Krigslins - Versionshistorik

Leif.elsby den 2 januari 2024 kl. 11.15

2024-01-02T11:15:31Z

← Äldre version		Versionen från 2 januari 2024 kl. 11.15
Rad 18:		Rad 18:
	[[Fil:Militärfyr2TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd bakifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]		[[Fil:Militärfyr2TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd bakifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]
	[[Fil:KrigslinsMåseMTilosius.jpg\|thumb\|250px\|Krigslinsen på [[Måseskär]]. Foto Marie Tilosius ]]		[[Fil:KrigslinsMåseMTilosius.jpg\|thumb\|250px\|Krigslinsen på [[Måseskär]]. Foto Marie Tilosius ]]


			== Lotsled och militärled ==
			I fredstid framförs fartyg i så kallad [[lotsled]] som är en farled i vilken lots är skyldig att framföra fartyg. Lotsled är vanligen utprickad och fyrbelyst till ledning för fartyg som går utan lots.

			Militärled är en farled avsedd att användas i ofred. Till del kan den ha gemensamma delar med en "civil" lotsled. Den är vanligen utmärkt med vita fläckar, oansenliga kummel och formationer. Den är markerad i militära sjökort.

			Militärled kan vara fyrbelyst, se militärfyr. De hålls tända endast "på beställning".

			Handelsfartyg går med militärlots. Militära fartyg sköter sig själva.

Leif.elsby den 11 september 2023 kl. 07.41

2023-09-11T07:41:30Z

Leif.elsby den 10 september 2023 kl. 13.37

2023-09-10T13:37:26Z

← Äldre version		Versionen från 10 september 2023 kl. 13.37
Rad 22:		Rad 22:
	Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.		Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.

	På bild här bredvid visas resterna av en [[enslinje]]tavla för neutralitetsleden som inrättades längs våra kuster under andra världskriget. ~~Konvojerna~~ hade särskilda krigslotsar med hemliga militärledskort för det dåtida mycket omfattande militärledsnätet längs hela vår kust. Idag är det inte lika omfattande men viktigt för att man skall kunna uppträda radartyst vid in och utlöpande inom basområdet.		Tid efter annan gick trafiken i [[konvoj]]er. Se [[konvoj]].

			På bild här bredvid visas resterna av en [[enslinje]]tavla för neutralitetsleden som inrättades längs våra kuster under andra världskriget. [[Konvoj]]erna hade särskilda krigslotsar med hemliga militärledskort för det dåtida mycket omfattande militärledsnätet längs hela vår kust. Idag är det inte lika omfattande men viktigt för att man skall kunna uppträda radartyst vid in och utlöpande inom basområdet.

	I en stuga på en höjd fanns en militärledsstation (Mls) och en bottenhydrofonstation (Bhs). Mls hade som uppgift att på order tända och släcka militärledsfyrar och andra navigatoriska hjälpmedel och fanns på ett hundratal platser längs våra kuster. Den här tavlan är den nedre av två enstavlor och när konvoj nalkades riggades plankor upp till en väl synlig tavla. När konvojen passerat togs tavlan ner igen så att inte "Den lede Fi" skulle kunna minera i anslutning till leden. Neutralitetsleden gick så nära inom territorialhavet som då bara var 3 M. I det här fallet var ensmärkena också försedda med ensfyrar. Det var oftast vanliga gaslyktor av den form som fanns vid vägbyggen förr.		I en stuga på en höjd fanns en militärledsstation (Mls) och en bottenhydrofonstation (Bhs). Mls hade som uppgift att på order tända och släcka militärledsfyrar och andra navigatoriska hjälpmedel och fanns på ett hundratal platser längs våra kuster. Den här tavlan är den nedre av två enstavlor och när konvoj nalkades riggades plankor upp till en väl synlig tavla. När konvojen passerat togs tavlan ner igen så att inte "Den lede Fi" skulle kunna minera i anslutning till leden. Neutralitetsleden gick så nära inom territorialhavet som då bara var 3 M. I det här fallet var ensmärkena också försedda med ensfyrar. Det var oftast vanliga gaslyktor av den form som fanns vid vägbyggen förr.
Rad 87:		Rad 89:

	Källa: Digitalmuseum		Källa: Digitalmuseum

	~~Se även [[Landsort]], avsnitt "Kustartilleri".~~

	== Länkar ==		== Länkar ==
	* ''' Video: [https://youtu.be/46QRntua5uc Krigslinsen på Måseskär]'''		* ''' Video: [https://youtu.be/46QRntua5uc Krigslinsen på Måseskär]'''

			Se även [[Landsort]], avsnitt "Kustartilleri".


