck beror på cirkulerande vindar har de även ~~därigenom~~ inverkan på vattenståndet, förutom [[klimat]]et.		Eftersom högtryck och lågtryck beror på cirkulerande vindar har de även på grund av det en inverkan på vattenståndet, förutom på [[klimat]]et.

	När vinden blåser kraftigt och ihållande uppstår strömmar i ytvattnet. Vattenståndet ökar vid den kust som vinden blåser mot. Och omvänt: Vattenståndet minskar vid den kust som vinden blåser från. Förekomst av skärgård eller större vikar ger lokala avvikelser från denna regel.		När vinden blåser kraftigt och ihållande uppstår strömmar i ytvattnet. Vattenståndet ökar vid den kust som vinden blåser mot. Och omvänt: Vattenståndet minskar vid den kust som vinden blåser från. Förekomst av skärgård eller större vikar ger lokala avvikelser från denna regel.

	Öresund och Bälten utgör en tröskel mellan vattenmassorna i [[Kattegatt]] och Östersjön. Vid ostlig vind i Södra Östersjön pressas vattnet mot Öresund och Bälten. Vattenståndet ökar på denna sida. På den andra sidan, i [[Kattegatt]], blåser vinden bort vattnet i riktning mot Atlanten. Vid ostlig vind så sjunker alltså vattenståndet på norra sidan av [[Öresund]] och Bälten medan den på södra sidan stiger. Och omvänt vid västlig vind.		Öresund och Bälten utgör en tröskel mellan vattenmassorna i [[Kattegatt]] och Östersjön. Vid ostlig vind i [[Södra Östersjön]] pressas vattnet mot [[Öresund]] och Bälten. Vattenståndet ökar på denna sida. På den andra sidan, i [[Kattegatt]], blåser vinden bort vattnet i riktning mot Atlanten. Vid ostlig vind så sjunker alltså vattenståndet på norra sidan av [[Öresund]] och Bälten medan den på södra sidan stiger. Och omvänt vid västlig vind.

	På motsvarande sätt verkar Norra Kvarken på vattenmassorna i Bottenviken och Bottenhavet.		På motsvarande sätt verkar [[Norra Kvarken]] på vattenmassorna i [[Bottenviken]] och [[Bottenhavet]].

	Om vinden skulle kantra, till exempel genom en lågtryckspassage, kan ändring i vattenståndet ske snabbt.		Om vinden skulle kantra, till exempel genom en lågtryckspassage, kan ändring i vattenståndet ske snabbt.
Rad 44:		Rad 45:
	De i [[sjökort]]et angivna djupen är framräknade i förhållande till en referensyta.		De i [[sjökort]]et angivna djupen är framräknade i förhållande till en referensyta.

	Nu för tiden utgörs medelvattenståndet av ett beräknat värde som baseras på [[landhöjning]]en och förändringen under ett flertal år (minst 30) av uppmätt värde för medelvattennivån.		Nu för tiden utgörs referensytan medelvattenståndet av ett beräknat värde som baseras på [[landhöjning]]en och förändringen under ett flertal år (minst 30) av uppmätt värde för medelvattennivån.

	== Mätning av vattenstånd ==		== Mätning av vattenstånd ==
	Vattenståndet mäts med [[pegel]] eller [[mareograf]]. En [[pegel]] är en fast monterad mätsticka (ser ut som en linjal) som ~~nivån~~ avläses mot. En [[mareograf]] är en skyddad apparat där en flottör flyter på vattnet och ~~som~~ är kopplad till en registrerande anordning.		Vattenståndet mäts med [[pegel]] eller [[mareograf]]. En [[pegel]] är en fast monterad mätsticka (ser ut som en linjal) som vattennivån avläses mot. En [[mareograf]] är en skyddad apparat där en flottör flyter på vattnet och är kopplad till en registrerande anordning.

			== Historiskt ==
			För sådär 18 000 år sedan, då det rådde den senaste istiden, var vattenståndet i världshaven mycket lägre än idag. Mycket vatten var då bundet i [[inlandsis]]. Sedan dess har vattenståndet stigit och verkar så fortfarande att stiga.


	Jfr [[pegel]], [[mareograf]], [[inlandsis]], [[landhöjning]], [[jordbävning]], [[vulkan]], [[klimat]], [[missvisning]], [[emigration]], [[navigering]]		Jfr [[pegel]], [[mareograf]], [[inlandsis]], [[landhöjning]], [[jordbävning]], [[vulkan]], [[klimat]], [[missvisning]], [[emigration]], [[navigering]]