Visa källa för Telefon

'''telefon''' apparat för ursprungligen talad kommunikation, som "mobil" numera även för text, bild, radio, karta, "nätet", ... .


[[Fil:TeleverketGbgSekelskiftet.jpg|thumb|300px|Telefonister beredda att koppla samtal. Interiör från Kungliga Telegrafverket i Göteborg, 1910-tal]]

[[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Symbol Person.jpg|45 px|border|länk=personal]]

[[Fil:ÖlandsSödraVaktrumGustavMattson.jpg|thumb|250px|Gustav Mattson vid telefonen i vaktrummet på [[Ölands Södra Udde]]. Foto okänd]]
[[Fil:Väderstation.jpg|thumb|250px|Med telefon rapporterades observationerna om vädret till SMHI. Här ser vi fyrmästare Öhlin på [[Ölands Södra Udde]]. Foto okänd]] 
[[Fil:Rikstele.jpg|thumb|250px|Det var smått revolutionerande då man själv kunde slå numret och inte behövde gå via telefonist. Foto okänd]]
[[Fil:RadioTelefoniÖSG.jpg|thumb|250px|Och där ingen kabel fanns kunde man tala via radiotelefon, som här på [[Ölands Södra Grund]]. Arkiv Hans Fagerström]]


== Hur det började ==
'''1876''' fick amerikanen '''Alexander Graham Bell''' patent på telefonen. 

'''1876''' bildades företaget '''L M Ericsson & Co''' i [[Stockholm]]. 

'''1877''' öppnades Sveriges första '''telefonlinje''' av Henrik Cedergren mellan Drottninggatan 31 och 84 i Stockholm. 

'''1880''' öppnades Sveriges första '''telefonstation''' på Österlånggatan i Stockholm. 
* Den drevs av företaget Stockholm Bell. Stationen hade 122 abonnenter. 

'''1881''' beviljade Kungl. Maj:t Telegrafstyrelsens begäran att '''vid sidan om telegrafen även driva rörelse med telefoni'''. 
* Telefonstationen betjänade departementen och de centrala ämbetsverken i centrala Stockholm. 

'''1883''' bildades företaget Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT) av Henrik Cedergren. 
* Bell vägrade att sälja utrustning. 
* L M Ericsson & Co, grundat 1876 av Lars Magnus Ericson (1846-1926), engagerades och tillverkade nödvändig utrustning till SAT. 

I början av 1880-talet infördes telefonen mera allmänt i Sverige. 
* Jämsides med att näten i Stockholm byggdes så uppfördes privata telefonnät i de flesta städer och orter i Sverige. 
* De låg utspridda som '''öar över landet och saknade förbindelse med varandra'''. 

'''1888''' bildades '''Rikstelefon''', en satsning att knyta ihop de lokala näten till ett riksomfattande telefonnät. 

'''1889''' började de tidiga privata och spridda telefonnäten att köpas upp av Telegrafverket och kopplas ihop med nya. 
* '''Ett riksnät började att ta form'''. 
* Vid årets slut fanns i Sverige cirka 20 000 abonnenter varav cirka 4000 var anslutna till detta riksnät. 

En bit in på '''1950-talet''' inlemmades de två sista privata telefonföreningarna i Televerkets regi (Alfta-Ovanåker i Dalarna respektive Edsbyn i Hälsingland).

== Antal telefonapparater i Sverige ==
<tt>
* 1889 _____ 20 000
* 1930 ____ 500 000
* 1942 __ 1 000 000
* 1954 __ 2 000 000
* 1963 __ 3 000 000 
* 1968 __ 4 000 000 
* 1974 __ 5 000 000  
* 1978 __ 6 000 000  
</tt>

== Mobiltelefon ==
'''1956''' började Telegrafverket att lansera ett allmänt mobiltelefonisystem, s.k. MTA. 

