Visa källa för Oljegas

'''oljegas''', gas utvunnen genom destillation av animalisk eller vegetabilisk [[fett]] eller [[olja]]. 

Den innehåller huvudsakligen metan, etan, olefiner och väte. Senare framställdes den genom sönderdelning av [[gasolja]] (lättbensin) vid 700-850 °C, så kallad krackning. 

Oljegasen brann med gulaktigt '''lysande låga'''. 

Oljegasen var lämpad att '''komprimeras''' och kunde därför även distribueras i gasflaska. 

Gasens närmaste moderna motsvarighet är Gasol, som dock har en mer definierad sammansättning och brinner med en blåaktig, svagt lysande låga. 


[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]

[[Fil:RubjergKnudeKlar.jpg|thumb|200px|[[Rubjerg Knude]] fyrplats hade ett eget gasverk. I förgrunden tanken med [[oljegas]] ]] 

== Användning ==
Oljegas användes under slutet av 1800-talet för civil belysning, jämför [[gasljus]], och för fyrljus, speciellt [[lysboj]]ar. 
* Den var då blandad med [[acetylen]]. Denna blandning var i komprimerad form inte explosiv, till skillnad från ren [[acetylen]]. 
* Systemet med denna blandning fick stor användning och användes fortfarande 1924. 

== Framställning ==
Oljegas kunde också framställas i ett '''lokalt gasverk''' på fyrplatsen. 
* Gasverket bestod av en retortugn, dvs en sluten kammare där råvaran fick sönderdelas under värme utan lufttillträde. 
* Som restprodukt erhöll man tjära. 
* De brännbara gaserna leddes vanligen till en cistern för mellanlagring innan de fick brinna i fyrlågan. 

I Sverige användes oljegas i [[Malmö]] fyr (1898-1924), i Danmark [[Blåvandshuk]] fyr (1900- 1911) och [[Rubjerg Knude]] fyr (1900-1906). 


Jfr [[lysboj]], [[Pintsch]], [[acetylen]], [[Blaugas]], [[Lyth]].