	Jfr [[fyrlins]], [[AGA AB]], [[trumlins]]		Jfr [[fyrlins]], [[AGA AB]], [[trumlins]], [[konvoj]], [[Saumarez]]

Leif.elsby den 10 september 2023 kl. 12.33

2023-09-10T12:33:27Z

← Äldre version		Versionen från 10 september 2023 kl. 12.33
Rad 1:		Rad 1:
	'''Krigslins/Militärfyr''', fyrljus använt vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder vilka ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.		'''Krigslins/Militärfyr/Militärled''', fyrljus använt vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder vilka ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.

	[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]		[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]



Rad 13:		Rad 12:
	[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]

			[[Fil:Enslinjetavla IIINStenberg2023.jpg\|thumb\|250px\|Enslinjetavla från andra världskriget. Se texten. Foto Nils Stenberg 2023. ]]
			[[Fil:Enslinjetavla INStenberg2023.jpg\|thumb\|250px\|Enslinjetavla från andra världskriget. Se texten. Foto Nils Stenberg 2023. ]]
	[[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg\|thumb\|250px\|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg. ]]		[[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg\|thumb\|250px\|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg. ]]
	[[Fil:Militärfyr1TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd framifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]		[[Fil:Militärfyr1TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd framifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]
Rad 20:		Rad 21:

	Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.		Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.

			På bild här bredvid visas resterna av en [[enslinje]]tavla för neutralitetsleden som inrättades längs våra kuster under andra världskriget. Konvojerna hade särskilda krigslotsar med hemliga militärledskort för det dåtida mycket omfattande militärledsnätet längs hela vår kust. Idag är det inte lika omfattande men viktigt för att man skall kunna uppträda radartyst vid in och utlöpande inom basområdet.

			I en stuga på en höjd fanns en militärledsstation (Mls) och en bottenhydrofonstation (Bhs). Mls hade som uppgift att på order tända och släcka militärledsfyrar och andra navigatoriska hjälpmedel och fanns på ett hundratal platser längs våra kuster. Den här tavlan är den nedre av två enstavlor och när konvoj nalkades riggades plankor upp till en väl synlig tavla. När konvojen passerat togs tavlan ner igen så att inte "Den lede Fi" skulle kunna minera i anslutning till leden. Neutralitetsleden gick så nära inom territorialhavet som då bara var 3 M. I det här fallet var ensmärkena också försedda med ensfyrar. Det var oftast vanliga gaslyktor av den form som fanns vid vägbyggen förr.



	Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge. Nästa dag hade tyska trupper ockuperat Danmark och Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var en förborgad hemlighet. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.		Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge. Nästa dag hade tyska trupper ockuperat Danmark och Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var en förborgad hemlighet. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.
Rad 34:		Rad 41:

	== Militärfyr typ D ==		== Militärfyr typ D ==
	[[Fil:MilitärfyrTypD.jpg\|thumb\|left\|120px\|Militärfyr typ D. Källa Digitalmuseum]]		[[Fil:MilitärfyrTypD.jpg\|thumb\|left\|120px\|Militärfyr typ D. Källa Digitalmuseum ]]

