Visa källa för Me-bok

'''me-bok''', seglingsbeskrivning från före [[sjökort]]ens tid. 

Före sjökortens tid hade skepparen en så kallad "märke-bok" eller "me-bok", i vilken han noterade personliga iakttagelser om landmärken, vilka kunde beskriva var '''grund och rev''' fanns - eller peka ut en '''säker passage'''. 

Man uttryckte det som "[[segla efter me]]"


[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Båk.jpg|47 px|border|länk=känningsbåk]]
[[Fil:Spirbåk.jpg|47 px|border|länk=stångmärke]]


== Hur den blev till ==
Efter grundkänning pejlade man in läget mot märken i land och noterade i me-boken. 
* Landmärkena var öar, sund, berg, byggnader, kvarnar och kyrktorn. 
* Fanns [[sjömärke]]n såsom [[kummel]], [[båk]]ar eller [[prick]]ar så utnyttjade man dessa. 
* De fasta märkena skulle ligga "i me", dvs i [[ens]], för att varna för farligheten eller föra att leda säkert i passager. 
* Detta [[navigering]]ssystem kallades "att segla efter me". 
* Me-böckerna '''gick i arv''' från far till son eller från en äldre skeppare till hans efterträdare. 
	
'''1644''' utgav '''Johan Månsson''' seglingsbeskrivningen "En siöbok om Östersjön". 
	
'''1748''' utgav kaptenlöjtnanten vid [[Amiralitetet]] '''Jonas Hahn''' en reviderad och tillökad upplaga av denna, kallad "Johan Månssons Upplifwade Aska, eller dess Förnyade Sjö - Märkes - Bok". 
* Dessa två böcker utgjorde på 1600- och 1700-talen '''de enda på svenska utgivna seglingsbeskrivningarna för [[Östersjön]], [[Kattegatt]] och [[Skagerack]]'''. 


Jfr [[sjökort]], [[utprickning]], [[navigering]].