'''1981''' invigdes det nordiska [[NMT]]-systemet med mobiltelefoni. Samtalen kunde flyttas mellan basstationer utan avbrott. Systemet gav automatisk sökning av alla abonnenter inom hela täckningsområdet. 
* Apparaterna bestod av en axelremsväska med batteri, telefonlur och teleskopantenn, till exempel Ericsson Hotline och Mobira. Inköpspris motsvarande 50 000 Kr i dagens penningvärde. 
* NMT450 blev direkt en succé och ganska snart uppstod brist på kapacitet på 450 MHz-bandet. 

'''1986''' öppnades därför NMT900, som byggde på basstationer som täckte små men många områden, vilket höjde kapaciteten i nätet. 

Under 1980- och 1990-talen gjordes successiva avregleringar av den svenska telemarknaden. 

'''1992''' invigdes [[gsm]]-nätet för mobiltelefoni. 

'''2005''', januari, täckte [[NMT]]450 närmare 90% av Sveriges yta. Dock ansågs det vara föråldrat och planerades att släckas ner 2007. Planer fanns för att fortsatt utnyttja frekvenserna men för ett digitalt nät. 

'''2003''' öppnades 3G-nätet för mobiltelefoni i Sverige.

'''2005''', januari, täckte Telias [[gsm]]-nät 70% av Sveriges yta och avsågs att inom 4 år bygga ut det till att täcka 90%. De konkurrerande och nyare 3G-näten avsågs att täcka 30% av Sveriges yta, vilket dock skulle motsvara 99,98% av bosatt befolkning. 

'''2007''' fick mobilt internet sitt stora genombrott. 

Kostnaderna för telefoni har minskat. Som exempel kostade ett samtal mellan USA och Indien år 1974 60 kr/min, 1994 6 kr/min och 2004 50 öre/min. 

== Fyrplatser och telefon ==
När telefonen kom till fyrplatsen innebar det en enorm förändring. Isoleringen med yttervärlden bröts. Nu fanns världen inte längre bort än i andra änden av luren. De fyrplatser som låg nära bebyggelse fick telefonkabel dragen först. Så till exempel Sandhammarens fyrplats, som fick telefon år 1893. Ursholmen 50 år senare. 

Telefonapparaten placerades ofta på fyrplatsens expedition och med anknytning till vaktrummet i tornet. Telefonen var avsedd att användas i tjänsten. Och om man skulle ringa ett privatsamtal, då fick man själv stå för den kostnaden. 

<tt>
'''Några svenska fyrplatser och årtal då de fick telefon:'''
* 1893 [[Sandhammaren]]. 
* 1896 [[Naven]] (vid Vänern) med fastlandet. 
* 1896 [[Hallands Väderö]] med fastlandet. 
* 1897 [[Brämön]], som blev internationell signalstation. En telefonkabel drogs till ön och en telefonväxel installerades i fyrmästarens expeditionsrum. 
* 1908 [[Tylö]] med Halmstad. 
* 1914 [[Grimskär]] med Kalmar. 
* 1914 [[När]]. 
* 1922 [[Hanö]]. 
* 1932 [[Väderöbod]]. 
* 1934 [[Draghällan]]. 
* 1934 [[Gotska Sandön]] med Gotland. 
* På 1940-talet [[Ursholmen]] med Sydkoster. 
</tt>

== Länkar ==
* Ur Blänket 2011:2 '''[https://wiki.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/LandetsLangstaAutomatriks.pdf Klart landets längsta automatriks]''', Insänt av Sten Persson


Jfr [[optiska signalanordningar]], [[SMHI]], [[fyrskepp]], [[fyr]], [[radiofyr]], [[riktad radiofyr]], [[pejlstation]], [[radiopejl]], [[markvåg]], [[morsealfabetet]], [[bäring]], [[radiofrekvens]], [[TRANSIT]], [[GPS]], [[D-GPS]], [[Glonass]], [[Galileo]], [[LORAN]], [[Decca Navigator]], [[TORAN]], [[Consol]], [[Epos]], [[radar]], [[racon]], [[radionavigering]], [[Grimeton]], [[telegraf]], [[telefon]], [[gsm]], [[navigering]], [[astronomisk navigation]].