	Den grålackerade militärfyren typ D består av en undre del, kallad ackumulatorskåpet, en övre del, fyrlyktan, fast förenad med ackumulatorskåpet men öppningsbar genom en huv i fyrens topp, klippljusapparaten och en borttagbar fotplatta. Ackumulatorskåp och fyrlykta är gjutna i lättmetall. Ackumulatorskåpet är nedtill försett med en fot med två hål, vilka passar fotplattans två tappar. För fastlåsning av skåpet till plattan finns två kilar, hängande i kedjor. På dess baksida finns en anordning för provisorisk fastsättning av fyren till en horisontell balk. Framtill finns en lucka för att möjliggöra ackumulatorsbyte och manövrering av en kran på tryckregulatorn. Luckan låses med en skruv med fyrkantshuvud som kan manövreras med tillhörande specialnyckel. På luckans insida finns en handhavandeinstruktion fastklistrad försedd med texten "MILITÄRFYRAR TYPERNA C-F". På gasackumulatorn finns ett besiktningsprotokoll, bland annat märkt "28/5 -42". Vid fyrlyktans ena sida finns anordning för inriktning av fyren vid annan uppställning än på en militärfyrplattform. På fyrlyktans topp finns med röd färg texten "670" tryckt. Fyrlyktan består av en pressad strålkastarlins. Innanför linsen finns ett ofärgat, rött eller grönt glas. I den bakre delen av den fyrlyktan finns en sfärisk spegel. Genom huvens underkant kommer friskluft till lågan. Under fyrlyktan finns en bricka med den instansade texten "D 47".		Den grålackerade militärfyren typ D består av en undre del, kallad ackumulatorskåpet, en övre del, fyrlyktan, fast förenad med ackumulatorskåpet men öppningsbar genom en huv i fyrens topp, klippljusapparaten och en borttagbar fotplatta. Ackumulatorskåp och fyrlykta är gjutna i lättmetall. Ackumulatorskåpet är nedtill försett med en fot med två hål, vilka passar fotplattans två tappar. För fastlåsning av skåpet till plattan finns två kilar, hängande i kedjor. På dess baksida finns en anordning för provisorisk fastsättning av fyren till en horisontell balk. Framtill finns en lucka för att möjliggöra ackumulatorsbyte och manövrering av en kran på tryckregulatorn. Luckan låses med en skruv med fyrkantshuvud som kan manövreras med tillhörande specialnyckel. På luckans insida finns en handhavandeinstruktion fastklistrad försedd med texten "MILITÄRFYRAR TYPERNA C-F". På gasackumulatorn finns ett besiktningsprotokoll, bland annat märkt "28/5 -42". Vid fyrlyktans ena sida finns anordning för inriktning av fyren vid annan uppställning än på en militärfyrplattform. På fyrlyktans topp finns med röd färg texten "670" tryckt. Fyrlyktan består av en pressad strålkastarlins. Innanför linsen finns ett ofärgat, rött eller grönt glas. I den bakre delen av den fyrlyktan finns en sfärisk spegel. Genom huvens underkant kommer friskluft till lågan. Under fyrlyktan finns en bricka med den instansade texten "D 47".

Leif.elsby den 16 september 2022 kl. 08.22

2022-09-16T08:22:10Z

← Äldre version		Versionen från 16 september 2022 kl. 08.22
Rad 1:		Rad 1:
	'''Krigslins''', ~~fyrlins använd~~ vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder ~~och som~~ ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.		'''Krigslins/Militärfyr''', fyrljus använt vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder vilka ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.

	[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]		[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]
Rad 13:		Rad 13:
	[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]		[[Fil:Kompassros ritad.jpg\|45 px\|border\|länk=navigation]]

	[[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg\|thumb\|250px\|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg]]		[[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg\|thumb\|250px\|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg. ]]
			[[Fil:Militärfyr1TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd framifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]
			[[Fil:Militärfyr2TÖberg2022.jpg\|thumb\|250px\|Krigsfyr med [[AGA-ljus]], sedd bakifrån. Foto Tommy Öberg 2022. ]]
	[[Fil:KrigslinsMåseMTilosius.jpg\|thumb\|250px\|Krigslinsen på [[Måseskär]]. Foto Marie Tilosius ]]		[[Fil:KrigslinsMåseMTilosius.jpg\|thumb\|250px\|Krigslinsen på [[Måseskär]]. Foto Marie Tilosius ]]

Leif.elsby den 30 mars 2019 kl. 16.08

2019-03-30T16:08:22Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 '''Krigslins''', fyrlins använd vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder och som ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.
-[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
+[[Fil:Fl 3s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
@@ Rad 14: / Rad 14: @@
 [[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg|thumb|250px|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg]]
 Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.
-Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge för att ockupera. Nästa dag hade tyska trupper gått in i Danmark, Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var en förborgad hemlighet. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.
+Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge. Nästa dag hade tyska trupper ockuperat Danmark och Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var en förborgad hemlighet. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.
-Militärlederna var ibland markerade som enslinjer markerade med vita fläckar eller med andra märken. Det fungerade i dagsljus. Under mörker markerades enslinjerna med flyttbara fyrar, med veklampa eller kanske oftare acetylen-ljus (AGA-ljus modell mindre). Som underlag hade man i förväg gjort i ordning fundament gjutna på plats på lämpliga klippor. Fundamenten hade två eller flera "piggar" som pekade uppåt. Fyren avsedd för just den platsen hade en bottenplatta med motsvarande hål för "piggarna".
+Militärlederna var ibland markerade som enslinjer markerade med vita fläckar eller med andra märken. Det fungerade i dagsljus. Under mörker markerades enslinjerna med flyttbara fyrar, med veklampa eller kanske oftare acetylen-ljus (AGA-ljus modell mindre). Som underlag hade man i förväg gjort i ordning fundament gjutna på plats på lämpliga klippor. Fundamenten hade två eller flera "piggar" som pekade uppåt. Den flyttbara fyren hade en bottenplatta med motsvarande hål för "piggarna".
 De militära fartygen "annonserade" i förväg sin plan så att fyrarna kunde tändas och användas som ledning.
 Se även [[Landsort]], avsnitt "Kustartilleri".
-Jfr [[fyrlins]]
+== Länkar ==

Leif.elsby: Skapade sidan med ''''Krigslins''', fyrlins använd vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder och som ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har. Fil:F W...'

2019-03-29T18:51:49Z

Skapade sidan med ''''Krigslins''', fyrlins använd vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder och som ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har. Fil:F W...'

Ny sida

'''Krigslins''', fyrlins använd vid ofred för att för Flottans fartyg markera militärleder och som ibland har annan dragning än vad de civila lotslederna har.

[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]

[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]

[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]

[[Fil:KrigsFästeÖvreEnsfyrEHillberg.jpg|thumb|250px|Fundament avsedd för krigslins. Lägg märke till "piggarna". Foto E Hillberg]]

Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.

Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge för att ockupera. Nästa dag hade tyska trupper gått in i Danmark, Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var en förborgad hemlighet. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.

Militärlederna var ibland markerade som enslinjer markerade med vita fläckar eller med andra märken. Det fungerade i dagsljus. Under mörker markerades enslinjerna med flyttbara fyrar, med veklampa eller kanske oftare acetylen-ljus (AGA-ljus modell mindre). Som underlag hade man i förväg gjort i ordning fundament gjutna på plats på lämpliga klippor. Fundamenten hade två eller flera "piggar" som pekade uppåt. Fyren avsedd för just den platsen hade en bottenplatta med motsvarande hål för "piggarna".

De militära fartygen "annonserade" i förväg sin plan så att fyrarna kunde tändas och användas som ledning.

Se även [[Landsort]], avsnitt "Kustartilleri".

Jfr [[fyrlins]]

← Äldre version		Versionen från 11 september 2023 kl. 07.41
Rad 1:		Rad 1:
	'''~~Krigslins/~~Militärfyr/Militärled''', ~~fyrljus~~ använt vid ofred för att för ~~Flottans~~ fartyg markera militärleder vilka ibland har annan dragning än ~~vad~~ de civila lotslederna ~~har~~.		'''Militärfyr/Militärled/Krigslins''', använt vid ofred för att för Kronans fartyg markera militärleder vilka ibland har annan dragning än de civila lotslederna.

	[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]		[[Fil:Fl 3s.jpg\|400px\|right\|border\|länk=fyrkaraktär]]
Rad 22:		Rad 22:
	Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.		Under krigen i svensk närhet utsattes den civila sjöfarten för stora prövningar. Så även den militära, men det var den tränad för.

	Tid efter annan gick trafiken i [[konvoj]]er. Se [[konvoj]].		Fartygen hade lots, s.k. krigslots, ombord. Tid efter annan gick trafiken i [[konvoj]]er. Se [[konvoj]].

	På bild här bredvid visas resterna av en [[enslinje]]tavla för neutralitetsleden som inrättades längs våra kuster under andra världskriget. [[Konvoj]]erna hade särskilda krigslotsar med hemliga militärledskort för det dåtida mycket omfattande militärledsnätet längs hela vår kust. Idag är det inte lika omfattande men viktigt för att man skall kunna uppträda radartyst vid in och utlöpande inom basområdet.		På bild här bredvid visas resterna av en [[enslinje]]tavla för neutralitetsleden som inrättades längs våra kuster under andra världskriget. [[Konvoj]]erna hade särskilda krigslotsar med hemliga militärledskort för det dåtida mycket omfattande militärledsnätet längs hela vår kust. Idag är det inte lika omfattande men viktigt för att man skall kunna uppträda radartyst vid in och utlöpande inom basområdet.

	I en ~~stuga på en höjd~~ fanns en militärledsstation (Mls) och en bottenhydrofonstation (Bhs). Mls hade som uppgift att på order tända och släcka militärledsfyrar och andra navigatoriska hjälpmedel och fanns på ett hundratal platser längs våra kuster. Den här tavlan är den nedre av två enstavlor och när konvoj nalkades riggades plankor upp till en väl synlig tavla. När konvojen passerat togs tavlan ner igen så att inte "Den lede Fi" skulle kunna minera i anslutning till leden. Neutralitetsleden gick så nära inom territorialhavet som då ~~bara~~ var 3 M. I det här fallet var ensmärkena också försedda med ensfyrar. Det var oftast vanliga gaslyktor av den form som fanns vid vägbyggen förr.		I en byggnad i närheten fanns en militärledsstation (Mls) och en bottenhydrofonstation (Bhs). Mls hade som uppgift att på order tända och släcka militärledsfyrar och andra navigatoriska hjälpmedel och fanns på ett hundratal platser längs våra kuster. Den här tavlan är den nedre av två enstavlor och när konvoj nalkades riggades plankor upp till en väl synlig tavla. När konvojen passerat togs tavlan ner igen så att inte "Den lede Fi" skulle kunna minera i anslutning till leden. Neutralitetsleden gick så nära inom territorialhavet som då var 4 M. I det här fallet var ensmärkena också försedda med ensfyrar. Det var oftast vanliga gaslyktor av den form som fanns vid vägbyggen förr.



	Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge. Nästa dag hade tyska trupper ockuperat Danmark och Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var ~~en förborgad hemlighet~~. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.		Den 8 april 1940 beordrade den svenske marinchefen: "Släck alla fyrar på västkusten!" Orsaken var att tyska krigs- och transportfartyg styrde med kurs Norge. Nästa dag hade tyska trupper ockuperat Danmark och Norge samt lagt ut 13 000 minor, den så kallade Skagerackspärren. Om Sverige också skulle ockuperas var det inte många som visste. Fyrarna tändes dock igen efter 10 dagar, detta på begäran av den tyska Kriegs-Marine.

	Militärlederna var ibland markerade som enslinjer markerade med vita fläckar eller med andra märken. Det fungerade i dagsljus. Under mörker markerades enslinjerna med flyttbara fyrar, med veklampa eller kanske oftare acetylen-ljus (AGA-ljus modell mindre). Som underlag hade man i förväg gjort i ordning fundament gjutna på plats på lämpliga klippor. Fundamenten hade två eller flera "piggar" som pekade uppåt. Den flyttbara fyren hade en bottenplatta med motsvarande hål för "piggarna".		Militärlederna var ibland markerade som enslinjer markerade med vita fläckar eller med andra märken. Det fungerade i dagsljus. Under mörker markerades enslinjerna med flyttbara fyrar, med veklampa eller kanske oftare acetylen-ljus (AGA-ljus modell mindre). Som underlag hade man i förväg gjort i ordning fundament gjutna på plats på lämpliga klippor. Fundamenten hade två eller flera "piggar" som pekade uppåt. Den flyttbara fyren hade en bottenplatta med motsvarande hål för "piggarna".
Rad 45:		Rad 45:
	[[Fil:MilitärfyrTypD.jpg\|thumb\|left\|120px\|Militärfyr typ D. Källa Digitalmuseum ]]		[[Fil:MilitärfyrTypD.jpg\|thumb\|left\|120px\|Militärfyr typ D. Källa Digitalmuseum ]]

	Den grålackerade militärfyren typ D består av en undre del, kallad ackumulatorskåpet, en övre del, fyrlyktan, fast förenad med ackumulatorskåpet men öppningsbar genom en huv i fyrens topp, klippljusapparaten och en borttagbar fotplatta. Ackumulatorskåp och fyrlykta är gjutna i lättmetall. Ackumulatorskåpet är nedtill försett med en fot med två hål, vilka passar fotplattans två tappar. För fastlåsning av skåpet till plattan finns två kilar, hängande i kedjor. På dess baksida finns en anordning för provisorisk fastsättning av fyren till en horisontell balk. Framtill finns en lucka för att möjliggöra ackumulatorsbyte och manövrering av en kran på tryckregulatorn. Luckan låses med en skruv med fyrkantshuvud som kan manövreras med tillhörande specialnyckel. På luckans insida finns en handhavandeinstruktion fastklistrad försedd med texten "MILITÄRFYRAR TYPERNA C-F". På gasackumulatorn finns ett besiktningsprotokoll, bland annat märkt "28/5 -42". Vid fyrlyktans ena sida finns anordning för inriktning av fyren vid annan uppställning än på en militärfyrplattform. På fyrlyktans topp finns med röd färg texten "670" tryckt. Fyrlyktan består av en pressad strålkastarlins. Innanför linsen finns ett ofärgat, rött eller grönt glas. I den bakre delen av ~~den~~ fyrlyktan finns en sfärisk spegel. Genom huvens underkant kommer friskluft till lågan. Under fyrlyktan finns en bricka med den instansade texten "D 47".		Den grålackerade militärfyren typ D består av en undre del, kallad ackumulatorskåpet, en övre del, fyrlyktan, fast förenad med ackumulatorskåpet men öppningsbar genom en huv i fyrens topp, klippljusapparaten och en borttagbar fotplatta. Ackumulatorskåp och fyrlykta är gjutna i lättmetall. Ackumulatorskåpet är nedtill försett med en fot med två hål, vilka passar fotplattans två tappar. För fastlåsning av skåpet till plattan finns två kilar, hängande i kedjor. På dess baksida finns en anordning för provisorisk fastsättning av fyren till en horisontell balk. Framtill finns en lucka för att möjliggöra ackumulatorsbyte och manövrering av en kran på tryckregulatorn. Luckan låses med en skruv med fyrkantshuvud som kan manövreras med tillhörande specialnyckel. På luckans insida finns en handhavandeinstruktion fastklistrad försedd med texten "MILITÄRFYRAR TYPERNA C-F". På gasackumulatorn finns ett besiktningsprotokoll, bland annat märkt "28/5 -42". Vid fyrlyktans ena sida finns anordning för inriktning av fyren vid annan uppställning än på en militärfyrplattform. På fyrlyktans topp finns med röd färg texten "670" tryckt. Fyrlyktan består av en pressad strålkastarlins. Innanför linsen finns ett ofärgat, rött eller grönt glas. I den bakre delen av fyrlyktan finns en sfärisk spegel. Genom huvens underkant kommer friskluft till lågan. Under fyrlyktan finns en bricka med den instansade texten "D 47".

	DIAMETER 670 mm. HÖJD 980 mm		DIAMETER 670 mm. HÖJD 980 mm